Sammanfattning
...
Jämförelsealternativ: Kalkylen jämför två fiktiva scenarier:
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekommenderad lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv: Regionens.
Nyttor: Om regionen hämtar information via Sil istället för direkt från källan förväntas den:
Undviker kostnader för kvalitetssäkring
Undviker löpande kostnader för omvärldsbevakning
Undviker kostnader för att anpassa system till källornas förändringar
Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor
Undviker kostnader för att kvalitetssäkra listor
Undviker kostnader för avtal
Undviker kostnader för support
Undviker kostnad för NMI
Kostnader:
Pris för Sil
Uppstartskostnad
Resultat:
...
Styrkor och svagheter: Kalkylen fokuserar på nytta i form av undvikna kostnader. Kostnaderna som undviks har uppskattats av Sils förvaltning vilket sannolikt ger en hög säkerhet eftersom Sil har god uppfattning om arbetet som krävs.
Innehåll
Innehållsförteckning | ||||
---|---|---|---|---|
|
Nyttokalkyl för Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil): gemensamt eller göra själv
Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept.
När en region vill tillhandahålla information om läkemedel till vårdpersonalen, kan den själv hämta information från källägaren och kvalitetssäkra den, eller så kan den hämta informationen från Sils server (se hur det går till på bilden nedan). Den här nyttokalkylen jämför nyttor och kostnader mellan de två alternativen.
...
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två alternativa scenarier. Syftet med scenarierna som valts är att uppskatta storleken på nyttan i att använda Sil jämfört med att inte göra det. Därför utgår scenarierna från ett fiktivt fall där en region står inför beslutat att börja använda källor om läkemedel i vården med hjälp av Sil, eller att göra det på egen hand.
Scenarierna är inte realistiska eftersom alla regioner redan använder många källor var i vården, både via Sil eller på egen hand och redan har tagit kostnaderna förknippade med det. Men de fiktiva scenarierna behövs för att uppskatta nyttan för regionerna i att samarbeta kring information om läkemedel jämfört med att var och en behöver göra arbetet själv. De två scenarierna vi använder är:
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekommenderad lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se Nyttokalkyl - användning av Sil för en sådan kalkyl.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram under våren och hösten 2021 av Sils förvaltning på Inera, utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
...
Undviker kostnader för kvalitetssäkring. Information om läkemedel är snabbrörlig. Nya läkemedel tillkommer, gamla läkemedel tas bort, och kunskapen om läkemedel och hur de bör användas uppdateras hela tiden. För att alltid ha den senaste informationen, hämtar Sil in alla källor på nytt varje vecka, och bygger upp en ny databas för regionerna att hämta information från. Detta görs varje vecka, året om.
Innan databasen publiceras, granskar och kvalitetssäkrar specialistkompetens i Sils förvaltning all information från alla källor med stöd från specialutvecklade verktyg. Sil granskar innehåll, struktur, söker efter fel och kontrollerar att all information är samstämmig i de olika källorna.
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
Den nyttan är svårt att uppnå utan Sil eller en organisering av releaser som liknar den som Sil gör idag. Om endast en region anslöt direkt mot källan de kanske kunna anpassa sina releaser till källans och snabbt kunna föra ut förbättringar till vårdpersonalen. Men om många eller alla regioner skulle integrera direkt mot källorna istället för via Sil, skulle det trots avstämningar vara svårt att synkronisera releaserna på det sätt som Sil gör idag, eftersom regionerna skulle behöva synkronisera releaseplanering dels med källägarna, och dels med varandra. Möjligtvis skulle regioner med samma huvudsystem kunna synkronisera sig - men det skulle vara svårt att uppnå den jämlikhet i tillgång till information som Sil bidrar med.
...
Högre kvalitet i källorna. Som räkneexemplet ovan visar så blir kostnaderna för att dela utveckling mellan regioner lägre med hjälp av Sil. När fler källor används nationellt, blir det också möjligt för fler att bidra till källans utveckling och innehåll och utveckling. Det ökar kvaliteten på källorna, jämfört med om de hade fortsatt utvecklas och användas av en enskild region.
Risker och eventuella negativa effekter
Sil har identifierat följande risker med att integrera direkt mot en källa istället för via Sil:
…
Kostnader
pelvis
...
...