Jämförda versioner
Nyckel
- Dessa rader lades till.
- Denna rad togs bort.
- Formateringen ändrades.
Panel | ||||
---|---|---|---|---|
| ||||
Rita en effektkedja - hitta nyttor, kostnader och riskerTid: Tidsåtgång. Ett första utkast kan ta en dryg timme. Sedan är det bra att gå igenom den med flera personer. Avsätt minst 3 timmar. Resurser: . En eller två personer kan göra ett första utkast på effektkedjan. Sedan kan det vara givande att gå igenom ett utkast på effektkedjan tillsammans i en grupp. Dokumentera: Dokumentation. Det är enklast att rita i ett program som Lucidchart, Visio, Miro eller liknande. Effektkedjan kan ni spara som en bild eller fil och ha som bilaga till er rapport, eller klistra in i rapporten. |
Hitta på sidan
Innehållsförteckning | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Effektkedjan - en introduktion
Effektkedjan är ett kraftfullt verktyg
Det är när ni ritar upp effektkedjan som ni gör en stor del av er analys. Ni fördjupar er förståelse för vilka saker som behöver hända för att de effekter ni hittat ska uppstå, vad som är era nyttor, och hur förändringen kopplar till era redan uppsatta verksamhetsmål. Det viktigaste målet med effektkedjan är att få en tydlig bild av förändringen och hur ni tror att den orsakar effekterna.
Varför rita från höger till vänster?
Ineras effektkedjor har utvecklats baserade på modellen som fanns finns i DIGGs Vägledning för nyttorealisering 2.0. : Metod för effektkedja . I den låg ligger verksamhetsmålen till vänster och förändringen till höger.
Egentligen går kedjan både från vänster till höger och höger till vänster. Den går alltså att rita från båda håll! I arbetet med nyttokalkylen börjar vi dock ofta till höger och jobbar oss åt vänster, eftersom vi har en idé om en förändring som vi vill analysera.
Image RemovedImage AddedEffektkedjans byggstenar
I effektkedjan använder vi olika typer av lådor för att beskriva förändringen, effekter och nyttor. Du kanske inte behöver alla byggstenar varje gång, utan använd de som behövs för just din förändring.
De vanligaste är:
Förändring
Positiv effekt / Negativ effektEffekt
Nytta / och kostnad
Verksamhetsmål
Vi har även:
Möjlighet
Risk
Hinder
Läs definitionerna av begreppen i Ordlistan.
Behöver alla effektkedjor alla byggstenar?
Nej, alla effektkedjor behöver inte ha alla byggstenar.
Oftast är det viktigast att rita en effektkedja för nyttor, eftersom det är dem ni behöver förstå och prioritera efter.
När de gäller kostnader är de oftast lättare att förstå. De kanske framförallt behöver sorteras i sina olika kategorier och beskrivas i kommande steg (se 4. Sortera och 5. Beskriv). Men om det känns som att en effektkedja för kostnader hjälper förståelsen - rita upp den!
När de gäller risker kan de vara hjälpsamt att rita upp effektkedjor för vad som skulle behöva hända för att riskerna skulle bli verklighet.
När det gäller hinder kan de ibland också vara lättare att förstå med hjälp av en effektkedja. Om de är lätta att överblicka utan, ta dem bara vidare till nästkommande steg (4. Sortera och 5. Beskriv).
Ett iterativt arbete
Att rita effektkedjan är ofta ett iterativt arbete, där ni går igenom kedjan och justerar den allt eftersom er förståelse för förändringen ökar.
Effektkedjan på användarforum
På Användarforum nyttokalkyler ägnade vi ett tillfälle åt att prata om effektkedjor. Här kan ni se filmen från forumet.
https://www.youtube.com/watch?v=DthY1dY3fXMEffektkedjan i 7 steg
Nedan får du en praktisk guide till att rita effektkedjan i 7 steg. Här har vi fokus på de positiva effekterna. Du kan också använda metoden för negativa effekter.
Stegen är:
Innehållsförteckning | ||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
1. Öppna det program ni vill rita effektkedjan i
Tips på bra verktyg att rita effektkedjor i är Lucidchart, Miro, Gliffy eller Visio. Ofta finns de i gratisversioner, men det brukar finnas fördelar med att ha en licens.
32. Beskriv förändringen i den gula lådan
Lägg in en låda som beskriver förändringen ni vill göra. Ta hjälp av er beskrivning av alternativen ni formulerade i steg 1, “Formulera alternativen”. Om ni gjorde en detaljerad tabell över alternativen då kan ni också ha hjälp av den i det här steget.
Ibland hjälper det er i analysen att bryta ner förändringen i flera delar. Speciellt om ni ser att vissa effekter bara uppstår tack vare en specifik del av förändringen. Då skulle det kunna se ut såhär:
23. Ta fram effekterna ni hittade i .Steg 2, “Hitta effekterna”
Här hjälper det att ha en stor skärm eller två skärmar, men det går på en laptop också genom att växla mellan fönster. Det går också att skriva ut effekterna.
34. Lägg upp effekterna som lådor
Gå igenom effekterna ni hittade och skriv in dem i en låda. Om ni hade en workshop kanske ni har många liknande effekter som du får sortera igenom och gruppera. I effektkedjan ska varje effekt bara finnas en gång.
Tips |
---|
Tips för att formulera effekterna
|
5. Koppla ihop lådorna.
Det är nu ni börjar med det verkliga analysarbetet och fördjupar er förståelse för förändringen. Rita streck mellan lådorna, för att visa hur förändringen och effekterna hänger ihop.
En effekt måste inte leda direkt till en nytta, utan kan leda till flera effekter. Som i en kedja. Ibland kanske du upptäcker att det saknas någonting viktigt för att kedjan ska bli begriplig. Då kan du lägga till det.
Flytta runt och utveckla tills ni känner att ni har fått en kedja som känns logisk.
Tips |
---|
Tips för att testa om din effektkedja hänger ihop
|
6. Hitta och koppla in nyttorna i effektkedjan
En nytta är en effekt som uppfattas som värdefull av en eller flera intressenter. Titta på effektkedjan och se om du har några nyttor i den eller kan se att några av effekterna troligtvis skulle skapa nyttor om de uppstod. När du har identifierat en nytta kan du skriva in den i en låda och koppla till den eller de effekter som skapar den.
Exempel på nyttor är:
Bättre hälsa
Minskad dödlighet
Ökad trygghet
Ökad delaktighet
Frigjord tid
Minskade kostnader/ökade intäkter
Observera |
---|
Fördjupning - resonemang kring nyttor
|
7. Lägg in och koppla era verksamhetsmål
Lägg upp verksamhetsmål som är relevanta för er förändring längst till vänster. Om era nyttor bidrar till att ni uppnår några av era verksamhetsmål, dra streck mellan nyttan och målet.
Det behöver inte finnas streck från alla nyttor till alla mål. Det kan ju finnas saker som vi alla tycker är värdefulla, men som inte har formulerats som mål i verksamheten.
Verksamhetsmålen bör finnas formulerade i någon form av styrande dokument. Det kan vara på en väldigt hög nivå, nationellt eller internationellt. De kan också vara lokala verksamhetsmål, formulerade av er kommun eller region, eller av er avdelning, eller i ett projekt.
Vilken nivå ni lägger er på beror på det sammanhang ni verkar inom och de mål ni vet att ni arbetar mot. Det är bra att ange källan - varifrån ni har hämtat målet.