...
Sätt att uppnå delad förståelse | Förmågekartan (Hierarkisk nedbrytning av förmågor) | Verksamhetskartan (Vintergatan) | Länkat exempel i Del 2 överlagringar |
---|---|---|---|
Heatmaps som visar gap, problem och status | Fungerar bra, fördel hög abstraktionsnivå och enkel att ta till sig och är organisationsoberoende. | Fungerar bra, fördel nedbrytning ända ned på system eller processnivå samt sammanhang, t.ex. flöden och flaskhalsar. | |
Värdeflöden och informationsflöden | Rekommenderas ej då det inte finns något övergripande värdeflöde/sektorer. | Fungerar bra tack vare cirkulärt värdeflödesorienterat och visuellt enklare att följa, t.ex. start, information som utväxlas och stopp. Bra möjlighet till inzoomning på systemnivå. | |
Ankarmodell/ startpunkt för diskussioner | Fungerar bra på högsta abstraktionsnivå för övergripande prioritering och ge ett helhetsperspektiv. Svårt att visualisera skav i värdeflöden, samband och beroenden och därmed risk för missförstånd i diskussioner. | Tröskeln att förstå verksamhetskartan är högre, första anblicken kan ge intryck av för detaljerat. Fördel är att flöden är en naturlig del av visualiseringen och därmed skapa förståelse för samband och beroenden. | |
Förmågehierarkier/ nedbrytning | Är tänkt som hierarkiskt struktur i olika abstraktioner - skalar bra och ger möjligheter att skapa förståelse på olika nivå. | Huvudsyftet är inte att beskriva hierarkisk nedbrytning av förmågor utan snarare andra typer av beroenden och flöden. | |
Överlagring av olika arkitekturdimensioner, såsom system, processer, verksamheter etc. | Är ofta utmanande att ha överlagringar i förmågekartor då det snabbt blir otydligt. | Fungerar bra, fördel är att relationer är en naturlig del av Vintergatan. | |
Överbrygga organisatoriska hinder (bygga broar) | Möjliggör diskussion utan att behöva ta hänsyn till nuvarande organisation och ansvar. | Värdeflödesorienterad, cirkulär med sektorer ger visuell tydlighet. Bidrar till ökad förståelse för helheten genom att intressenter kan se sitt eget bidrag i ett sammanhang där beroenden till andra synliggörs. Kartan kan bli ett attraktivt hjälpmedel för att tillsammans tvärfunktionellt skapa sig en förståelse över en gemensam utmaning, även om man inte har spetskompetens inom modelleringsnotationer. | |
“Wicked problem” (stora åsiktsskillnader/ stor osäkerhet i både orsak och lösning) | Svårt visuellt att ha som “pratbild” då den endast täcker förmågor och därmed saknar möjlighet att belysa andra aspekter och beroenden. | Tack vare sektorer och möjligheten att lägga till kundresor i periferin, större plats att modellera på. Rimligen en fördel att kunna visualisera beroenden/flöden och använda olika typer av överlagringar. |
Utmaningar med Vintergatan
...
Element | Syfte | Attribut |
---|---|---|
Förmåga | Beskriver vad verksamheten gör, utan att gå in på detaljer om hur eller vem som gör något. | Namn (se vägledning i sidan /wiki/spaces/AIA/pages/244223317 Modelltyp - Förmågekarta angående namnsättning) Beskrivning |
Aktör | Används för att beskriva externa personer och organisationer som interagerar med verksamheten på något sätt, exempelvis kunder, patienter, medborgare, myndigheter etc. | Namn Beskrivning |
Verksamhetsobjekt | Används för att beskriva vad som utbyts mellan förmågorna och aktörerna. Verksamhetsobjekt används för allt som inte är information, exempelvis för produkt och tjänsteflöden. | Namn Beskrivning |
Informationsobjekt | Används för att beskriva vilken information som utbyts mellan förmågorna och aktörerna. Detta är den vanligaste typen av flödesobjekt i en verksamhetskarta som syftar till digitalisering. | Namn Beskrivning Attribut (om behov finns) |
...
Lager | Element | Syfte |
---|---|---|
Strategi | Mål | Beskriva vilka förmågor som syftar till att uppfylla vissa mål. |
Strategi | Indikator | Göra verksamhetskartan till en heatmap, exempelvis för att visa vilka förmågor som behöver utvecklas. |
Strategi | Begränsning | Beskriva hur lagar och regler påverkar olika delar i verksamhetskartan. |
Verksamhet | Aktör | Beskriva vilka aktörer som är inblandade i realiseringen av förmågor. Dessa kan vara relaterade till flera förmågor och en förmåga kan relatera till flera aktörer. |
Verksamhet | Organisation | Beskriva vilka organisationer som är inblandade i, eller ansvarar för realiseringen av förmågor. Dessa kan vara relaterade till flera förmågor (ansvarsområden) och en förmåga kan relatera till flera organisationer. |
Verksamhet | Process | Beskriva vilka processer som är inblandade i realiseringen av förmågor. Dessa kan vara relaterade till flera förmågor och en förmåga kan relatera till flera processer. |
Verksamhet | Verksamhetstjänst | Beskriva vilka verksamhetstjänster som möjliggör dom olika förmågorna. |
Verksamhet | Verksamhetsfunktion | Beskriva vilka verksamhetsfunktioner som levererar dom olika förmågorna. |
Information | Informationsobjekt | Beskriva vilken information som behandlas inom förmågorna, inte bara vilken som utbyts. |
Teknik | Applikation | Beskriva vilka applikationer som är inblandade i realiseringen av förmågan. |
Teknik | Applikationstjänst | Beskriva vilka applikationstjänster som är inblandade i realiseringen av förmågan eller utbytet av information mellan förmågorna. |
Teknik | Nod | Beskriva vilken infrastruktur som används för att realisera förmågorna, exempelvis vilka som använder sig av olika datacenters. |
Teknik | Teknisk tjänst | Beskriva vilken infrastruktur som används för att realisera förmågorna, exempelvis vilka som använder sig av molntjänster eller katalogtjänster. |
Realisering | Arbetspaket | Beskriva vilka projekt eller program som syftar till att förändra de olika förmågorna. Används bl.a. för att upptäcka beroenden och överlapp. Not: Se /wiki/spaces/AIA/pages/46007365 Modelltyp - Förmågeutvecklingsplan för en mer detaljerad beskrivning av hur förmågor kan kopplas till arbetspaket. |
...
Ett tips är att utgå från AGs /wiki/spaces/AIA/pages/86934051 Förmågeområdeskarta och endast definiera nya förmågor då det inte går att hitta någon relevant som redan är definierad. Detta gör att man hamnar på rätt nivå i verksamhetskartan då ett vanlig fenomen annars är att man hamnar på för låg nivå, dvs beskriver processer snarare än förmågor.
Om det finns behov av att definiera nya förmågor, exempelvis att bryta ner en befintlig förmåga till en nivå som passar det valda scenariot så finns det vägledning om detta i https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/AIAAR/pages/244223317529695302/Modelltyp+-+F+rm+gekarta#Principer-f%C3%B6r-utformning-av-verksamhetsf%C3%B6rm%C3%A5gor .
En rekommendation är också att skilja på de förmågor som realiseras av den egna verksamheten och de som realiseras av partners eller andra externa organisationer. Detta kan exempelvis göras genom att använda olika notation/färger för olika typer av förmågor.
...
Vad gäller objekten som flödar så bör man om möjligt återanvända sådana som redan är definierade i arkitekturen för att på så sätt uppnå konsistens mellan olika modeller, exempelvis /wiki/spaces/AIA/pages/530909832, /wiki/spaces/AIA/pages/530877017 Modelltyp - Informationsmodell , Modelltyp - Informationsflödesmodell och verksamhetskartan.
Del 2 - Överlagringar
Här beskriver vi olika typer av överlagringar eller detaljerings- eller inzoomnivåer inzoomningsnivåer man kan använda och i vilket sammanhang dom kan vara relevanta.
...
En överlagring som är kopplad till /wiki/spaces/AIA/pages/2927198540 Metod för analys av förmågor i formen av en värmekartläggning kan visualiseras med vilka gap-nivåer på förmågemognad analysen resulterat i, styrkan här är med flöden för att t.ex. visualisera “flaskhals-scenario” - exempel:
...