...

1          Revisionshistorik

2         Framtagande av ramverk

...

3         Termer och begrepp

...

4         Inledning

Om en person som söker sig till hälso- och sjukvården i landsting och kommun och inte kan (eller i vissa fall inte vill) identifiera sig, exempelvis då person- eller samordningsnummer saknas eller är okänt, utfärdas en reservidentitet för att säkerställa vård för personen trots att identiteten inte är känd [7]. 

De lokala reservidentiteter, ofta kallade reservnummer, som används idag fungerar inte i nationella och interregionala samverkanslösningar. Samverkanslösningar kan t.ex. vara nationella e-tjänster som hämtar journal- och läkemedelsinformation från andra system och organisationer, som exempelvis Nationell Patientöversikt (NPÖ), Webcert, Svevac, Pascal m.fl. [2] Detta beror på att de lokala reservidentiteterna inte är nationellt unika, och inte heller kompatibla med varandra då de är på olika format. Att lokala reservidentiter reservidentiteter har olika format ger också upphov till svårigheter för personal som hanterar reservidentiteter i verksamheten. Det kan idag vara svårt för personal att tolka och förstå olika reservidentiteter då de har olika format. Detta kan leda till kommunikationssvårigheter och missförstånd mellan olika landsting, exempelvis vid remisser och fakturering. I värsta fall kan det påverka patientsäkerheten. Ambitionen är därför att växla över till användning av Nationell reservidentitet. 

...

Ramverket ger stöd för användning och hantering av reservidentiteter för personer, vid sidan av svenskt personnummer och samordningsnummer, i digitala samverkanslösningar [2] över organisatoriska och systemmässiga gränser inom hälso- och sjukvården.

...

Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som påverkar hantering av patientens personuppgifter och identiteter såsom lokal eller nationell reservidentitet.  

...

7.2         Rekommenderade identitetshandlingar med syfte att hantera olika aktiviteter kring reservidentiteter

Följande id-handlingar rekommenderas

• giltigt nationellt id-kort utfärdat av ett EU- eller EES-land (inkl. Sverige)

• giltigt pass, svenskt eller utländskt

• id-kort utfärdat av Skatteverket

• svenskt körkort

• svenskt SIS-märkt id-kort utfärdat av till exempel en bank, ett företag eller en myndighet 

Samt för personer som inte är medborgare i EU/EES främlingspass som uppfyller EU:s krav på pass och är utfärdat av Migrationsverket.

7.3         Roller och ansvar

I avsnittet beskrivs vilka roller inom hälso- och sjukvården som är delaktiga i identitetshanteringen av personen och deras respektive ansvarsområde.

7.3.1        Verksamhetschef/motsvarande

Verksamhetschef eller motsvarande ska med stöd av detta ramverk se till att det finns dokumenterade rutiner för hantering, uttag, koppling och isärkoppling av reservidentiteter inklusive rutiner för att genomföra och registrera identitetskontroll av patienter. 

7.3.2       Legitimerade yrkesgrupper

Legitimerade yrkesgrupper är journalföringsskyldiga. 

7.3.3       Hälso- och sjukvårdspersonal

Vårdpersonal som utför hälso- och sjukvårdsarbete på delegation eller biträder en legitimerad yrkesutövare är hälso- och sjukvårdspersonal och är skyldiga att föra journal. 

...

7.2         Rekommenderade identitetshandlingar med syfte att hantera olika aktiviteter kring reservidentiteter

Följande id-handlingar rekommenderas

• giltigt nationellt id-kort utfärdat av ett EU- eller EES-land (inkl. Sverige)

• giltigt pass, svenskt eller utländskt

• id-kort utfärdat av Skatteverket

• svenskt körkort

• svenskt SIS-märkt id-kort utfärdat av till exempel en bank, ett företag eller en myndighet 

Samt för personer som inte är medborgare i EU/EES främlingspass som uppfyller EU:s krav på pass och är utfärdat av Migrationsverket.

7.3         Roller och ansvar

I avsnittet beskrivs vilka roller inom hälso- och sjukvården som är delaktiga i identitetshanteringen av personen och deras respektive ansvarsområde.

7.3.1        Verksamhetschef/motsvarande

Verksamhetschef eller motsvarande ska med stöd av detta ramverk se till att det finns dokumenterade rutiner för hantering, uttag, koppling och isärkoppling av reservidentiteter inklusive rutiner för att genomföra och registrera identitetskontroll av patienter. 

7.3.2       Legitimerade yrkesgrupper

Legitimerade yrkesgrupper är journalföringsskyldiga. 

7.3.3       Hälso- och sjukvårdspersonal

Vårdpersonal som utför hälso- och sjukvårdsarbete på delegation eller biträder en legitimerad yrkesutövare är hälso- och sjukvårdspersonal och är skyldiga att föra journal. 

Hälso- och sjukvårdspersonal utför identitetskontroll av personer i varje enskilt moment av vårdprocessen och registrerar detta i aktuellt journal- eller annat patientadministrativt system. De informerar även person som inte legitimerar sig om innebörden av detta. 

...

Om personen inte redan är identifierad ska identitetskontroll ske genom att vederbörande får legitimera sig. Detta sker mot uppvisande av en godkänd identitetshandling. Vilka identitetshandlingar som är godkända definieras i avsnitt 7.2 Godkända identitetshandlingar. Eftersom personens identitet ska säkerställas i hela vårdkedjan ska legitimering ske i varje enskilt moment av vårdprocessen [9] [10]. 

Personuppgiftstjänsten har i de fall där nationell reservidentitet tagits ut, stöd för att registrera information om hur patienten har styrkt sin identitet, t.ex möjlighet att lagra typ av legitimationshandling, t.ex. pass och passnummer. I Personuppgiftstjänsten finns även möjlighet att lagra en binär bilaga, vilket beskrivs mer detaljerat i slutet av detta avsnitt. 

...

Om en person vägrar eller inte kan styrka sin identitet kan hen fortfarande få vård i de fall då vård är nödvändigt. Vid vissa typer av medicinska ingrepp krävs alltid legitimering p.g.a. vissa formella krav som måste uppfyllas för att ingreppet ska få utföras. Detta gäller exempelvis sterilisering och abort [9] [10]. 

Om en person inte har ett svenskt personnummer/samordningsnummer, inte kan, eller i vissa fall inte vill ange sin identitet, kan en Nationell reservidentitet tas ut och användas för patienten. Detta beskrivs i avsnitt 8.3 Uttag och hantering av Nationell reservidentitet. 

En person som inte kan, och i vissa fall inte vill, styrka sin identitet och ändå ska få vård ska upplysas om [9]:

• Varför vården begär att personen ska uppvisa ID-handling (medicinsk säkerhet, skydd för personens integritet, förebyggande av bedrägerier m.m.)

• Att en anteckning om legitimationsvägran eller att det inte går att styrka identitet, kommer att ske

• Att vissa behandlingar inte får företas, såsom t.ex. sterilisering eller abort, och att vårdintyg eller annat intyg som ska användas i rättsligt sammanhang inte får utfärdas

• Att reservidentitet kommer att tilldelas och att journalföring kommer att ske med denna reservidentitet 

...

• Entydig personidentifikation (exempelvis förnamn, efternamn samt personnummer) [10] [7]

• Om personen är identifierad med godkänd legitimationshandling, inklusive hur personen identifierats [10] [11]

• Om personens identitet är styrkt på annat sätt än genom godkänd legitimationshandling [11]

• Om personalen är osäker på personens identitet [11]

• Om personen inte vill legitimera sig men ändå ska få vård [11] 

Eventuella icke-elektroniska journalhandlingar, provtagningskärl etc. ska märkas med personens identitet och den som utför en vårdåtgärds signatur [10]. 

8.3        Uttag och hantering av Nationell reservidentitet

...

För att säkerställa vård för en person som inte kan, eller i vissa fall inte vill identifiera sig, utfärdas en reservidentitet [7]. I praktiken används reservidentiteter ofta för asylsökande, turister, och personer som av någon anledning inte kan legitimera sig, exempelvis om de inte är vid medvetande. Alla medarbetare i hälso- och sjukvården är behöriga att ta ut en reservidentitet. 

...

Vid träff, ska den reservidentitet som skapats först användas. Det är viktigt att i den utsträckning det är möjligt kontrollera att personuppgifterna stämmer innan reservidentiteten används, genom att jämföra informationen som finns registrerad på reservidentiteten med informationen personen har i verkligheten. Avvikande uppgifter kan tyda på att det är en annan person. Om inte identifieringen av reservidentiteten kan säkerställas, skapa istället en ny reservidentitet [7]. 

Finns ingen information om patienten tillgänglig är det inte möjligt att göra en sökning. Skapa då en ny reservidentitet. När en ny reservidentitet tas ut till en person är det viktigt att registrera all information som finns tillgänglig om personen, t.ex namn, födelsedatum och kön. Detta för att göra det möjligt att vid ett senare tillfälle kunna söka upp och återanvända reservidentiteten, och vid detta senare tillfälle kunna säkerställa att det är samma person som återkommit.

...

I matrisen nedan beskrivs vilka typer av kopplingar av personidentiteter som kan göras och av vem [12]:

*Kopplingar mellan Samordningsnummer och Personnummer görs enbart av Skatteverket

...

En koppling mellan en reservidentitet och en huvudidentitet ska ske då personens identitet blir känd, då personen erhåller ett personnummer eller samordningsnummer, eller då en person begär att anonymiteten upphävs. Det är verksamhetens ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa att patientjournaler och annan dokumentation innehållandes reservidentitet kopplas ihop med personens huvudidentitet [11]. 

En koppling mellan reservidentitet och huvudidentitet får göras först när en säker identifiering har gjorts av personen.

...

Hur en identitetskontroll av personen görs beskrivs i avsnitt 8.1 Identitetskontroll . Om det finns någon tveksamhet kring personens identitet ska ingen koppling göras. Personen/personerna som utför kopplingen bär ansvaret för att de hopkopplade identiteterna tillhör samma person och att identifiering är säkerställd för samtliga identiteter [7]. Uppgifter om vem som styrkt personens identitet samt identifieringssätt ska dokumenteras i journalen [10]. Dessa uppgifter ska även dokumenteras i Personuppgiftstjänsten, vilket normalt sker vid kopplingstillfället. 

I verksamheten måste det sedan finnas lokala rutiner för hur de i Personuppgiftstjänsten kopplade identiteterna speglas i de lokala verksamhetssystemen. Det vill säga att i de fall där personen har olika identiteter i verksamhetssystemet ska det finnas rutiner för hur dessa dokument kopplas samman till personens huvudidentitet. 

När en reservidentitet och huvudidentitet är kopplade är båda sökbara i det vårdadministrativa systemet. 

Rent praktiskt sker hopkopplingen av identitet och huvudidentitet i Personuppgiftstjänsten enligt nedan [6]:

1. En aktör loggar in Personuppgiftstjänsten eller ansluten e-tjänst, ansluten e-tjänst, t.ex. ett verksamhetssystem som är anslutet till Personuppgiftstjänsten via tjänstekontrakt.

2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla annan identitet till.

3. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla till tidigare sökta identitet.

4. Aktör begär koppling

5. Personuppgiftstjänsten utför koppling 

8.5        Isärkoppling av identitet och huvudidentitet

Det är också möjligt att koppla isär en identitet och en huvudidentitet i personuppgiftstjänsten. Detta kan användas då en felaktig koppling utförts. 

Detta sker enligt nedan [6]:

1. Aktör loggar in Personuppgiftstjänsten eller ansluten e-tjänst.

2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla isär en identitet ifrån.

3. Aktören anger den kopplade identitet som man vill koppla ifrån.

4. Aktör begär isärkoppling

5. Personuppgiftstjänsten utför isärkoppling 

8.6        Personer med spärrade patientuppgifter

Inom hälso- och sjukvården har en person möjlighet att spärra information i sin patientjournal för att den inte ska kunna läsas av personal utanför den vårdenhet som spärren avser. 

Varje verksamhet ansvarar för att eventuella spärrar på en personidentifierare följer med kopplade personidentifierare till personens huvudidentitet.

...

10]. Dessa uppgifter ska även dokumenteras i Personuppgiftstjänsten, vilket normalt sker vid kopplingstillfället. 

I verksamheten måste det sedan finnas lokala rutiner för hur de i Personuppgiftstjänsten kopplade identiteterna speglas i de lokala verksamhetssystemen. Det vill säga att i de fall där personen har olika identiteter i verksamhetssystemet ska det finnas rutiner för hur dessa dokument kopplas samman till personens huvudidentitet. 

När en reservidentitet och huvudidentitet är kopplade är båda sökbara i det vårdadministrativa systemet (förutsatt att det vårdadministrativa systemet har stöd för detta [2]. 

Rent praktiskt sker hopkopplingen av identitet och huvudidentitet i Personuppgiftstjänsten enligt nedan [6]:

1. En aktör loggar in Personuppgiftstjänsten eller ansluten e-tjänst, t.ex. ett verksamhetssystem som är anslutet till Personuppgiftstjänsten via tjänstekontrakt.

2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla annan identitet till.

3. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla till tidigare sökta identitet.

4. Aktör begär koppling

5. Personuppgiftstjänsten utför koppling 

8.5        Isärkoppling av identitet och huvudidentitet

Det är också möjligt att koppla isär en identitet och en huvudidentitet i personuppgiftstjänsten. Detta kan användas då en felaktig koppling utförts. 

Detta sker enligt nedan [6]:

1. Aktör loggar in Personuppgiftstjänsten eller ansluten e-tjänst.

2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla isär en identitet ifrån.

3. Aktören anger den kopplade identitet som man vill koppla ifrån.

4. Aktör begär isärkoppling

5. Personuppgiftstjänsten utför isärkoppling 

8.6        Personer med spärrade patientuppgifter

Inom hälso- och sjukvården har en person möjlighet att spärra information i sin patientjournal för att den inte ska kunna läsas av personal utanför den vårdenhet som spärren avser. 

Varje verksamhet ansvarar för att eventuella spärrar på en personidentifierare följer med kopplade personidentifierare till personens huvudidentitet.

9 Hantering av kopplade personidentiteter med skyddade personuppgifter (skyddsmarkering)

9.1 Inledning

En person kan ha flera personidentiteter (RID, NRID, SNR, PNR, se kapitel 8.4) vilka kan vara kopplade till en “huvudidentitet”. I det fallet huvudidentiteten är ett personnummer som har en skyddsmarkering ska kopplade personidentiteter “ärva” skyddsmarkeringen, dvs personuppgifterna som finns registrerade skall hanteras på likvärdigt sätt. I det fallet då ett personnummer har en skyddsmarkering och det inte är en huvudidentitet gäller skyddsmarkeringen endast den personidentiteten och de personuppgifter som finns registrerade på den. Skyddsmarkering kan bara förekomma på personnummer. Observera att själva hänvisningen till en annan personidentitet kan vara skyddsvärd och därmed behöver åtkomsten behörighetsstyras. I de fall där tillgången till personuppgifter är begränsad på grund av behörighet ska användaren upplysas om det.

Verksamheten har ansvaret att följa regionala, kommunala och nationella styrande dokument, t.ex Ineras verksamhetsramverk och Skatteverkets vägledning för hantering av skyddade personuppgifter i svensk förvaltning, ävenså förekommande lokala rutiner.

9.2 Krav på hantering av personidentiteter som har en eller flera kopplade personidentiteter med skyddsmarkering

Ett system (verksamhetssystem) som är anslutet till personuppgiftstjänsten ska hantera följande användningsfall:

• Vid sökning på en reservidentitet skall systemet kontrollera om det finns en koppling till en huvudidentitet med skyddsmarkering. Om det finns en koppling till en huvudidentitet med en skyddsmarkering ska endast personuppgifter som användaren är behörig att ta del av på huvudidentiteten visas.

• Personuppgifter på RID/NRID-personidentiteter ska ej gå att uppdatera om det finns en koppling till en huvudidentitet som har en skyddsmarkering.

• Koppling och särslagning av personidentiteter bör utföras av person med särskild behörighet enligt regionens/kommunens fastslagna rutiner.

Verksamhetssystemet ska via sitt användargränssnitt tydligt beskriva för användaren de begränsningar som kan uppträda då användaren hanterar identiteter som har kopplade personidentiteter med skyddsmarkering.
Tips: Ta gärna del av det användargränssnitt som Personuppgiftstjänsten har tagit fram för att hantera de olika användningsfall som anges ovan.

10         Referenser