Arkitekturstyrning/ -ledning
Beskrivning | Arkitektur-perspektiv | Verksamhets-område | Publicerad / Version |
---|---|---|---|
I detta avsnitt beskrivs det rekommenderade sättet att styra inriktningen på (arkitekturstyrning) och utvecklingen av (arkitekturledning) komponenter till digitala lösningar. |
|
| 2019-07-05/34 |
Innehållsförteckning
I detta avsnitt beskrivs det rekommenderade sättet att styra inriktningen på (arkitekturstyrning) och utvecklingen av (arkitekturledning) komponenter till digitala lösningar.
För arkitekter
I detta avsnitt beskrivs den rekommenderade ansatsen, att med hjälp av principerna för arkitekturstyrning och arkitekturledning styra inriktningen och utvecklingen av arkitektur i intresseorganisationer såsom kommunala och regionala myndigheter.
Arkitekturstyrning bedrivs i huvudsak genom att:
specificera styrningsdirektiv och riktlinjer för evolution av arkitekturer
specificera hur verksamhetens mål och strategier ska uppnås med stöd av arkitektur
kontrollera efterlevnad och effekt av dessa punkter.
Arkitekturstyrningsplanen uttrycker arkitekturstyrningen på årlig basis.
Arkitekturledning bedrivs i huvudsak genom att:
specificera planer och instruktioner för kärnprocesserna i arkitekturverksamheten
kontrollera efterlevnad av direktiv och riktlinjer genomuppföljning av kärnprocessernas planer och status
Arkitekturledningsplanen beskriver på årlig basis hur arkitekturstyrningsplanen ska genomföras.
Att arbeta med arkitektur som styrmedel
System- och programvarukvalitet - Livscykelprocesser för system (ISO/IEC/IEEE 15288 är en standard som bildar ett ramverk för beskrivning av livscyklerna för system som skapats av människor. Organisationerna International Organization for Standardization (ISO) samt International Electrotechnical Commission (IEC) samt Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) står bakom standarden. I standarden ingår definition av ett antal processer med tillhörande terminologi. Standarden innehåller också stödprocesser för styrning, definition, och förbättring av de livscykelprocesser som tillämpas inom en organisation eller ett projekt. Användningsområdet för 15288 kan vara som kvalitetsgarant vid upphandling och leverans av system för organisationer eller ett projekt.
Bild: Övergripande exempel på styrmodeller i ett verksamhetsflöde
Vad är arkitekturstyrning respektive arkitekturledning
Arkitekturstyrning/-ledning behövs för att på olika nivåer etablera grundläggande funktioner för att stödja verksamhetsutvecklingen, dvs att omsätta verksamhetens mål och strategier i fungerande lösningar. Arkitekturstyrnings/-ledningsprocesser kan appliceras på alla former av arkitekturer, på alla nivåer, inom kommuner och regioner.
Arkitekturstyrning identifierar och inkluderar alla intressenter i processerna och är den praxis som skapar översikt och ansvarighet samt identifierar, hanterar, spårar och sprider information kopplade till arkitekturbeslut.
Arkitekturledning implementerar direktiv och riktlinjer i en arkitekturledningsplan samt övervakar, utvärderar, kontrollerar och korrigerar de arkitekturrelaterade kärnprocesserna mot planen. Där skapas också instruktioner och riktlinjer om hur arkitektur som utvecklas i kärnprocesserna ska utvecklas och implementeras.
Arkitekturstyrning kan beskrivas syfta till att rätt saker utförs och arkitekturledning att utföra sakerna på rätt sätt.
Vem gör vad?
Arkitekturgemenskapen producerar arkitektur som är gemensam för kommuner och regioner med samma beslutsmandat som arkitekten har i linje- eller projektarbete. Beslut i design- och andra lösningsfrågor fattas på arkitekturledningsnivå av linje- eller projektledning i samråd med koncernarkitekten. Arkitekturledningen leder arkitekturarbetet baserat på den inriktning som koncernarkitekten tagit fram för att stödja verksamhetsledningens mål och strategier. Koncernarkitekten är en funktion som understödjer verksamhetsledningen i styrningen av arkitektur genom att bl.a. säkerställa koppling till verksamhetsmål och utformning av arkitekturprinciper. Koncernarkitekten kan vara en utsedd person eller en grupp av personer, som t.ex. kommunernas och regionernas arkitekturråd.