Video - Ur tillgänglighetsperspektiv

Owned by Marielle Sellin
Last updated: sep. 29, 2021
10 min read

I dagsläget finns det inte någon videokomponent i komponentbiblioteket. Syftet med denna text är därför att beskriva vad man ska ta hänsyn till videos från ett tillgänglighetsperspektiv. Komponenterna ska uppnå AA-nivå av tillgänglighet och AAA-nivå om det är möjligt. Varje kategori har nivå och WCAG’s kriterienummer så kravet är mer spårbart. Kriterierna har även tillhörande länkar om fördjupning önskas.

Källor:

Webbdirektivet DOS-lagen och Diggs föreskrifter | Digg

W3C W3C .

 

Kort sammanfattning

 

Syntolka videoinspelningar (AA)

WCAG 1.2.5 Relevant för DOS-lagen

Ordna med syntolkning om det behövs för att personer med begränsad syn ska kunna ta del av innehållet. Syntolkning är en talad röst som beskriver viktig visuell information som inte framgår av ordinarie ljud.

All viktig visuell information i videoinspelningar ska framgå även med ljud – antingen av dialog, talarröst, miljöljud och andra hörbara delar av ordinarie ljudspår eller av en separat inspelad röst (syntolkning) som återger visuellt innehåll.  Komplettera med syntolkning om det finns viktigt visuellt innehåll som inte framgår av ordinarie ljudspår.

Mer information finns via länken: Syntolka videoinspelningar | Digg  

 

Textning (A)

WCAG1.2.2 Relevant för DOS-lagen

Inspelad digital video ska ha undertexter (kallas även textbeskrivningar eller textremsa) och för ljudinspelningar (till exempel podcasts) med mera ska en textversion erbjudas.

Undertexter behöver i allmänhet inte vara helt ordagranna – exempelvis behöver de inte återge uppenbara felsägningar – men det är viktigt att de förmedlar samma information.

Mer information finns via länken: Texta ljudet i inspelade filmer | Digg

Rekommendationer för textning

  • Beskriv alla ljud av betydelse.

  • Säkerställ att alla kan ta del av undertexter.

  • Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexter.

  • Erbjud gärna en separat textversion

 

Beskriv alla ljud av betydelse

Undertexter behöver i allmänhet inte vara helt ordagranna – exempelvis behöver de inte återge uppenbara felsägningar – men det är viktigt att de förmedlar samma information.

Undertexter ska, förutom dialogen, beskriva andra relevanta ljud om det behövs för att användaren ska kunna tillgodogöra sig innehållet. Till exempel ”en telefon ringer”, ”hunden skäller” eller ”musik spelas”.

 

Säkerställ att alla kan ta del av undertexter

Öppna undertexter (open captions på engelska) syns för alla, eftersom de är ”inbrända” som en del av de rörliga bilderna. Ibland är detta det enda alternativet för att alla användare ska kunna ta del av undertexter. Till exempel för inspelningar som distribueras via plattformar som inte har stöd för separata filer med undertexter.

Dolda undertexter däremot kan användaren själv bestämma om de ska visas eller inte. I vissa fall kan de även läsas upp av skärmläsare eller presenteras av en punktdisplay. Ibland kan användaren även välja översättning, teckensnitt, placering av textremsan, med mera. Dolda undertexter är därmed ofta bättre än öppna, men det är inget krav att undertexterna måste vara dolda.

 

Se till att det är lätt att hitta och aktivera undertexter

Om dolda undertexter används är det nödvändigt att användaren enkelt kan hitta och aktivera dem. Exempelvis genom att klicka på en knapp med en välkänd symbol för textning.

Dolda undertexter heter closed captions på engelska, därför används ibland en ikon med ”cc”. I Sverige används ofta symbolen med ett enkelt T. Den tredje symbolen som avbildar textremsor i nederkanten av en bild står för ”subtitles”. För licensinformation om bilderna se avsnittet om återanvändning av symboler i webbriktlinje R165.

Enligt avsnitt 7.3 i standarden EN301549 krävs till och med att reglage för aktivering av undertexter (och syntolkning) ska vara lika lätta att hitta (kräva lika många interaktioner) som spelarens vanliga reglage.

 

Standarden EN301549 ställer ytterligare några krav på undertexter

Se till att undertexterna är synkroniserade med ljudet

Det bör inte skilja mer än maximalt 100 millisekunder mellan när ljud hörs och när motsvarande undertexter visas. En större fördröjning kan ibland vara oundviklig av tekniska skäl, men från det att videospelaren får tillgång till texten får det inte dröja längre tid än så.

Se till att undertexter bevaras vid konverteringar

När en videoinspelning sänds, konverteras eller spelas in så kan det finnas en risk att undertexterna försvinner eller att de får en förändrad placering som gör att de döljer viktigt visuellt innehåll. Försök så långt som möjligt att undvika detta eftersom det innebär att vissa användare i praktiken inte kan ta del av innehållet. Se även: R167. Bevara tillgänglighet vid konverteringar.

 

Erbjud gärna en separat textversion

En transkribering (ett dokument som innehåller alla inspelningens undertexter, eller motsvarande) gör det möjligt för personer som använder skärmläsare eller punktskriftsläsare att ta till sig innehållet i sin egen takt.

En transkribering av filmen är också bra för sökmotoroptimeringen eftersom det ger en möjlighet för sökmotorer och andra verktyg att tolka innehållet.

Dolda undertexter kan automatiskt presenteras som transkribering.

Glöm inte bort att länka till transkriberingen (eller göra den nåbar på annat sätt) på de platser där videon förekommer, och att länka till videon från transkriberingen om den förekommer fristående, så att användaren själv kan välja version.

 

 Texta direktsändningar

EU:s webbdirektiv, som ligger till grund för DOS-lagen, gör undantag för direktsändningar, men om sändningen går att ta del av i efterhand räknas den (enligt skäl 27) som en inspelning och är inte undantagen. Det innebär att inspelningen måste textas och syntolkas utan onödigt dröjsmål.

Mer information om textning vid direktsändningar finns här: Texta ljudet i inspelade filmer | Digg  

 

Orsaka inte epileptiska anfall genom blinkande (A)

WCAG 2.3.1 Relevant för Dos-lagen

Personer med en viss kategori av epilepsi kan få krampanfall om de utsätts för snabbt blinkande “flimmer” som upptar en tillräckligt stor del av synfältet.

Personer med en viss kategori av epilepsi kan få krampanfall om de utsätts för snabbt blinkande “flimmer” som upptar en tillräckligt stor del av synfältet. Det skulle till exempel kunna gälla en filmsekvens från ett diskotek med blinkande lampor, en krigsscen med explosioner, eller rörelser från en annons som är utformad för att dra till sig uppmärksamhet.

Maximalt tre växlingar från ljus till mörk eller tvärtom inom en sekund är acceptabelt. Mer information finns via länken: Orsaka inte epileptiska anfall genom blinkande | Digg

 

Ge användaren möjlighet att pausa, stänga av eller sänka ljud (A)

WCAG 1.4.2 Relevant för Dos-lagen

Det ska alltid vara möjligt att pausa, stoppa eller sänka sådant ljud som spelas upp automatiskt.

Användare som lyssnar på en sida med hjälp av skärmläsare kanske inte kan uppfatta innehållet alls om det samtidigt spelas upp andra ljud. Användare med nedsatt förmåga att fokusera eller filtrera bort intryck kan också få svårt att använda en tjänst om det inte går att stänga av ljud. Därför ska det alltid vara möjligt att pausa, stoppa eller sänka sådant ljud som spelas upp automatiskt.

Eftersom skärmläsaren är ljudbaserad räcker det inte med att kunna stänga av allt ljud på enheten, utan det ska gå att stänga av det automatiskt uppspelade ljudet separat.

  • I de flesta fall är det lämpligt att undvika att spela ljud automatiskt.

  • I andra hand kan det vara lämpligt att erbjuda en pausfunktion i början av sidan.

Mer information finns via länken:Gör det möjligt att pausa, stänga av eller sänka ljud | Digg

 

Ge användarna möjlighet att pausa eller stänga av rörelser (A)

WCAG 2.2.2 Relevant för Dos-lagen

Personer med nedsatt förmåga att fokusera, läsa eller behålla koncentration kan få problem att använda en sida där innehåll börjar blinka, röra sig eller uppdateras utan att användaren bett om det. Därför måste sådana visuella distraktioner antingen upphöra efter max 5 sekunder, eller så ska det finnas en möjlighet för användaren att pausa rörelser, stoppa eller dölja dem. Exempel på sådant innehåll är animationer, video, rullande nyhetstext, annonser och statusindikatorer som till exempel en “progress-mätare”.

Kriteriet behöver inte tillämpas när rörelsen eller uppdateringen är av avgörande betydelse. Till exempel när visning av en kort reklamfilm är obligatorisk för alla användare och ingenting annat presenteras samtidigt.

Mer information finns via länken: Gör det möjligt att pausa eller stänga av rörelser | Digg  

 

Erbjud alternativ om en inspelning enbart består av ljud eller video (AA)

WCAG 1.2.1 Relevant för Dos-lagen

Användare som inte kan ta del av ljud- eller videoinspelningar ska ha en möjlighet att tillgodogöra sig innehållet med hjälp av en alternativ representation. Det kan till exempel vara ett manus (en text) som redigerats så att det motsvarar inspelningens verkliga innehåll. För ljudinspelningar (till exempel ett poddavsnitt) är en transkribering av innehållet en vanlig metod. För videoinspelningar utan ljud kan en ljudinspelning vara en godtagbar alternativ presentation.

Obs! Inspelningar som innehåller både ljud och bild behandlas i riktlinje: 117 Texta inspelad rörlig media (video, ljud, animationer). Mer information finns via länken: Erbjud alternativ till inspelningar som består av enbart ljud eller enbart video | Digg  

 

Se till att allt innehåll presenteras rätt oavsett skärmens riktning (AA)

WCAG 1.3.4 Relevant för Dos-lagen

Alla människor har inte möjlighet att vrida på sin skärm. Vissa måste välja ett läge (stående eller liggande) och alltid använda detta, exempelvis med skärmen fast monterad på en rullstol. Skapa därför en design så att innehåll och funktioner är tillgängliga oavsett skärmens riktning. Då kan var och en välja det läge de föredrar.

Det finns inget som hindrar att presentationen av innehållet och funktionerna skiljer sig åt mellan de båda lägena så länge innehållet är tillgängligt och funktionerna är åtkomliga och har normal funktion.

I riktlinjen finns undantag för när funktionaliteten är beroende av att användaren har skärmen i en viss riktning, till exempel ett pianoprogram där liggande läge är nödvändigt för att alla tangenterna ska få plats. Informera användaren om när en viss riktning av skärmen är nödvändigt. Presentationen kan fås att fungera oavsett skärmriktning antingen genom att en och samma uppsättning css-regler passar för båda ledderna eller genom att det finns olika css-regler anpassade för olika ledder, och de skärmbredder som kan bli aktuella. Det är till exempel viktigt att all funktionalitet går att komma åt på något sätt oavsett skärmriktning i en webbapplikation som inte ska scrollas. Mer information finns via länken: Se till att innehållet anpassas efter skärmens riktning | Digg  

 

Beskriv med text allt innehåll som inte är text (A)

WCAG 1.1.1 Relevant för Dos-lagen

Användare som är beroende av till exempel skärmläsare och punktdisplay behöver beskrivningar av allt innehåll som inte är text. Det beskrivs i textalternativ eller alt-texter som det också kallas.

Det gäller till exempel:

  • Bilder (förutom sådana som endast används för dekoration)

  • Diagram

  • Animationer

  • Ljudsignaler

Se därför till att allt sådant innehåll beskrivs med hjälp av text, förutom i de undantagsfall som beskrivs i WCAG-kriteriet. Undantagen gäller framförallt sådana situationer där en beskrivande text skulle motverka innehållets syfte (till exempel när syftet med ett ljud är att testa användarens hörsel).

Använd text som är synlig för alla om det passar, eller html-attribut som till exempel alt och aria-label för kortfattade beskrivningar. När en textbeskrivning ligger separat kan du knyta id-attributet för det element som innehåller beskrivningen till det som beskrivs till exempel med hjälp av aria-labelledby eller aria-describedby. En fördel med separat textbeskrivning är att den – till skillnad från alt-attribut – kan formateras och innehålla länkar. Mer information finns via länken: Beskriv med text allt innehåll som inte är text | Digg

 

Använd text, inte bilder för att visa text (AA)

WCAG 1.4.5 Relevant för Dos-lagen

Användare behöver då och då anpassa texten bland annat genom att förstora eller välja ett annat teckensnitt, ändra förgrund- och bakgrundsfärger eller linjeavstånd. Om texten utgör en del av en bild saknas ofta de möjligheterna.

Många användare behöver anpassa texten bland annat genom att förstora eller välja ett annat teckensnitt, ändra förgrund- och bakgrundsfärger eller linjeavstånd. Som regel har användare goda möjligheter att kontrollera hur digital text presenteras. Men när texten utgör en del av en bild saknas ofta de möjligheterna. Då blir bilden och texten pixlig om den förstoras och det är svårt eller omöjligt att byta teckensnitt eller färger. Använd därför så långt det är möjligt text för att presentera information i stället för text i form av en bild.

Logotyper är undantagna från detta krav, och även andra bilder där den visuella presentationen av text är av avgörande betydelse för att bildens syfte ska uppnås. Det kan till exempel gälla skärmdumpar som syftar till att visa hur en digital resurs brukar se ut på en skärm.

Ytterligare ett undantag från grundregeln är när text i bild trots allt kan anpassas så att den motsvarar användarnas krav. Det kan till exempel gälla bildformat baserade på vektorgrafik där användaren genom script kan påverka presentationen. Mer information finns via länken:

Använd text, inte bilder av text, för att visa text | Digg

Övriga riktlinjer

Bevara tillgänglighet vid konverteringar

Riktlinje nr:167 Relevant för Dos-lagen (Utkast i Webbdirektivet)

Om en webbsida gör om informationsinnehåll som innehåller tillgänglighetsdata måste dessa behållas i det nya formatet.

Konverteringar av dessa slag är idag ovanliga i myndigheternas digitala tjänster. De brukar snarare förekomma som funktioner i olika verktygsprogram. Så för de flesta myndigheter kommer detta kriterium inte att vara relevant. Men det kan förstås förekomma. Mer information finns via länken: Bevara tillgänglighet vid konverteringar | Digg  

Basera inte viktig funktionalitet på format som kräver insticksprogram

Riktlinje 86 Webbdirektivet

Flash, Quicktime och liknande ger ofta problem för de som använder hjälpmedel, eller som inte använder mus, även när webbläsaren har ett insticksprogram för att hantera dem. Låt därför ert viktigaste innehåll vara användbart även utan insticksprogram.

Många användare har program som hanterar insticksbaserat innehåll som Flash, Silverlight och Quicktime. Men inte alla. Vissa stänger av insticksstödet, av säkerhetsskäl, för att slippa reklam eller för att det kräver hög bandbredd. Andra använder en webbläsare eller en plattform som inte har stödet, till exempel många mobiltelefoner.

Använd gärna insticksbaserade multimediala format för göra viss information lättare att förstå. Exempelvis kan ni beskriva ett händelseförlopp med hjälp av animering. Ni kan också använda formaten i dekorativt syfte, precis som man kan använda bilder för att förbättra webbplatsens visuella framtoning. Det viktiga är att ni gör det på ett sätt som inte hindrar någon från att använda webbplatsen.

När ni använder insticksbaserade format, ge samtidigt tydliga och likvärdiga alternativ. Till exempel kan en animering ersättas av en stillbild tillsammans med en beskrivande text. Mer information finns via länken:

https://webbriktlinjer.se/riktlinjer/86-basera-inte-viktig-funktionalitet-pa-format-som-kraver-insticksprogram/

Ge information på svenskt teckenspråk (AAA)

WCAG 1.2.6

Många döva och hörselskadade har svenskt teckenspråk som förstaspråk och svenska som andraspråk. Teckenspråkiga personer behöver få information på sitt förstaspråk, på samma sätt som andra minoritetsgrupper. Nyinflyttade teckenspråkiga personer lär sig i regel det svenska teckenspråket ganska snabbt. Däremot tar det längre tid för dem att lära sig skriven svenska.
Tänk på att det svenska teckenspråket är ett annat språk än svenska. Det är inte en tecknad representation av svenska. Det finns många olika teckenspråk i världen.

Rekommendationer: information på teckenspråk

  • Välj ut vilken information som behöver översättas, utifrån organisationens uppdrag och utifrån vad målgruppen förväntas vilja göra på webbplatsen.

  • Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråk med en teckenspråkssymbol. Mer information finns via länken:

https://webbriktlinjer.se/riktlinjer/13-ge-information-pa-svenskt-teckensprak/