Innehåll

Nyttokalkyl för Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil): använda Sil istället för att göra själv

Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept.

När en region vill tillhandahålla information om läkemedel till vårdpersonalen, kan den integrera källan direkt från källägaren, eller integrera den via Sil. Den här nyttokalkylen jämför nyttor och kostnader mellan de två alternativen.

Nyttokalkylen kan användas i många sammanhang. Till exempel för beslutsfattare i regioner, för de som jobbar med vårdinformationstjänster, systemleverantörer, kommuner, expertgrupper, och så vidare.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två alternativa scenarier. Syftet med scenarierna som valts är att uppskatta storleken på nyttan i att använda Sil jämfört med att inte göra det. Därför utgår scenarierna från ett fiktivt fall där en region står inför beslutat att börja använda källor om läkemedel i vården med hjälp av Sil, eller att göra det på egen hand. Scenarierna är inte realistiska eftersom alla regioner redan använder många källor var i vården, både via Sil eller på egen hand och redan har tagit kostnaderna förknippade med det. Men de fiktiva scenarierna behövs för att uppskatta nyttan för regionerna i att samarbeta kring information om läkemedel jämfört med att var och en behöver göra arbetet själv. De två scenarierna vi använder är:

• En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekommenderad lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.

• En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.

Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se Nyttokalkyl - användning av Sil för en sådan kalkyl.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram under våren och hösten 2021 av Sils förvaltning på Inera, utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Undviker kostnader för kvalitetssäkring. Information om läkemedel är snabbrörlig. Nya läkemedel tillkommer, gamla läkemedel tas bort, och kunskapen om läkemedel och hur de bör användas uppdateras hela tiden. För att alltid ha den senaste informationen, hämtar Sil in alla källor på nytt varje vecka, och bygger upp en ny databas för regionerna att hämta information från. Detta görs varje vecka, året om.

Innan databasen publiceras, granskar och kvalitetssäkrar specialistkompetens i Sils förvaltning all information från alla källor med stöd från specialutvecklade verktyg. Sil granskar innehåll, struktur, söker efter fel och kontrollerar att all information är samstämmig i de olika källorna.

Om en region istället ansluter till en källa direkt via källägaren, behöver regionen göra ett likvärdigt arbete. Sil har kartlagt kostnaderna som Sil har för kvalitetssäkring, och antagandet i kalkylen är att regionen undviker att själv bära motsvarande kostnader när den integrerar källan via Sil. Kostnaderna baseras på att regionen skulle integrera fler än en källa. Sil har identifierat följande kostnader för kvalitetssäkringen:

Sil har också identifierat följande kostnader kopplade till kvalitetssäkring, som inte räknats in i kalkylen:

• Bygga upp kompetens för kvalitetssäkring - det tar tid att lära sig och sätta bra rutiner

• I vissa fall krävs fler än en produktion, och då ökar kostnaderna

Undviker löpande kostnader för omvärldsbevakning. Sil omvärldsbevakar och har ständigt aktuell kunskap om källorna för att vara förberedda på förändringar och uppdateringar. Om en region istället ansluter direkt via källägaren, bedömer Sil att den skulle behöva göra ett likvärdigt arbete.

Undviker kostnader för att anpassa system till källornas förändringar. Källorna gör löpande uppdateringar och releaser av sin teknik, vilka innebär att Sil behöver göra anpassningar i sina system.

• Sils kostnader för att anpassa sina system till källornas förändringar består dels av regelbundna avstämningar med källägare vilket bidrar till att Sil är väl förberedda inför förändringarna, vilket minskar risken för fel och för kostnaderna för att rätta till dem. Om regionerna istället skulle integrera direkt mot källan, tror Sil att de skulle behöva liknande avstämningar för att undvika fel.

• Sil kan göra många anpassningar i sina system utan att det påverkar regionerna. På så sätt kan anpassningarna göras endast en gång i Sil. Om regionerna istället skulle ha integrerat direkt mot källan, skulle varje region behöva göra likvärdiga anpassningar i sina system.

Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor. I Sil ingår källan Rekommenderade läkemedel, som innehåller listor med vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar i varje region. Regionerna skapar listorna med hjälp av ett verktyg som Sil tillhandahåller, RekOrd. Sil förvaltar verktyget och kvalitetssäkrar samtliga listor, och kontaktar läkemedelskommittéerna om något blivit fel. Om en region inte skulle använda RekOrd, skulle den behöva bygga ett likvärdigt verktyg för att hantera sina listor, samt lägga tid på att kvalitetssäkra sin lista varje vecka.

Undviker kostnader för avtal. För varje ny källa i Sil upprättar Inera ett avtal med källägare, som sedan revideras vart femte år. Om regionen integrerar källan direkt från källägaren behöver regionen upprätta och revidera avtalen själv.

Undviker kostnader för support. Inera tillhandahåller support för alla Sils källor och tjänster, så att kunder kan kontakta Ineras kundservice oavsett vilken källa eller tjänst de behöver hjälp med.

Undviker kostnader för NMI-hantering. Sil klassas som ett nationellt medicinsk informationssystem (NMI) vilket innebär att det behöver anpassas enligt europeiska regelverk. Sil tar hand om alla NMI-frågor. Det innebär att Sil anmäler alla källor till Läkemedelsverket och tar fram den dokumentation som behövs. Inera hanterar även NMI-ärenden som kommer in. Om regionerna integrerade direkt till källan, skulle de behöva göra ett likvärdigt arbete.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Mer jämlik tillgång till information om läkemedel. Genom Sil kan regioner dela med sig av källor de utvecklat till andra regioner. Ett exempel är källan ePed, som började utvecklas av Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2005 men som idag är integrerad i de flesta vårdinformationssystem genom Sil.

Om regionerna inte använde Sil för att dela med sig av vad de utvecklat, skulle de kunna komma överens och skriva avtal bilateralt, och integrera direkt mot varandras källor. Dock skulle kostnaderna sannolikt vara högre, eftersom varje region skulle behöva stå för kostnaderna för anpassning av sina system till källan - och eventuellt också för delar av kostnaderna för att utveckla källan.

Räkneexemplet nedan utgår från de kostnader som identifierats med att ta in Blandbarhetsdatabasen i Sil. I exemplet antas att 10 regioner skulle vara med och finansiera utvecklingen hos källan. Om en region integrerade direkt mot källan, skulle kostnaden ligga på nästan 3 000 000 kr, jämfört med 550 000 kr om regionen gjorde det via Sil.

I verkligheten är det inte ett alternativ för många regioner att integrera en ny källa till en kostnad på 3 000 000, utan det är mer sannolikt att regionen inte skulle göra integrationen alls, vilket innebär en mycket större alternativkostnad än 3 000 000 då det minskar tillgången till aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel i vården.

Högre kvalitet i källorna. Som räkneexemplet ovan visar så blir kostnaderna för att dela utveckling mellan regioner lägre med hjälp av Sil. När fler källor används nationellt, blir det också möjligt för fler att bidra till källans utveckling och innehåll och utveckling. Det ökar kvaliteten på källorna, jämfört med om de hade fortsatt utvecklas och användas av en enskild region.

Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna. Sil har regelbundna avstämningar med alla källägare för att synkronisera källägarnas releaseplaner så att de är väl anpassade till Sils releaseplan. Det gör att det finns en förutsägbarhet för alla aktörer som är involverade i arbetet med läkemedelsinformation. Både källägare och regioner vet när Sils releaser kommer och anpassar sig till dem. Det gör att vårdpersonalen kan ta del av förbättringarna så snabbt som möjligt, och tillgången till förbättringarna blir jämn i hela Sverige.

Den nyttan är svårt att uppnå utan Sil eller en organisering av releaser som liknar den som Sil gör idag. Om endast en region anslöt direkt mot källan de kanske kunna anpassa sina releaser till källans och snabbt kunna föra ut förbättringar till vårdpersonalen. Men om många eller alla regioner skulle integrera direkt mot källorna istället för via Sil, skulle det trots avstämningar vara svårt att synkronisera releaserna på det sätt som Sil gör idag, eftersom regionerna skulle behöva synkronisera releaseplanering dels med källägarna, och dels med varandra. Möjligtvis skulle regioner med samma huvudsystem kunna synkronisera sig - men det skulle vara svårt att uppnå den jämlikhet i tillgång till information som Sil bidrar med.

Tillgång alla Sils källor. Tillgång till alla källor utan extra kostnad..

Risker och eventuella negativa effekter

Sil har identifierat följande risker med att integrera direkt mot en källa istället för via Sil:

• …

Kostnader

Resultat från kalkylen

Visa diagram

Visa fördelning av nyttor

Osäkerhetsanalys

Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?

Styrkor och svagheter

Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:

• Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?

• Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?

• Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?

• Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?

Slutsatser

Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för

Osäkerhetsanalysen visar att…

Bilagor

Effektkedja

Nyttokalkylen i excel

Ändringshistorik