Modelltyp - Förmågeutvecklingsplan
- Arkitekturgemenskapen
Beskrivning | Arkitektur-perspektiv | Verksamhets-område | Publicerad / Version |
|---|---|---|---|
Denna sida beskriver modelltypen Förmågeutvecklingsplan | Strategi, Realisering |
| 2019-12-12/6 |
Innehållsförteckning
Summering
En förmågeutvecklingsplan är en strategisk plan som beskriver vilka förmågor som ska utvecklas och vilka projekt eller förändringsinsatser som bidrar till förmågeutvecklingen.
Planen avgränsas i tid genom en fas. Flera utvecklingsfaser kan finnas i en koncern (enterprise) och på så sätt kan en övergripande utveckling av verksamheten beskrivas.
Planen kan även innehålla de saker som kommer bidra till förmågeutvecklingen, exempelvis tjänster, applikationer och aktörer. Dessa kallas sammanfattande för systemelement.
Relevanta intressen
Här beskrivs de intressen som modelltypen kan hjälpa till att adressera. Intressen är viktiga eftersom de tillsammans med perspektiven (se Arkitekturområde i tabellen till höger) hjälper arkitekten att identifiera om modelltypen kan vara lämplig för den aktuella arkitekturen.
Intressent | Intresse |
|---|---|
Objekt/tjänst/produkt -ägare | Synliggöra förmågeutvecklingen förvaltningsområdet/förvaltningsobjektet bidrar till i olika tidsperioder. |
Koncernarkitekt (Enterprise Architect) Projektportföljansvarig Programledare | Kunna beskriva och analysera vilka beroenden som finns mellan olika idéer/initiativ eller pågående program/projekt. (Kan användas för att analysera överlapp och behov av programstyrning) |
Ingående element och relationer
En förmågeutvecklingsplan innehåller normalt sett följande element:
Element | Syfte | Attribut |
|---|---|---|
Används för att begränsa planen i tid | Startdatum Slutdatum | |
Visar vilka projekt eller förändringsinsatser som bidrar till förmågeutvecklingen under fasen. | Startdatum Slutdatum Status | |
Används för att koppla arbetspaket till systemelement. Visas normalt sett inte i denna typ av övergripande plan. | Datum | |
Visar vilka förmågor som finns vid fasens början och slut. | ||
Systemelement Se Metamodell Realisering för detaljer. | Visar vilka element som förändras och därmed bidrar till förmågeutvecklingen. |
Planen genereras normalt sett utifrån en fas. Från fasen finns relationer till de förmågor som ska förbättras under fasen.
När planeringen ska konkretiseras ytterligare skapas element som representerar delar av förmågans realisering. Dessa kallas systemelement vilket exempelvis är tjänster, applikationer och aktörer.
Man beskriver de tidpunkter då systemelement ska börja eller sluta användas genom element av typen milstolpe. Systemelement kopplas till milstolpar som i sin tur ägs av arbetspaket vilket är elementtypen som används för att modellera projekt eller förändringsinsatser. Arbetspaket har start- och slutdatum som kan visas i förmågeutvecklingsplanen. Observera att milstolpar sällan visas i förmågeutvecklingsplanen då detta blir för detaljerat.
Form och notation
Förmågeutvecklingsplanen är oftast ett matrisdiagram med tre delar:
Startläge: En kolumn som visar förmågorna vid början av fasen och vilka systemelement som bidrar till dessa. Vanligtvis är kolumnen placerad längst till vänster och varje förmåga representerad som en rad i diagrammet.
Plan: Består av flera kolumner som delar upp en fas i tid, vanligtvis år. Utplottat i tid är de arbetspaket som bidrar till utvecklingen systemelementen och därmed också förmågorna. Arbetspaketen kan således infogas på rätt rad i diagrammet. Om så önskas kan respektive arbetspakets status samt den nuvarande tiden visas i diagrammet.
Målläge: En kolumn som visar förmågorna vid slutet av fasen och vilka systemelement som bidrar till dessa. Vanligtvis är kolumnen placerad längst till höger och varje förmåga representerad som en rad i diagrammet.
Exempel
Metoder och modelleringstekniker
Förmågutvecklingsplaner arbetas ofta fram enligt Metod för förmågebaserad planering.