Innehållsförteckning
En metamodell för informationsarkitektur definierar de begrepp som kan användas för att beskriva hur en verksamhets informations- och dataresurser ser ut och används i verksamheten samt i tekniska lösningar. I denna metamodell ingår även beskrivningar hur begreppen förhåller sig till varandra.
Med hjälp av metamodellen kan arkitekter från olika organisationer samverka och återanvända informationsarkitektur vilket bidrar till en större effektivitet och ökad kvalitet i samverkansprojekt och lokala förändringsinitiativ.
Modelldiagram
Elementdefinitioner
Element | Definition | Exempel | Vägledning | Källor |
|---|---|---|---|---|
begrepp | kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken | Kund, Tjänst, Ärende | Begrepp används på konceptuell nivå för att skapa förståelse inom och mellan organisationer och individer. Begreppsbeskrivningar klarlägger och listar de centrala begreppen inom organisationen eller det delområde som utvecklas. Begrepp beskrivs med följande attribut:
Relationerna mellan begrepp beskrivs med hjälp av begreppsmodeller. Ofta används syntaxen Subjekt – Predikat - Objekt för att beskriva relationer. Exempelvis Kommunallagen – Är en – Svensk lag (generisk relation). Andra relationer är associativa eller partitiva. Not: Relationer definieras i en separat tabell. | SS-ISO 1087:2000
|
Informationsobjekt Definitionen motsvarar termen: informationskomponent och informationselement | informationsmängd som utbyts eller används som del i en process. | Bygglovsärende, Ledighetsansökan, Patientjournal. | Informationsobjekt är en representation av verksamhetsobjekt som enbart består av information till skillnad från verksamhetsobjekt som kan vara exempelvis material, produkter eller människor. Informationsobjekt används i verksamhetsarkitekturen som utbyteselement, dvs innehåll som utbyts mellan två eller flera aktörer. Detta används exempelvis i en processmodell där Informationselement är input och output till processer. Informationsobjekt används i informationsmodeller för att beskriva struktur på information och hur Informationselementen relaterar till Begrepp för semantisk spårbarhet. I informationsmodeller skapas hierarkier av Informationselement vilket gör det möjligt att beskriva större typer av informationsprodukter eller mer finkorniga produkter. Informationsobjket kan också kopplas till verksamhetsregler vilka beskrivs med elementtypen Begränsning (Constraints). Se den strategiska arkitekturen för mer detaljer. Informationsobjekt används också som parametrar i tjänstebeskrivningar för verksamhetstjänster. Det går även att definiera säkerhetsattribut för informationsobjekten. Exempel på vanliga synonymer är:
| UAF: InformationElement: An item of information that flows between OperationalPerformers and is produced and consumed by the OperationalActivities that the OperationalPerformers are capable of performing VLDS: Informationsutbytesobjekt: Definition av ett informationsobjekt som är relevant i ett specifikt informationsutbyte. |
informationslager | logisk depå för information som har behov av att hållas samman och ska kunna utbytas mellan applikationer | Kunddatabas, Samtyckesregister, Patientdataregister | Genom identifiering och kartläggning av informationslager samt beskrivning av deras innehåll är det möjligt att tydligare och noggrannare skissa och planera organisationens informationshantering och underhåll av information. Beskrivningen av informationslager (organisationsinterna eller externa informationslager) hjälper organisationen att utveckla dom kostnadseffektivt och kontrollerat samt att identifiera och undanröja överlappning. Förteckningar över informationslager och informationssystem behövs vid planering av datasäkerhet och upprättande av databokslut. Beskrivningar av logiska informationslager behövs framförallt vid planering av målbilden. Informationslager motsvarar datalager för en logisk applikationskomponent. Används alltså för att koppla mellan verksamhetsarkitektur (Informationselement)och teknisk arkitektur (Informationslager). Kommentar till alternativet: Rikstermbanken har ingen definition utan länkar till datalager, som definieras: databas där data lagras på ett sätt som underlättar de avancerade sökningar och sammanställningar som behövs för beslutsstöd och analys inom en organisation | TOGAF: Logical Data Component: A boundary zone that encapsulates related data entities to form a logical location to be held; for example, external procurement information. |
dataentitet | formaliserad representation av data som hanteras av eller utbyts mellan system | Person, Titel, Land, Uppehållstillstånd | Metamodellen för Dataelement är liknande den för Informationselement, men här sker hanteringen och utbytet av tekniska resurser istället för processer. Dataentiteter hanteras av Informationstjänster och lagras i Datalager där de kan användas av Applikationer. Dataentiteter hör därmed hemma i tekniska arkitekturer och kan beskrivas i logiska eller fysiska datamodeller. Logisk datamodell används ofta i referensarkitekturer eller i teknikoberoende standarder. Fysisk datamodell används ofta i detaljerad lösningsdesign och realisering då teknikval har påverkan på datamodellens utformning. Dataentiteter kan spåras till Informationselement då de realiserar dessa och på så sätt säkerställa semantisk spårbarhet. | TOGAF: Data Entity: An encapsulation of data that is recognized by a business domain expert as a thing. Logical data entities can be tied to applications, repositories, and services and may be structured according to implementation considerations. VLDS: Dataentitet: Definition (typ) av ett dataobjekt av intresse. Används för att beteckna ett objekt som har en varaktig identitet utöver dess attribut. UAF: DataElement: A formalized representation of data that is managed by or exchanged between systems. |
datalager | fysisk depå av data | Skatteverkets folkbokföringsregister, Lantmäteriets fastighetsregister, Läkemedelsregistret | Databas, filsystem eller motsvarande fysisk lagring av data. Datalager är ju inte en direkt översättning av physical data component, och termen används ofta för analysdatabaser skilda från produktionsdatbaser. | TOGAF: Physical Data Component: A boundary zone that encapsulates related data entities to form a physical location to be held. For example, a purchase order business object, comprising purchase order header and item business object nodes. |
Relationer inom lagret
Källelement | Relation | Målelement | Källa |
|---|---|---|---|
informationselement | vistas i | informationslager | TOGAF |
informationslager | innehåller | informationselement | TOGAF |
dataentitet | vistas i | datalager | TOGAF |
datalager | innehåller | dataentitet | TOGAF |
informationselement | implementeras av | dataentitet | UAF |
dataentitet | implementerar | informationselement | UAF |
informationselement | implementerar | begrepp | VLDS |
begrepp | implementeras av | informationselement | VLDS |
Relationer till andra lager
Källelement | Relation | Målelement | Källa |
|---|---|---|---|
begrepp | definieras av / används av | aktör | Detta dokument |
aktör | definierar / använder | begrepp | Detta dokument |
informationselement | bidrar till | förmåga | Detta dokument |
förmåga | stöds av | informationselement | Detta dokument |
informationselement | nås och uppdateras genom | verksamhetstjänst | TOGAF |
verksamhetstjänst | tillhandahåller / konsumerar | informationselement | TOGAF |
informationselement | generaliseras av | verksamhetsobjekt | UAF |
verksamhetsobjekt | specialiseras med | informationselement | UAF |
Utvecklingsförslag
Här listas förslag på vidareutveckling:
Koppling mellan Informationslagret och Teknik-lagret
Applikationer, Architectural Building Blocks, Solution Building blocks etc.
Resterande del av denna sida innehåller bakgrundsmaterial som använts vid framtagande av metamodellen. Det är alltså inte en del av själva ramverket utan syftar till att ge en bild över de referenser och material som använts av den arbetsgrupp som tagit fram metamodellen för information.
Referensramverk
StandIN
StandIN beskriver ett ramverk för standarder för semantisk och teknisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Ramverket innehåller standarder, men inte hur standarder ska tillämpas.
StandIN del 3 som pågår 2018 har som uppgift att tillämpa olika standarder och kombinationer av standarder i proof-of-concept.
Inga metamodeller för informationsarkitektur tas fram.
ISO standarder
Ett antal standarder styr hur arbetet med informationsarkitektur ska bedrivas. Det innefattar standarder för terminologiskt arbete, informationsstrukturarbete och informationsmodellering.
SS-ISO 704:2011 Terminologiarbete - Principer och metoder. Standarden har nyligen godkänts i fullständig svensk översättning och kommer att publiceras på svenska under 2019. Den beskriver hur begrepp ska analyseras, vilka typer av relationer som finns mellan begrepp och hur detta ska beskrivas i ett begreppssystem.
ISO 1087:2000 Terminology work - Vocabulary - Part 1: Theory and application. Denna standard är inte översatt till svenska. Den innehåller terminologiarbetets terminologi, definierar t.ex. begrepp, term, beteckning, begreppssystem. Det finns en del 2 som drogs in 2011 och handlade om datorrepresentaion av begrepp. Hela 1087 är sedan många år under omarbetning, tid för färdigställande kan inte förutses.
SS-ISO 10241-1:2011 Termposter i standarder - Del 1: Allmänna krav och exempel på utformning. Standarden är godkänd som svensk standard med inte översatt till svenska. Den föreskriver hur termposter ska utformas i dokument där termer och definitioner förtecknas. Standarden har i första hand tillämpning vid skrivning av andra standarder, där kapitlet ”Termer och definitioner” ska utformas enligt standarden, men den bör följas i varje dokument som innehåller en definitionslista.
SS-ISO 24156-1:2015 Grafisk notation för terminologiska begreppsmodeller - Del 1: Riktlinjer för användning av UML-notation i terminologiarbete. Standarden är godkänd som svensk standard men inte översatt till svenska. Den beskriver hur begreppssystem kan modelleras i UML (Unified modeling language). Det ska nämnas att standarden ursprungligen utarbetats av SIS.
SS-EN ISO 13940:2016 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Begreppssystem som stöd för kontinuitet i vården. Detta är den centrala standarden för etablerade begrepp i hälso- och sjukvården med särskilt fokus på vårdkontinuitet. Standarden är utgiven på svenska.
Snomed CT – begreppsmodell och kodverk för kliniska begrepp.
SS-EN ISO 13606 är en omfattande standard i fem delar som definierar informationskomponenter som arketyper, extraktmodell för patientjournal, gränssnitt för överföring av information och säkerhet. Endast del 1 och 5 är ISO.standarder, övriga europeiska standarder. Arbetet pågår och harmoniseras med OpenEHR-gemenskapen och HL7. De fem delarna är:
SS-EN ISO 13606-1:2012 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Kommunikation av elektronisk patientjournal - Del 1: Referensmodell
SS-EN 13606-2:2007 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Kommunikation av elektronisk patientjournal - Del 2: Specifikation för utbyte av arketyper
SS-EN 13606-3:2008 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Kommunikation av elektronisk patientjournal - Del 3: Referensarketyper och termlistor
SS-EN 13606-4:2007 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Kommunikation av elektronisk patientjournal - Del 4: Säkerhet
SS-EN ISO 13606-5:2010 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Kommunikation av elektronisk patientjournal - Del 5: Gränssnittsspecifikation
ISO/TS 13972:2015 Health informatics -- Detailed clinical models, characteristics and processes. Det är inte en standard utan en teknisk specifikation (motsvarande europeisk förstandard), som bara finns på engelska. Den beskriver informationsstruktur på detaljerad modellnivå i harmoni med HL7 v3.
SS-EN ISO 21090:2011 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Harmoniserade datatyper för informationsutbyte. Finns bara på engelska. Förteckning över datatyper på enkel och komplex nivå.
SS-EN ISO 12967-1-3:2011 Hälso- och sjukvårdsinformatik - Tjänstearkitektur – Del 1: Kommersiellt perspektiv (felöversatt; ska vara Verksamhetsperspektiv); Del 2: Informationsperspektiv; Del 3: Datorperspektiv. En engelskspråkig samlande standard för informationskomponenter i verksamheten, dvs. utgående från processbeskrivning.
ISO/IEC 19505:2012 Information technology -- Object Management Group Unified Modeling Language (OMG UML) -- Del 1: Infrastruktur; Del 2: Superstruktur. Standarden föreskriver hur modelleringsspråket UML ska användas och bör respekteras när informationsstruktur ska beskrivas i en informationsmodell. Standarden för begreppsmodellering (SS-ISO 24156) föreskriver tillämpning av modelleringsspråket i terminologiskt arbete.
HL7 (Health level seven), som är ett internationellt samarbete för att skapa enhetlig informationsstruktur och standardiserade överföringsformat, har till största delen godkänts som internationell standard:
SS-EN ISO 10781:2015 Hälso- och sjukvårdsinformatik - HL 7 Funktionsmodell för elektronisk patientjournal, Utgåva 2 (EHR FM)
SS-ISO/HL7 16527:2018 Hälso- och sjukvårdsinformatik - HL 7 Funktionsmodell för elektronisk patientjournal, Utgåva 1 (PHRS FM)
ISO/HL7 21731:2014 Health informatics -- HL7 version 3 -- Reference information model -- Release 4
SIS-TS Guide EHRS FM R2 ISO/HL7 EHRS FM R2 Funktionskravlista (inte standard utan teknisk specifikation)
Metamodell för information från Traction ramverket
Metamodellen för en modifierad version av Traction är omfattande och kan upplevas som komplex. Den modifierade versionen av Traction som presenteras här omfattar bara informationsarkitektur och verksamhetsarkitektur. Modifieringen gjordes av en statlig myndighet och regelarkitektur introducerades som en del av Traction anpassningen. Se översikt nedan:
Metamodellen för informationsarkitektur är enligt nedanstående figur. Bilden visat också hur informationsprodukter relateras till produkter inom både processarkitektur och regelarkitektur.
I det gemensamma arkitekturramverket vi bygger upp bör vi introducera "Regler" som ett eget element och visa hur det relateras till både process och information.
TOGAF
TOGAF definierar ett antal elementtyper och arkitekturprodukter relaterat till dataarkitektur. Det viktigaste elementet är Dataentitet (Data Entity). En Dataentitet har relationer till andra element. De viktigaste är: Aktör (Actor), Verksamhetstjänst (Business Service), Informationstjänst (Information System Service).
Det finns också ett antal produkter som innehåller data. Några av de viktigaste är: Konceptuella och Logiska Datadiagram samt en Datakatalog. Det finns även matriser för de olika relationerna.
Notevärt är att TOGAF inte innehåller några Informationselement. Det finns alltså ingen möjlighet att beskriva affärsobjekt eller informationsobjekt som utbyts mellan aktörer i en verksamhetsarkitektur. Detta är en avsevärd skillnad jämfört med andra arkitekturstandarder.
TOGAFS kompletta metamodel ser ut så här:
TOGAFs datarelaterade element
The core model provides a data entity concept which supports the creation of data models, which is then extended by this extension to include the concept of a data component. Data components form a logical or physical encapsulation of abstract data entities into units that can be governed and deployed into applications.
Data Entity:
An encapsulation of data that is recognized by a business domain expert as a thing. Logical data entities can be tied to applications, repositories, and services and may be structured according to implementation considerations.
Data Entity has three attributes:
Category: The following categories of data entity apply: Message, Internally Stored Entity.
Privacy classification: Level of restriction placed on access to the data.
Retention classification: Level of retention to be placed on the data.
Logical Data Component:
A boundary zone that encapsulates related data entities to form a logical location to be held; for example, external procurement information.
Logical Data Component has the following attributes:
Standards class: Non-Standard, Proposed Standard, Provisional Standard, Standard, Phasing-Out Standard, Retired Standard.
Standard creation date: If the product is a standard, when the standard was created.
Last standard review date: Last date that the standard was reviewed.
Next standard review date: Next date for the standard to be reviewed.
Physical Data Component:
A boundary zone that encapsulates related data entities to form a physical location to be held. For example, a purchase order business object, comprising purchase order header and item business object nodes.
Same attributes as Logical Data Component
Dataarkitektur manifesteras i följande arkitekturprodukter
Data Entity/Data Component Catalog
The purpose of the Data Entity/Data Component catalog is to identify and maintain a list of all the data use across the enterprise, including data entities and also the data components where data entities are stored.
Data Entity/Business Function Matrix
The purpose of the Data Entity/Business Function matrix is to depict the relationship between data entities and business functions within the enterprise.
(Notera dock att metamodellen inte innehåller några relationer för att stödja detta)
Application/Data Matrix
The purpose of the Application/Data matrix is to depict the relationship between applications (i.e., application components) and the data entities that are accessed and updated by them.
Conceptual Data Diagram
The key purpose of the Conceptual Data diagram is to depict the relationships between critical data entities within the enterprise.
Logical Data Diagram
The key purpose of the Logical Data diagram is to show logical views of the relationships between critical data entities within the enterprise.
Data Dissemination Diagram
The purpose of the Data Dissemination diagram is to show the relationship between data entity, business service, and application components.
Data Security Diagram
Data is considered as an asset to the enterprise and data security simply means ensuring that enterprise data is not compromised and that access to it is suitably controlled.
Data Migration Diagram
Data migration is critical when implementing a package or packaged service-based solution.
Data Lifecycle Diagram
The Data Lifecycle diagram is an essential part of managing business data throughout its lifecycle from conception until disposal within the constraints of the business process.
Unified Architecture Framework
UAF är en standard publicerad av OMG vilken framförallt används inom den militära sektorn, men även i andra delar av offentlig sektor och av privata företag.
Här finns två huvudtyper av element som berör information och data: InformationElement och DataElement. InformationElement tillhör den logiska verksamhetsarkitekturen medan DataElement implementerar InformationElements i resursarkitekturen (teknik/system).
De två elementtyperna kan beskrivas i Datamodeller på konceptuell, logisk eller fysisk nivå.
InformationElement definieras som:
An item of information that flows between OperationalPerformers and is produced and consumed by the OperationalActivities that the OperationalPerformers are capable of performing (see IsCapableToPerform).
Informationselement används i verksamhetsarkitekturen som utbyteselement, dvs innehåll som utbyts mellan två eller flera aktörer (OperationalPerformer). Detta används exempelvis i en processmodell.
Informationselement kan också kopplas till verksamhetsregler (Constraints).
Det går även att definiera säkerhetsattribut för informationselementen.
InformationElements används också som ServiceParameters i tjänstebeskrivningar:
DataElement definieras som:
A formalized representation of data that is managed by or exchanged between systems.
Metamodellen för Dataelement är liknande den för informationselement, men här sker utbytet mellan resurser istället. Resurser kan vara både organisatoriska och tekniska resurser.
Vägledning för Digital Samverkan
I e-delegationens Vägledning för Digital Samverkan som nu förvaltas av eSam finns en metamodell som täcker verksamhet, information och tjänster. http://www.esamverka.se/download/18.a48a52e155169e594d60a6e/1467108692004/Metamodell%20V1.0.zip (Sparx EA-fil)
Vad gäller information så finns tre huvudtyper av element som är relevanta: Begrepp, Informationsutbyteselement samt Dataentitet. Dessa kan presenteras i tre typer av modeller: Begreppsmodell, Informationsutbytesmodell och Datamodell.
En stor del av definitionerna är översatta från UPDM som är föregångaren till UAF.
Informationsdelen av metamodellen ser ut så här:
Definitionerna kommer från följande källor:
Det finns också en Dataentitet som är del av tjänstebeskrivningen:
Dataentitet har samma källdefinition som informationsutbytesobjekt (EntityItem).
VIA metoden
VIA (Verksamhets- och InformationsbehovsAnalys) metoden beskriver metoder för begreppsanalys, terminologiarbete, informationsanalys och informationsstrukturanalys. Inom dessa områden rekommenderas också notationssätt och hur man konkret arbetar med de olika områdena ovan. Vidare ges också en analys gällande behov av kodverk, klassifikationer och terminologier. Utöver dessa analysmetoder beskrivs också metoder för mål- och intressentanalys samt för processanalys.
VIA metoden är föreslagen som ISO standard. I denna analys har i huvudsak den publika versionen från 2106 använts (http://via-metoden.se/Images/VIA-metoden_ver_6_3.pdf)
Metamodellen för VIA metoden beskrivs nedan:
En av aktiviteterna i VIA metoden är att genomföra begreppsanalys. Nedan är ett exempel på metamodell för begreppsmodellering med UML:
Ett annat sätt som nämns är begreppsmodellering med STANLI:
VIA metoden skiljer på informationsbehovsanalys och informationsstrukturanalys. Den första handlar om att hitta de informationsmängder som utbyts i processamverkan. Här rekommenderas BPMN som beskrivningssätt.
För informationsstrukturanalys rekommenderas informationsmodellering med UML:
Exempel på leverabler och metoder
Se även metodbeskrivningar för informationsarkitektur: /wiki/spaces/AIA/pages/3111681
Västerås/Jönköping: Samordnad Informationsarkitektur
En metodbeskrivning från Vinova/SKL-projektet "Samordnad informationsarkitektur", 2013. Denna inkluderar bland annat en enklare metamodell med de begrepp vi använde under arbetet, hur vi valde att definiera dem och hur de förhåller sig till varandra.
Uppsala: Informationsarkitektur översikt
Genom att beskriva verksamhetens information och gruppera denna med principen att varje förekomst endast ska finnas i en gruppering, skapas en gemensam informationsarkitektur. Denna är stabil över tid, och så länge som det inte sker några omfattande förändringar kring vilken typ av information som behöver lagras ska strukturen vara intakt.
Informationsarkitekturen beskrivs med hjälp av informationsobjekt som placeras i informationsgrupper. Informationsobjekt med starka relationer och likartat livscykelmönster, d.v.s. skapas och underhålls samtidigt, placeras tillsammans.
Domänmodell för läkemedelsinformation
Informationsarkitektur förvaltningsprodukter: Ett första utkast på olika ”produkter” som vi stöter på i vårt arbete och som behöver förvaltas. Vissa är generella och andra är specifika för vård- och omsorgsområdet.
SKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation: I arbetet har vi tagit fram en översikt över de olika modelltyper som vi har använt i arbetet med en domänmodell som skulle kunna bidra i arbetet med metamodeller. Vi har också tagit fram en beskrivning av hur vi har dokumenterat modellerna och säkrat en spårbarhet mellan de olika delarna som kan vara till nytta. Denna beskrivning återfinns i dokumentet ”Från behov till modeller – att dokumentera med spårbarhet”.
