Sidjämförelse

Som organisation har vi en mycket god översikt av organisationens samtliga digitala initiativ, samt inblick i hur dessa initiativ stödjer verksamhetens målsättningar.

Portföljstyrning pekar ut riktningen för verksamhetens utvecklingsarbete. Enskilda initiativ kopplas genom denna till den strategiska planeringen i organisationen. Syftet med portföljstyrningsarbetet är att ge ledningen vägledning i att fatta medvetna beslut om vilka utvecklingsinitiativ som bidrar till störst invånar- och verksamhetsnytta. En portföljbaserad hantering av förändringsinsatser hjälper till att säkerställa enhetlighet, tydlig målstyrning, effektivitet i användning av resurser och optimerad nyttorealisering.

Förändringshantering: Portföljhantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan portföljhantering är viktig för att hantera och få en överblick av de initiativ som är prioriterade och även stöd i att kunna göra omprioriteringar. Portföljhantering sätter ramarna för hur arbetet med t.ex. rapportering och uppföljning går till.

Vad som finns i portföljen avgörs inte av förmågan Portföljhantering utan det beror på vad organisationen har valt för målsättning och prioritering, vilket är styrnings- och ledningsförmågor.

Som organisation har vi en mycket väl fungerande systemförvaltning.

Förvaltningsstyrning handlar om att, inom ramen för den ordinarie verksamheten, omhänderta den löpande hanteringen och vidareutvecklingen av system och IT-tjänster. Förvaltningsuppdraget är en förutsättning för såväl drift och utveckling och utgör största delen av IT-budgeten.

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

IT-leverans: Alla underförmågor

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Systemlivcykelhantering handlar om att omhänderta hela livscykeln för ett system (vilken av AG definieras som en kombination av samverkande element som organiseras för att uppnå ett eller flera angivna mål där både IT-tjänster och människor ingår) från konceptualisering till avveckling. Är alla underförmågor väl utvecklade har organisationen en väl fungerande systemförvaltning.

Utveckling och förvaltning av av IT-tjänster görs inom förmågorna för IT-leverans som är förmågan att leverera, stödja, vidmakthålla och vidareutveckla de IT-tjänster som skapar värde i verksamheten.

Som organisation har vi en mycket väl fungerande projektstyrningsmetodik.

Projektstyrning innefattar hantering och framdrift av enskilda utvecklingsinitiativ i projektform. Projektformen är vid sidan av vanlig linjeverksamhet det vanligaste sättet att organisera utvecklingsarbete.

Förändringshantering: Projekthantering

Förändringshantering: Programhantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan projekthantering är viktig för att hantera och få en överblick över ett enskilt initiativ samt vad som är prioriterat i initiativet samt kunna göra omprioriteringar. Projekthantering sätter ramarna för hur arbetet med t.ex. styrning, rapportering och uppföljning av enskilda initiativ går till. Vilka initiativ som genomförs avgörs inte av förmågan Projekthantering utan det beror på vad organisationen har valt för målsättning och prioritering, vilket är styrnings- och ledningsförmågor.

Förmågan programhantering är viktig för att hantera och få en överblick över projekt som ingår i ett program och samt skapa gemensam styrning och prioritering av initiativen i ett program. Program kan ses som ett eller flera projekt som löper över flera budgetperioder. Programhantering sätter ramarna för hur arbetet med t.ex. styrning, rapportering och uppföljning av programmet går till. Vilka program som genomförs avgörs inte av förmågan Programhantering utan det beror på vad organisationen har valt för målsättning och planerar och prioriterar, vilket är styrnings- och ledningsförmågor.

Som organisation har vi en mycket väl fungerande strategi för hur vi försörjer oss med IT från t.ex. molnleverantörer

Denna beskriver principer för försörjning av IT-infrastrukturen och -stödet. Försörjningen kan ske via olika affärsmodeller och skapa ett mer eller mindre omfattande leverantörsberoende. Här behöver hänsyn tas till graden av önskad kontroll och flexibilitet. Ett alternativ är eget ägande och ett annat att hyra till en månadskostnad (molntjänster).

Styrning: Mål- och strategiarbete

IT-leverans: Leverans och uppföljning

Förändringshantering: Portföljhantering

HR: Kompetensförsörjning

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

En organisations framtida önskade läge beskrivs inom förmågorna mål- och strategiarbete och det är en förutsättning för att kunna realisera en ändamålsenlig och effektiv IT-försörjning. Strategin behöver ta hänsyn till alla varianter av driftsformer såväl on prem som XaaS (t.ex SaaS, PaaS, IaaS).

Kompetensförsörjning är viktig för att attrahera den kompetens som går i linje med strategin.

Själva försörjningen av IT-strategin görs i förmågan leverans och uppföljning som tillgodoser att IT-tjänsten eller IT-produkten går i linje med strategin vid implementation och uppföljning, och förändring sker med hjälp av förmågor inom portföljhantering.

Som organisation har vi tillräckliga ekonomiska medel för att säkerställa en långsiktigt effektiv förvaltning av våra system.

Ekonomiska ramar avser säkerställandet av tillräcklig och stabil finansiering av digitaliseringen, sett ur ett livscykelperspektiv (både utveckling, förvaltning och avveckling).

Styrning: Resurstilldelning

Ekonomihantering: Finansiering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Resurstilldelning är förmågan att sätta ekonomiska ramar i förhållande till organisationens fastställda mål. Är digitalisering ett prioriterat mål för organisationen ska det finnas budget för att genomföra förändringar, förvalta och sedan avveckla lösningen.

Finansiering är förmågan som tillgodoser införskaffandet av det kapital som behövs för att realisera en effektiv systemförvaltning.

Som organisation har vi en mycket hög nivå av informationssäkerhet och garanterad personlig integritet för våra användare.

Information utgör grunden för digitaliseringen och genom detta ställs höga krav på förmågan att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet och integritet. Informationssäkerhet innebär skydd av information utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

Informationshantering: Informationsförvaltning

Krishantering och säkerhet: Säkerhet

Krishantering och säkerhet: Personuppgiftshantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan informationshantering är viktigt för att möjliggöra att organisationens information och data hanteras som en strategisk resurs och arbetet genomförs för att tillgängliggöra fullständig, pålitlig och relevant information enligt gällande lagkrav, principer och standarder.

Informationsförvaltning handlar om att upprätta och implementera policyer, system och procedurer för att fånga, skapa, hantera åtkomst, distribuera, använda, lagra, säkra, hämta och säkerställa disposition av organisationens register och information.

Krishantering och säkerhet är en förmåga för att förebygga och hantera kriser så att verksamhetens kritiska funktioner fortsätter fungera trots allvarliga incidenter eller olyckor, eller att de återställs till ett funktionsdugligt skick inom en rimlig tid.

Säkerhet hanterar förmågan till skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Inkluderar informationssäkerhet, IT-säkerhet, behörighet, åtkomst, fysisk säkerhet, personalsäkerhet.

Skydd av personuppgifter för att hantera personuppgifter utifrån ändamål, lagar och förordningar.

Som organisation har vi en fullgod efterlevnad av öppna standarder för både systemutveckling och systemförvaltning.

En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga och transparenta rutiner som alla kan enas kring. Nyttjande av etablerade standarder i digitaliseringsarbetet främjar kvalitet och möjliggör utökad samverkan och ett säkert och effektivt informationsutbyte.

Systemlivscykelhantering: Systemdefinition

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Systemdefinition är förmågan att skapa och beskriva i detalj ett system som kan tillgodose ett identifierat behov. Processer som kan bidra till förmågan inkluderar systemkravsdefinition, systemarkitekturdefinition, systemdesigndefinition och systemanalys.. Genom att systemet byggs på ett transparent och inkluderande sätt möjliggör det kompatibilitet mellan produkter av olika fabrikat som följer standarden.

AG’s /wiki/spaces/AIA/pages/53774376 katalog över standarder som används/hänvisas till inom AG kan vara ett stöd i att finna lämpliga standarder att peka på. En annan viktig del är hur man väljer att tillämpa standarden. Det finns givetvis möjligheter att göra detta på ett felaktigt sätt.

Som organisation är vi mycket bra på att involvera användare i utvecklingen av digitala tjänster och lösningar.

Informationsinhämtning och/eller samskapande som möjliggör för en (blivande) slutanvändare (medarbetare, medborgare, företag) av en digital lösning att påverka dess utformning under utvecklingens samtliga faser.

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Förändringshantering: Projekthantering

Förändringshantering: Innovationshantering

Demokrati och insyn

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Utformningen av ett system sker genom att först ta fram ett koncept över hur ett problem och/eller möjlighet ska mötas. Här samlar intressenters behov och krav in där slutanvändare är en intressent. När systemdefinitionen genomförs kan slutanvändare påverka utformningen genom mer detaljerade krav (t.ex. icke-funktionella krav). Systemrealiseringen innebär att det är slutanvändaren som validerar om systemet tillgodoser de krav som finns. Även under förvaltningen av systemet har slutanvändaren möjlighet att påverka genom att inkomma med nya eller förändrade krav på systemet. När systemet inte längre tillgodoser slutanvändarens behov bör det avvecklas.

Inom projekthantering ligger många av de aktiviteter som kan involvera användare både innan, under och efter en förändring. Därför är det viktigt att organisationens styrning av projekthantering innefattar metoder som stödjer användarinvolvering.

Innovationshantering innefattar vanligtvis metoder som innebär användarinvolvering t.ex. inom tjänstedesignområdet varför även denna förmåga är viktig.

Som organisation är vi mycket bra på att använda och tillhandahålla öppna data.

Data är en representation av fakta, begrepp eller instruktioner i en form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning av människor eller maskiner. Öppna data är allmänt tillgängliggjord data som andra kan använda fritt utan inskränkningar i form av exempelvis immaterialrättsliga hinder såsom upphovsrätt och patent. Den möjliggör både utveckling och förbättring av interna och samhällsnyttiga tjänster.

Informationshantering: Alla underförmågor

Förändringshantering: Innovationshantering

Systemlivscykelhantering: Konceptualisering av problemet eller möjligheten

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Inom informationshantering återfinns många av de färdigheter som en organisation behöver för att på ett strukturerat sätt hantera alla sin information inklusive öppna data. Resurser och kompetens inom informationshantering är därför en förutsättning för att kunna använda och tillhandahålla öppna data.

I innovationshantering är öppna data en möjliggörare för nya innovativa lösningar och är därmed en viktig förmåga för ökad och bättre användning av öppna data.

Konceptualisering av problemet eller möjligheten handlar mycket om att utifrån intressenternas behov och krav och olika möjliggörare skapa nya konceptuella lösningar där öppna data alltid borde utredas som en möjlig lösningskomponent.

Som organisation är vi mycket öppna mot att involvera externa utvecklingspartners i utveckling av digitala lösningar.

Öppen och transparent utveckling som andra parter kan ta del av och bygga vidare på. I sammanhanget nämns ofta begreppet öppen källkod vilket betyder att programvarukoden är fritt tillgänglig att laddas ner för användning, anpassning samt vidareutveckling.

Systemlivscykelhantering: Systemrealisering

Införskaffning: Upphandling

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Systemrealisering inkluderar det som krävs för att bygga ett system (systemimplementering), integrera olika systemelement (systemintegration) och se till att systemet uppfyller både behoven hos intressenter (systemvalidering) och ligger i linje med systemkraven och arkitekturen (systemverifiering). Här kan samverkan ske med externa parter samt publicering av öppen källkod.

Upphandling är förmågan att upprätta hållbara och välfungerande avtal för t.ex. digitala lösningar som tar hänsyn till hela livscykeln, produktion och transport. Det är här kravställningen för öppen och transparent utveckling hos externa parter kan ske.

Om öppen utveckling är det bästa tillvägagångssättet för att realisera verksamhetens mål bör det prioriteras att samverka med andra parter vid utveckling av digitala lösningar, vilket görs i ledningsförmågorna.

Som organisation har vi en mycket starkt innovationspremierande kultur.

En kultur präglad av nyfikenhet och lärande som uppmuntrar nya idéer och utmanar invanda sätt att göra saker på. Den säkerställer att rätt förutsättningar finns på plats för att innovation skall kunna prioriteras och genomföras på ett effektfullt sätt.

Förändringshantering: Innovationshantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan Innovationshantering inbegriper det sätt som möjliggör en miljö som främjar och hanterar nya idéer om produkter, lösningar och tjänster. Det sker genom att organisationen har en uppmuntrande struktur för innovativ verksamhetsutveckling, där en tillåtande kultur är en förutsättning för att de innovativa idéerna ska kunna förverkligas.

En organisations kultur har sitt ursprung i den värdegrund som är överenskommen och inarbetad i organisationen vilket är en styrningsförmåga.

Som organisation är vi mycket bra på att alltid tänka digitalt först när vi utvecklar verksamheten.

Med detta åsyftas att digitala lösningar utgör förstahandsvalet vid all form av verksamhetsutveckling.

Förändringshantering: Alla underförmågor

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Informationshantering: Alla underförmågor

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan Förändringshantering med underförmågorna portföljhantering, programhatneringprogramhantering, projekthantering och innovationshantering kan styras på ett sätt att en digital lösning utgör förstahandsvalet.

Systemlivscykelhantering är en kombination av samverkande element (teknik och människor) för att uppnå ett eller flera angivna mål. Genom systemlivscykelhantering realiseras den digitala lösning som valts.

Inom informationshantering återfinns många av de färdigheter som en organisation behöver för att på ett strukturerat sätt hantera all sin information och ställer krav på hur information kan skapas, hanteras, lagras och delas genom IT-system, vilket är en grundförutsättning när man arbetar utifrån “Digitalt först”.

Som organisation är vi mycket bra på att sprida nya digitala lösningar så att de blir anammade av hela verksamheten.

Avser spridning av digitala lösningar för att möjliggöra bredare användning. För att uppnå ekonomiska fördelar på verksamhetsövergripande nivå krävs förmågan att lyfta digitala initiativ från enskilda avdelningar/enheter till gemensam förvaltning och drift..

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Förändringshantering: Projekthantering

Införskaffning: Upphandling

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

De system som är föremål för bredare nyttjande behöver hanteras på ett strukturerat sätt där systemets hela livscykel hanteras på ett bra sätt.

När ett system ska få ett bredare nyttjande så är det bra om detta görs inom ramen för de rutiner för förändringshantering som organisationen har. Vid uppskalning av ett system kan förmågan upphandling bli aktuell som effekt av att avtal inte innefattar till exempel tillräcklig licensiering eller funktionalitet som behövs för uppskalning.

Som organisation har vi en mycket väl fungerande prioriteringsprocess för digitala satsningar som möjliggör både innovation och effektivitet.

Både effektivitets- och innovationsinitiativ behöver prioriteras. Effektivitetsinitiativ avser förbättringar av befintliga processer och arbetssätt. Innovationsinitiativ avser utforskande av nya möjligheter.

Förändringshantering: Portföljhantering

Ekonomihantering: Budgetering

HR: Bemanningshantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Portföljhantering Portföljhantering bidrar med beslut om bl.a. prioritering mellan de satsningar som ska göras avseende inbördes ordning, tillgång till resurser o.s.v. Strategi för balansering mellan effektivitet och innovation görs inom styrning- och ledningsförmågor. För att prioriteringen ska bli ändamålsenlig kan andra stödförmågor behövas för att skapa relevant beslutsunderlag.

Förmågan budgetering ger till exempel stöd för hur mycket utveckling som kan genomföras utifrån de finansiella resurser som finns tillgängliga.

Förmågan bemanningshantering är viktigt för att förstå vilka personella resurser och kompetens som finns tillgängliga.

Som organisation har vi full kontroll över kostnader kopplade till det digitala.

Avser kontroll och uppföljning över organisationens kostnader och dess transparens. Detta är nödvändigt för såväl trovärdigheten som genomförbarheten av digitala initiativ.

Ekonomihantering: Bokföring och redovisning

Ekonomihantering: Internkontroll

Ekonomihantering: Budgetering

Systemlivscykelhantering: Systemdefinition

Informationshantering: Informations- och datamodellering

Kommunikation och marknadsföring: Publicering av information

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan till gemensam strukturerad bokföring och redovisning av organisationens ekonomi är viktig för att bokföra rätt kostnad på rätt konto vilket underlättar uppföljningen. Det är även viktigt för organisationens transparens så att utomstående lättare förstår fördelningen av kostnader till exempelvis digitala initiativ och vilka leverantörer som använts.

Internkontroll är viktigt för uppföljningen av kostnaderna då det är förmågan till bevakning av interna finanser samt efterlevnad av lagar, policy och riktlinjer.

Budgetering är en viktig förmåga för att visa på hur organisationen prognostiserat att investera i digitala initiativ och synliggörande av kostnader för organisationens verksamhet.

För att kunna bygga upp kostnadsmodellen kopplat till det digitala så kan förmågan systemdefinition användas tillsammans med informations- och datamodellering.

Publicering av information är förmågan som tillhandahåller information till olika intressenter.

Som organisation är vi mycket bra på att ta hem/realisera nyttan av våra digitala investeringar.

Nyttorealisering handlar om att realisera och identifiera effekterna av verksamhetsutveckling. Nyttorealisering är en ledningsstrategi designad för att sy ihop verksamhetens befintliga styr- och ledningsprocesser, för att samverka mot det gemensamma målet att realisera den förändring man eftersträvar.

Systemlivscykelhantering: Systeminförande och användning

Förändringshantering: Portföljhantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Den digitala investeringen ingår i en systemlivscykel som är en kombination av samverkande element om organiseras för att uppnå ett eller flera angivna mål. Att ta hem/realisera nyttan görs när systemet är på plats, de är då effekterna av investeringen uppkommer. Det är i förmågan Systeminförande och användning som den utvecklade lösningen återgår till linjen för att ta hem nyttan.

Förmågan Portföljhantering innefattar att prioritera program och projekt, planera, resurssätta, följa upp dem samt att informera intressenter om aktuell status och progress. När ett program eller projekt ska startas upp ska det även innefatta hur nyttan av investeringen ska mätas och följas upp.

Som organisation är vi mycket bra på att konsekvent mäta och följa upp effekten av våra digitala satsningar.

Avser kontroll och uppföljning av direkta och indirekta nyttor av tidigare genomförda digitala initiativ. Detta är en förutsättning för att nyttor ska kunna realiseras.

Förändringshantering: Portföljhantering

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan Portföljhantering innefattar att prioritera olika initiativ (program och projekt) planera, resurssätta, följa upp dem samt att informera intressenter om aktuell status och progress. De nyttor som definierats för de olika initiativen mäts och rapporteras till portföljen för analys så att ansvarig ledning där nyttan uppstår ska kunna följa upp effekten.

Själva identifiering av nyttor och mätningen av effekten kan göras i styrning- och ledningsförmågorna.

Som organisation är vi mycket bra på att säkerställa långsiktig tillgång till relevant digital kompetens.

Säkerställande av tillgång till kompetens på individnivå (genom rekrytering eller kompetensutveckling) som möjliggör nya arbetssätt och som behövs för att kunna bygga de organisatoriska förmågor som i sin tur är nödvändiga för att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

HR: Kompetensförsörjning

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Kompetensförsörjning handlar om förmågan till identifiering av kompetens som möter verksamhetens behov. Det är förmåga att behålla, utveckla och attrahera medarbetare i dag och inför ett framtida behov av kompetens.

Att säkerställa långsiktig digital kompetens är ett strategiskt arbete som sker i styringstyrning- och ledningsförmågorna.

Vår organisations IT-avdelning har en mycket god mix av kompetenser bland medarbetare som gör att vi kan nyttja teknikens fulla potential.

Kompetensen hos medarbetare på IT-avdelningen (eller motsvarande, beroende på hur IT-kompetensen är organiserad) behöver matcha behovet såväl i dagsläget som framgent. Digitalisering innebär ofta behov av modernisering och utveckling med ny teknik, vilket ställer krav på utökad kompetens.

HR: Kompetensförsörjning

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Kompetensförsörjning handlar om förmågan till identifiering av kompetens som möter verksamhetens behov. Det är förmåga att behålla, utveckla och attrahera medarbetare i dag och inför ett framtida behov av kompetens. Här ingår kompetensplanering och kompetensutveckling av medarbetare och chefer.

Vår organisations IT-avdelning har en mycket god arbetsmiljö.

Arbetsmiljö är allt det som påverkar hur vi har det på jobbet. Den kan delas in i fysisk, digital samt organisatorisk och social. Brister i arbetsmiljön för IT-medarbetare (på IT-avdelningen eller motsvarande, beroende på hur IT-kompetensen är organiserad) kan skapa svårigheter att attrahera och behålla relevant kompetens för framtida behov.

HR: Arbetsmiljö

HR: Kompetensförsörjning

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan Arbetsmiljö innefattar att uppnå en bra fysisk, digital - och psykosocialmiljö som kännetecknas av ett bra ledarskap, medarbetarskap, arbetsorganisation och rehabilitering. Även mångfald och krisstöd ingår.

Förmågan Kompetensförsörjning innefattar identifiering av kompetens som möter verksamhetens behov. Förmåga att behålla, utveckla och attrahera medarbetare i dag och inför ett framtida behov av kompetens. Exempelvis rekrytering, kompetensplanering och kompetensutveckling av medarbetare och chefer, samt genomförandet av performance management och löneöversyn.

Vår organisations IT-avdelning har mycket nöjda användare.

Systemanvändarnas uppfattning om IT-miljön har stor påverkan på deras vilja att aktivt arbeta tillsammans med IT-avdelningen (eller motsvarande, beroende på hur IT-kompetensen är organiserad) för att skapa förbättringar. Detta missnöje riskerar också leda till ett minskat nyttjande av befintliga IT-system och ökad användning av sådana system som inte godkänts centralt (så kallad skugg-IT)

IT-leverans: Leverans och uppföljning

IT-leverans: Fel- och incidenthantering

IT-leverans: Systemdrift

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Kontakt med användare sker främst i förmågorna Leverans och uppföljning samt Fel- och incidenthantering. I förmågan Leverans och uppföljning finns förändringshantering (change management) som behöver fungera effektivt för att beställarens behov snabbt blir tillgodosett på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Om förändringshanteringen inte görs på ett sätt som motsvarar användarnas förväntningar uppstår missnöje.

Även i förmågan för Fel- och incidenthantering ska användarna få sina behov tillgodosedda på ett ändamålsenligt sätt. Processerna är reaktiva och aktiveras först när ett fel uppstår vilket kan leda till missnöje med de befintliga IT-systemen.

Förmågan Systemdrift påverkar användarnöjdheten om till exempel överenskomna kvalitetsnivåer inte uppnås.

Vår organisations IT-avdelning har ett mycket starkt och positivt rykte inom organisationen.

Brister i leveransförmåga över lång tid leder till låg tillit till, och svagt förtroende för, IT-avdelningen (eller motsvarande, beroende på hur IT-kompetensen är organiserad). Detta leder i sin tur till en passiv användarkultur som hämmar framtida utveckling.

IT-leverans: Leverans och uppföljning

IT-leverans: Fel- och incidenthantering

IT-leverans: Systemdrift

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förbättringar inom förmågan Leverans och uppföljning leder till ökat förtroende och bättre rykte för organisationens leveransförmåga inom IT. Aspekter som kvalité i leveransen och dess leveranstid är viktiga men även en samsyn i förväntningarna av densamma. Förmågan är primär då det är främst här utveckling av IT-miljön sker.

I förmågan Fel- och incidenthantering sker mycket kontakt med användarna och får de inte rätt hjälp inom förväntad tid uppstår missnöje. Missnöjet kan diskuteras med andra användare vilket ökar det dåliga ryktet.

Förmågan Systemdrift påverkar användarnöjdheten om till exempel överenskomna kvalitetsnivåer inte uppnås.

Vår organisations IT-avdelning har en kostnadseffektiv infrastruktur som möjliggör innovation och snabb utveckling.

IT-infrastrukturen är verktygslådan som får verksamheten att fungera. Här omfattas alla de system och komponenter som tillsammans möjliggör skapande, hantering, lagring och delning av data. Brister i infrastrukturen leder till trögrörlighet vid de förändringar som är nödvändiga för digitalisering, vilket hämmar innovation, skapar inlåsningseffekter och leder till höga kostnader.

IT-leverans: Alla underförmågor

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Informationshantering: Alla underförmågor

Införskaffning: Upphandling

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan IT-leverans med underförmågor är primär då det är där IT-infrastrukturen förvaltas och utvecklas. Om IT-infrastrukturen är föråldrad och datadelning mellan IT-system inte är ändamålsenlig blir inte infrastrukturen kostnadseffektiv och det är svårt att utveckla nya lösningar.

Förmågan för Systemlivscykelhantering är viktigt för att forma de krav och behov som användarna har på IT-infrastrukturen vilken. Även den behöver fungera ändamålsenligt och vara sammanhållen om IT-infrastrukturen ska kunna bli kostnadseffektiv och möjliggöra snabb utveckling.

Inom informationshantering återfinns många av de färdigheter som en organisation behöver för att på ett strukturerat sätt hantera all sin information och ställer krav på hur information kan skapas, hanteras, lagras och delas genom IT-system. Resurser och kompetens inom informationshantering är därför en förutsättning för att i sin tur kunna använda och tillhandahålla rätt form av infrastruktur.

Inom införskaffning återfinns de färdigheter för att snabbt kunna anskaffa både nya lösningar samt de kompetenser som krävs för att hantera en snabb utveckling. Oberoende om det gäller på öppen utveckling eller upphandling så är denna färdighet central för att lyckas.

Vår organisations IT-avdelning har en mycket låg nivå av teknisk skuld (dvs bristfällig systemdokumentation och uppskjuten utveckling).

Med teknisk skuld avses brister (felaktigheter) i tidigare genomförd IT-utveckling och bristfällig dokumentation av denna. Skulden leder till stegrande underhållskostnader och hinder för vidareutveckling.

Tekniska kvalitetsbrister i tidigare utveckling, det som vi har att använda av befintlig tekniska lösningar/digitala teknologier, leder till ökad kostnad. För att undvika teknisk skuld behövs dokumentation av systemlösningar säkerställas samt att etablerad lösning kvalitetssäkras.

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Införskaffning: Upphandling

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Förmågan att hantera system och dess livscykler i en kontext där det skapas och upprätthålls en balans mellan olika behov och synsätt utan att överutnyttja, skada eller offra andra system eller resurser. Detta skall ske samtidigt som vi adderar ytterligare krav på effektivitet, resultat och innovation. System definieras här som en kombination av samverkande element som organiseras för att uppnå ett eller flera angivna mål. Systemelement kan utgöras av såväl tekniska element (hårdvara och mjukvara) som människor.

Förmågan att genomföra strategiska upphandlingar som resulterar i välfungerande avtal för verksamheten med fokus på hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Detta sker i enlighet med de lagar och förordningar som organisationen förhåller sig till.

Vår organisations IT-avdelning har en mycket bra styrning som ger både kontroll och förutsättningar för innovation.

Styrningen behöver stimulera och skapa förutsättningar för såväl effektivitet som innovation.

Styrning: Mål- och strategiarbete

IT-leverans: Leverans- och uppföljning

Organisationens mål- och strategiarbete är det som främst påverkar hur IT-infrastrukturen ska utvecklas för att stödja målsättningen.

Förmågan för leverans- och uppföljning är viktigt för kontroll av att IT-infrastrukturen utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och skapar förutsättningar för innovation.

Vår organisations IT-avdelning har en mycket låg nivå av skugg-IT (dvs icke-sanktionerad IT-användning).

Med skugg-IT avses den del av organisationens IT-stöd som IT-avdelningen (eller motsvarande, beroende på hur IT-kompetensen är organiserad) inte har godkänt eller saknar vetskap om, det vill säga IT-stöd som den enskilda avdelningen/enheten har köpt in själv.

IT-leverans: Leverans och uppföljning

IT-leverans: Fel- och incidenthantering

Systemlivscykelhantering: Alla underförmågor

Beakta de styrnings- och ledningsförmågor som är relevanta utifrån Dimios förklaring.

Skugg-IT uppstår vanligen när en organisations IT-avdelning inte kan tillgodose användares behov (t.ex. att inte leverera i tid eller tillhandahålla ändamålsenliga IT-system) eller att användaren saknar kunskap om vilka regler som ska efterföljas vilket primärt sker inom förmågan Leverans och uppföljning.

Alla behov kan inte tillgodoses proaktivt utan användare har behov av att få löst mer akuta problem. Användaren behöver en mer reaktiv hjälp vilket vanligen sker i Fel- och incidenthantering. Därför är det av stor vikt att det finns utrymme för den typen av en mer skyndsam hantering för att användaren inte ska lösa problemet med hjälp av Skugg-IT.

Förmågan till Systemlivscykelhantering är att hantera system och dess livscykler i en kontext där det skapas och upprätthålls en balans mellan olika behov och synsätt utan att överutnyttja, skada eller offra andra system eller resurser. Detta skall ske samtidigt som vi adderar ytterligare krav på effektivitet, resultat och innovation vilket utgår ifrån användarnas behov.