Nyttokalkyl Optimerat nuläge
Bakgrund
Under hösten 2022 utförde Inera ett arbete tillsammans med kommunförbundet Skånes kommuner. Syftet var att visa på den potentiella nytta av ett antal av Ineras befintliga tjänster för informationsförsörjning om de skulle nyttjas fullt ut. Detta följdes upp under våren 2023 med framtagande av en nyttokalkyl.
Att nyttja tjänsterna till sin fulla potential skulle innebära att:
Samtliga vårdgivare inom kommunal och regional hälso- och sjukvård vore både konsumenter och producenter i Nationell patientöversikt (NPÖ) och 1177 journal samt att de av kommunerna mest efterfrågade informationsmängder produceras av både kommuner och regioner.
Samtliga berörda vårdgivare i kommun och region vore anslutna till tjänsten Elektronisk remiss.
Samtliga kommuner vore anslutna till tjänsten Informationsutlämning till kvalitetsregister gällande Senior Alert.
Nyttokalkylen utgår från kommunernas perspektiv och särskilt
den kommunala primärvården och
elevhälsans medicinska insatser.
Även invånarnas perspektiv beaktas, även om inga av de nyttor som hittats för invånare värderats i pengar.
Identifierade nyttor
Många nyttor identifierades, men bara några av dem värderades i pengar. Nyttorna som värderats i pengar utgörs framförallt omfördelningsnyttor i form av frigjord tid. Idag krävs tidskrävande administration för att kommunens hälso- och sjukvårdsutbildade personal ska få ta del av, eller lämna ut, journalinformation. Mycket av den tid som främst sjuksköterskor inom kommunal primärvård och elevhälsan lägger på informationsförsörjning skulle frigöras i det optimerade läget. I nyttokalkylen har vi räknat på den tid som skulle frigöras med hjälp av NPÖ, 1177 journal, Elektronisk remiss och Informationsutlämning till kvalitetsregister i situationer som verksamheterna har identifierat.
För kommunal primärvård har vi räknat på frigjord tid när sjuksköterskor behöver:
lämna eller ta emot journalinformation om en patient från regionen
journalinformation om en patient från en annan kommun
lämna eller få journalinformation om en patient som åkt akut till sjukhus
lämna journalinformation till patienter eller närstående
söka information för att kunna besvara remissförfrågningar från regionen om hemsjukvård och begära komplettande information när så behövs
dubbeldokumentera information som ska skickat till kvalitetsregistret Senior alert
I elevhälsan har vi räknat på frigjord tid när skolsköterskor behöver:
hämta journaler och kompletteringar av journaler för barn som kommer från regionens barnhälsovård
få tillgång journaler samt lämna ut journaler för elever som flyttar till eller från kommunen
beställa journalinformation från regionen, utöver journalen från barnhälsovården
skicka rekommenderad post eller post
lämna journalinformation till regionens specialistmottagningar samt till vårdnadshavare
skicka remiss till regionens specialistmottagningar och eftersöka remisser som inte besvarats eller som har förkommit i flödet
besvara remissförfrågning som kommer från regionens specialistmottagningar
Andra nyttor som har värderats i pengar är minskade kostnader för dataöverföring och minskade kostnader för porto.
Kvalitativa nyttor som definierats är bättre service till invånaren genom insyn och överblick som möjliggör en ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet när muntligt informationsdelning minskar och information hämtas direkt från journal, säkrare tillgång till information när hälso- och sjukvårdspersonal kan känna sig säker på att den bild de får är komplett och slipper leta efter informationen på flera ställen samt kortare ledtider när vårdprocesser inte stannar upp på grund av bristande tillgång till information. Om dessa kvalitativa nyttor skulle räknas i pengar skulle sannolikt nettonyttan vara ännu större än vad siffrorna i nyttokalkylen visar. Därtill kommer de nyttor som kan antas uppstå i exempelvis regional hälso- och sjukvård när information från kommunerna finns tillgänglig i större utsträckning än idag.
Sammanfattning av resultat
Nyttokalkylen syfte var att visa om kommunerna kan räkna hem kostnaden för att ansluta sig till Ineras informationsförsörjningstjänster, förutsatt att tjänsternas fulla potential utnyttjades på ett optimalt sätt. Resultatet visade att för en exempelkommun med 85.000 invånare väntas nettonyttan över sex år bli drygt 60 miljoner kronor och drygt 10 miljoner kronor i snitt per år. Varje investerad krona beräknas ge en nettonytta motsvarande 10,5 kronor.
Kalkylen bygger på flera antaganden, och för att uppskatta osäkerheten har även antaganden om nyttornas och kostnadernas högsta och lägsta värden gjorts (utöver troliga värden). Uppskattningarna visar att kalkylen ganska säker. Även i scenariot med de lägsta tänkarbara nyttorna och högsta tänkbara kostnaderna skulle nettonyttan vara positiv.
Den största nyttan som kalkylen visar är omfördelningsnytta i form av frigjord tid för vårdpersonalen. I exempelkommunen skulle detta motsvaras av 16 heltidsanställda sjuksköterskor under ett år. När tiden fördelas ut på det två verksamhetsområdena motsvarar det 1,9 timmar per vecka och anställd inom elevhälsan och 5,7 anställda inom den kommunala primärvården.
När man titta på kostnaderna för att ansluta sig till tjänsterna och att införa dessa i verksamheterna beräknas 44 procent bestå av omfördelningskostnader i form tid som anställda behöver avsätta för, exempelvis etablering av nya rutiner och arbetssätt samt för att utbilda personalen i användandet. Därefter är de löpande kostnaderna låga i jämförelse med nyttorna.
I nyttokalkylen konstateras att det finns många risker som skulle kunna stoppa de optimerade läget från att förverkligas, och därmed de nyttor som identifierats. För att nyttorna ska bli verklighet krävs att kommuner och regioner beslutar om investeringar i ett optimerat läge, något som den här nyttokalkylen hoppas bidrar till.
Varje kommun kan beräkna den egna nyttan
Under nyttokalkylarbetet har betydande tid lagts på att utforma en ifyllnadsformulär som gör det möjligt för kommuner, oavsett storlek, att räkna på de nyttor och kostnader som kan uppstå om man ansluter sig till tjänsterna så som de fungerar idag.
Länk till hela nyttokalkylen
Vill du ta del av mer om hur nyttokalkylen togs fram, de beräkningar som ligger till grund för kalkylen samt den kalkyl som gör det möjligt för kommunerna att själva räkna på sina egna nyttor? Den hittar du här: Optimerat nuläge för kommuner.