Sammanfattning | I det här steget formulerar ni vilken information ni behöver för att kunna sätta siffror på nyttor och kostnader. Formulera frågor för varje nytta ni vill räkna på för att förstå vilken data ni behöver samla in. Hur ser den här nyttan ut om ni genomför er förändring, jämfört med om ni inte gör det? Fråga er också vilka kostnader som krävs för att nyttorna ska bli verkliga. |
Tid | >1 timmar |
Resurser | Det kan vara bra att ha någon eller några att diskutera med. |
Dokumentation | Förslagsvis kan ni notera frågorna i er slutrapport och sedan ersätta dem med era svar i nästa steg. |
Fråga er hur det skulle vara med och utan förändringen
För var och en av era finansiella och omfördelningsnyttor (de ni tänker räkna på i pengar), kan ni ställa er frågorna “hur skulle det här vara om vi inte gjorde förändringen?” och “hur skulle det vara om vi gjorde förändringen?” Utifrån det tankesättet kan ni börja sätta upp frågor som ni behöver få svar på till kalkylen.
När det gäller minskade kostnader kan frågorna till exempel vara:
Vilka kostnader för lokaler/personal/IT-system (eller vad det nu kan vara) tror vi att vi kommer ha om vi inte gör förändringen? Hur kommer samma kostnader se ut med förändringen?
När det gäller frigjord tid kan frågorna till exempel vara:
Hur många ärenden skulle vi hantera per dag utan förändringen? Hur många tror vi att vi skulle hantera med förändringen?
Hur lång tid tar det att göra de här momenten utan förändringen? Hur lång tid tar det med förändringen?
Vad är tiden värd?
Exempel: digitala kallelser via 1177 Inkorg
6. Formulera frågorSå gjorde vi:Vi gick igenom varje nytta som vi planerade att räkna på i pengar och frågade oss hur den skulle se ut med och utan förändringen. Vi skrev ner våra frågorunder varje nytta. Så blev resultatet:Frigjord tid för invånare OMFÖRDELNINGSNYTTA Eftersom den digitala kallelsen kan innehålla länkar till tidbokning eller en möjlighet att boka, av- och omboka tiden direkt i kallelsen när det passar invånaren, så behöver inte invånare lägga tid på att passa telefontider och vänta i telefonköer för att av- och omboka tiden i kallelsen. Våra frågor: Hur många papperskallelser skickas på ett år? Hur stor andel av papperskallelserna tror vi skulle kunna ersättas med digitala kallelser? För hur stor andel av kallelserna ringer en invånare för att av- och omboka sin tid? Hur lång tid avsätter invånare i snitt för att av- och omboka sina tider (passa telefontid, vänta i telefonkö, prata i telefon)? Frigjord tid för vårdpersonalen - skriva ut och skicka kallelser OMFÖRDELNINGSNYTTA När kallelsen skickas digitalt krävs färre klick och mindre tid jämfört med att skriva ut och kuvertera kallelser. Våra frågor: Hur mycket tid tar det i snitt att skriva ut och posta en papperskallelse? Hur mycket tid tar det i snitt att skicka en digital kallelse? Frigjord tid för vårdpersonalen - färre uteblivna besök OMFÖRDELNINGSNYTTA I Västra Götalandsregionen uteblev årligen 150 000 patienter från inbokade besök, men när Sahlgrenska testade att låta patienterna själva ringa och boka sin tid halverades deras uteblivna besök (https://vgrfokus.se/2018/12/uteblivna-sjukhusbesok-kostar-en-halv-miljard/ ). I kalkylen antar vi att det likt på Sahlgrenska går att halvera de uteblivna besöken. Våra frågor: Hur många uteblivna besök finns i Sverige per år? Frigjord tid för vårdpersonalen - minskad tid till av- och ombokningssamtal OMFÖRDELNINGSNYTTA När det är lätt för invånare att av- och omboka tider som inte passar dem digitalt, behöver vårdpersonalen lägga mindre tid på att ta emot av- och ombokningssamtal på telefon. Våra frågor: Hur lång tid tar samtalen för av- och ombokning för vårdpersonalen? Minskade kostnader för material och porto FINANSIELL NYTTA När en digital kallelse skickas istället för en papperskallelse, undviker regioner kostnader för papper, kuvert och porto. Våra frågor: Hur mycket kostar en papperskallelse i snitt (papper, kuvert, porto)? |
|---|
