Intro till Ineras webuniversum
Inera bygger sedan många år tillbaka många olika webbtjänster. Allt fler av de tjänster som tidigare varit så kallade klienter övergår i och med UX-ramverket till att bli webbklienter eller webbplatser. Fördelen med detta är att installationer inte behöver utföras av regionernas och kommunernas IT-avdelningar. En annan fördel är att det går snabbare att skicka ut uppdateringar och rättningar i systemen. Nedan följer en kort introduktion till flera av dem.
Invånartjänster
1177.se vår största och mest kända webbplats. Den riktar sig till alla invånare i Sverige men används av svensktalande runt om i världen. 1177.se startade i slutet av 1900-talet och har under åren haft flera olika namn; infomedica.se, sjukvardsradgivningen.se och nu 1177.se. Dagens version är en sammanslagning av 1177.se och Vardguiden.se.
80% av innehållet är nationellt men det finns regionala anpassningar, tillägg och helt regionala ämnen i tillägg till det nationella.
Besöksstatistik:
1177:s e-tjänster är den inloggade delen av 1177.se och innehåller många olika e-tjänster som har olika huvudmän. Det finns läkemedelstjänster som drivs av e-hälsomyndigheten och regionala e-tjänster som hanteras av enskilda regioner.
Viktigt för e-tjänsternas UI är att de har olika utseende om de riktar sig mot professionen eller invånarna.
En viktig del och ett av naven i 1177:s e-tjänster är inkorgen där mycket av komunikationen sker med invånaren.
UMO.se är en webbplats för unga (13-25 år) som handlar om ämnena: sex, hälsa och relationer. Webbplatsen startades 2008 på initiativ av dåvarande regering. Syftet är att stärka unga och webbplatsen genomsyras av information som är normkritisk, faktagranskad och på de ungas villkor. På UMO finns en mycket uppskattad frågetjänst dit man kan skicka frågor anonymt och få svar från professionen.
Youmo.se är UMO:s yngre syskon. Webbplatsen kom till efter ett initiativ från regeringen då många nyanlända kom till Sverige under 2015-16. Youmo är till för de i åldrarna 16-20 år som kommit nya till Sverige från länder med annan kultur och utbildningsbakgrund. Syftet är att stärka dessa personer så att de kan interagera med de som är uppväxta i Sverige på lika villkor. Materialet är främst inom områdena sex, hälsa och relationer som på UMO men också med extra fokus på krishantering. Texterna är ursprungligen skrivna på lätt svenska och sedan översatta till engelska, somaliska, tigrinska, dahri och arabiska.
Idag är merparten av besöken till Youmo.se från andra länder än Sverige då främst Iran och Egypten.
Vårdpersonaltjänster
rikshandboken-bhv.se är en handbok för professionen som arbetar med barnhälsovård i Sverige. Syftet är att skapa ett enhetligt arbetssätt för de som arbetar inom området och sprida faktagranskad och kontrollerad information. Texterna baseras på det som är överenskommet mellan regioner och som skall gälla för barnhälsovården i Sverige. Det finns möjlighet att lägga till regionalt innehåll.
Webbplatsen har ca 5-6 000 användare som är återkommande.
vardhandboken.se är en handbok för främst sjuksköterskor och beskriver arbetssätt och tillvägagångssätt för många olika arbetsuppgifter inom vården.
En annan stor målgrupp är de som studerar till sjuksköterska. För denna målgrupp finns förutom all information också diagnostiska prov som används flitigt för att kontrollera den egna kunskapen inför tentamen.
Vårdhandboken fanns tidigare som ett lösbladssystem som skickades ut till vårdinrättningar där lösblad byttes ut i pärmar. Digitaliseringen har utökat antalet användare.
Rådgivningsstödet Webb är en enklare version av Ineras rådgivningsstöd. Webbversionen används främst av enstaka vårdcentraler som drar nytta av beslutsunderlag vid telefonrådgivning. Syftet med beslutsunderlagen är att ge rätt råd om brådskegrad, det vill säga hur snabbt behöver en person besöka vården (alternativt egenvård) för det beskrivna symtomet. Denna webbtjänst skall enbart användas av de som är utbildade sjuksköterskor, varför det inte ligger öppet på internet. Du kan dock komma åt det via Sjunet om du har tillgång till det.
En annan användargrupp är försäkringsbolag som har sjukvårdsrådgivning alternativt hjälper sina försäkringstagare komma till rätt vårdnivå. Dessa användare har då inloggning till webbtjänsten.
NKK, Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd (arbetsnamn, skissbild)
Admintjänster
Inera.se eller vår bolagswebb kommer under våren 2020 att flytta in i plattformen och då fungera på liknande sätt som övriga webbar i denna plattform. Syftet med Inera.se är att informera de som inte känner till oss om vad vi göra och varför, samt guida de som är eller vill bli kunder till var de hittar mer information.
Inera.se är av webbplatstypen “skyltfönster”.
Primär målgrupp: Nya kunder och kunder som vill utöka sitt åtagande.
Inera.se riktar sig inte till personal eller befintliga kunder. Vi har därför inte systemdokumentation på inera.se.
HSA, Hälso- och sjukvårdens adressregister.
För att hålla koll på alla olika enheter och personer som finns i vården har vi ett register som är grundregister för många olika funktioner. Andra system hämtar data från HSA för att veta vem som skall ha access till olika system beroende på en tilldelad roll i HSA-registret. Exempel, en person är läkare på Vårdcentralen äpplet. Vårdcentralen äpplet tillhör en region och finns därmed under denna i katalogen. Vårdcentralen har ett antal olika funktioner och system som läkaren behöver tillgång till. Det kan vara inpasseringssystem så väl som IT-system. Den roll (läkare) som personen får sig tilldelad skapar i behörighetsregister olika rättigheter. Personer och enheter i HSA har en viktig unik identifierare, HSA-id det är en 13-siffrig kombination.
SITHS, identifierings system för regioner och kommuner.
SITHS finns i ett antal olika delar. I grunden använder SITHS HSA-katalogen
Terminologitjänsten (skissbild)
Inom hälso- och sjukvården används ett antal termer som är specificerade i så kallade kodverk. Ett exempel på sådana kodverk är SNOMED CT. För att Ineras kunder på ett enhetligt sätt skall kunna använda sig av dessa kodverk så läggs de nu in i en terminologitjänst. Syftet med detta är att olika koder i mesta möjliga mån skall användas på ett enhetligt sätt och därmed förenkla jämförbarhet och interoperabilitet mellan regioner, kommuner och Inera.
KKA, kontaktkortsadmin (skissbild)
Rehabstöd, en del av intygstjänster.
Det finns ett antal olika så kallade Intygstjänster. Mina Intyg är en av dem som finns som en e-tjänst på 1177.se. Rehabstöd är en annan och det används då personer som varit långtidssjukskrivna skall rehabiliteras tillbaka i arbete där flera olika aktörer är inblandade (vården, försäkringskassan, arbetsgivaren och den som skall rehabiliteras). Rehabstöd syftar till att hjälpa till att få intyg korrekt ifyllda redan från början och en översikt över de patienter man som aktör har att hålla koll på. En annan viktig del i intygstjänsterna är intygsstatistiken som används av bland annat beslutsfattare.
SOB, Stöd och behandling (Skissbild för en vy som en behandlare ser).
Sobben (som denna tjänst ofta kallas internt) har tre olika vyer. En vy ä den som en invånare ser när hen använder ett så kallat behandlingsprogram. När denna fyller i och använder programmet skapas data som görs tillgängligt för behandlaren (det är en behandlare inom vården som står för innehållet). Detta data kan behandlaren se i sin behandlarvy (visas ovan). Invånaren ser sina vyer med 1177 invånarutseende. Behandlare och den sista gruppen designers ser gränssnitten i så kallat professionsutseende. Designervyn är den vy som visas för de som skall skapa nya behandlingsprogram så det är en form av editor.