Modelltyp - Begreppsmodell
- Arkitekturgemenskapen
Beskrivning | Arkitektur-perspektiv | Verksamhets-område | Publicerad / Version |
|---|---|---|---|
Denna sida beskriver modelltypen Begreppsmodell | Information | Alla | 2022-03-07/41 |
Innehållsförteckning
Summering
En begreppsmodell är en visuell modell som består av begreppsdefinitioner och som syftar till att stärka kommunikationen mellan människor samt definiera verksamhetsspråket.
Begreppsmodeller kan användas i flera olika situationer där man dokumenterar verksamheten. Vid kartläggning av verksamheten och dess processer är det optimalt att använda sig av begreppsmodellen för att definiera de ord som förekommer och göra det mer tydligt för slutanvändarna. (Källa 2C8)
Nivåer
Begreppsmodeller kan bli väldigt stora och kan behöva delas upp genom att gruppera objekten som ingår, ibland i flera nivåer. Detta kan underlätta konceptuella diskussioner, skapa översikt, hantera ägarskap och beskriva hur begrepp används i olika verksamhetssammanhang.
Den metamodell som tagits fram inom ramen för arkitekturgemenskapen tar höjd för nivåindelning.
Ange nivå på begrepp. Nivån implementeras via attribut på begrepp.
Ange typ på begrepp. Typ implementeras som ett attribut med valbara värden {begreppsområde, begreppsgrupp, begrepp}
Nivå och typ är inte sammanlänkade i metamodellen vilket skapar flexibilitet för respektive användarorganisation. Det går exempelvis att ha begreppsområden både på nivå 1 och nivå 2.
Exempel
Exempel på begreppsområde, begreppsgrupp och begrepp:
Exempel på begreppsmodell:
Begrepp : hälso- och sjukvårdspersonal
individuell hälso- och sjukvårdsaktör som har en personroll i en hälso- och sjukvårdsorganisation Källa Contsys SE Anmärkning : Begreppet inkluderar i Sverige legitimerad personal och personal som endast genom sin anställning erhåller mandat att utföra hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonal arbetar alltid för en vårdgivare som kan vara en offentlig förvaltning (landsting eller enligt delegation sjukhus/primärvådsförvaltning etc.) eller en privat vårdgivare, t.o.m. ett enmansföretag (t.ex. ensamarbetande privatläkare eller fysioterapeut). Därför kan en hälso- och sjukvårdspersonal vara deltagare i en hälso- och sjukvårdsorganisation, är alltid anställd av en vårdgivare och kan arbeta vid en eller flera vårdenheter. Engelsk term: healthcare personnel |
Begreppsmodell för Metadatahantering (Naturvårdsverket):
Relevanta intressen
Här beskrivs de intressen som modelltypen kan hjälpa till att adressera. Intressen är viktiga eftersom de tillsammans med perspektiven hjälper arkitekten att identifiera om modelltypen kan vara lämplig för den aktuella arkitekturen.
Intressent | Intresse |
|---|---|
Verksamhet | Att definiera verksamhetens språk så att vi säger och menar samma sak och undviker missförstånd. |
Ledning | Att få en övergripande bild och förståelse för ett område |
IT-utvecklare | Att få förståelse för området och vad verksamhetens begrepp innebär |
Arkitekter | Att olika typer av arkitekturbeskrivningar inom området måste ha en enhetlig terminologi att utgå ifrån. |
Ingående element och relationer
Här beskrivs de element och relationer från metamodellen som används för att skapa modeller av denna typ. Detta kan omfatta flera olika typer av element och relationer.
Element | Syfte | Attribut |
|---|---|---|
Begrepp (metaclass) | Abstrakt Element som ärvs till de olika typerna av begrepp (begreppsområde, begreppsgrupp, begrepp). | Typ (1) |
Begreppsmodell (Arkitekturprodukt) | En modell som används för att beskriva begrepp och dess relationer, vilken kan visas i exempelvis ett eller flera diagram eller tabeller (kataloger). | Syfte (0..1) |
Begreppsområde (Klass) | Begreppsområden är logiska indelningar av begreppsgrupper, som är av samma typ (inom samma område), i syfte att skapa översikt och struktur. |
|
Begreppsgrupp (Klass) | Begreppsgrupp är logiska indelningar av begrepp, som är av samma typ (inom samma grupp), i syfte att skapa översikt och struktur. |
|
Begrepp (Klass) | Används för att beskriva ett begrepp med dess egenskaper. |
|
Relation (symbol) | Från element | Till element | Syfte |
|---|---|---|---|
Association | Begrepp | Begrepp | Att beskriva relationer mellan begrepp inklusive multiplicitet och relationsnamn. |
Generalisering | Begrepp | Begrepp | Att beskriva ett generiskt begreppssamband eller hur över- och underordnade begrepp förhåller sig till varandra. Det är alltså en hierarkisk eller logisk ordning av begreppen. |
Aggregering
| Begrepp | Begrepp | Att beskriva en partitiv association anger att en instans av ett begrepp består av en eller flera instanser av ett annat begrepp. Vid aggregering (del) kan delarna existera för sig själv. |
Komposition | Begrepp | Begrepp | Att beskriva en partitiv association anger att en instans av ett begrepp består av en eller flera instanser av ett annat begrepp. Vid komposition (hel) kan inte delen existera utanför kompositionen, d.v.s. instansen av en del är alltid inkluderad i en komposition i taget. |
Synonym | Begrepp | Begrepp | Att beskriva termer som har samma eller snarlik betydelse. |
Homonym | Begrepp | Begrepp | Att beskriva termer som sammanfaller fonematiskt (dvs uttalas likadant), och ibland stavas likadant, men som betyder olika saker.
|
Diagrammet nedan ger en grafisk beskrivning av innehållet i en begreppsmodell:
Form och notation
DIGGs ramverk för information definierar bl.a. regler för form och notation. Baserad på den rekommenderas att följande regler följs:
Notationen ska vara enhetlig och bör vara UML
Modellelement ska ha entydiga namn som är fullständiga och inte förkortade
Namnsättning ska vara enhetlig för begreppsmodellerna:
Krav | Begrepps-modell | Begrepps-område | Begrepps-grupp | Begrepp |
|---|---|---|---|---|
Svenska | X | X | X | X |
Inledande gemen bokstav |
|
|
| X |
Inledande versal bokstav | X | X | X |
|
Singular, obestämd form | X | X | X | X |
Svenska tecken, blanktecken och accenttecken får användas | X | X | X | X |
Följande uppgifter ska eller bör minst anges för klass/begrepp, attribut respektive relation:
Krav | Begrepps-område | Begrepps-grupp | Begrepp | Relation |
|---|---|---|---|---|
Namn | SKA | SKA | SKA | BÖR |
Beskrivning | SKA | SKA | SKA |
|
Defintion |
|
| BÖR |
|
Mulitplicitet |
|
|
| BÖR |
Utöver DIGGs regler kan följande också beaktas:
Relationsnamn ska indikera läsriktning, exempelvis genom en pil, för att öka den semantiska tydligheten. Vid behov kan namn (med riktningspilar) anges i båda läsriktningar för ytterligare tydlighet.
Kardinalitet för relationer kan visas i UML (0..*) eller Information Engineering Notation (även kallad kråkfotsnotation)
Kompositionsrelationer kan visas genom pilar eller genom att placera ett element inuti ett annat
Färgkodning av elementen kan användas för att exempelvis representera begreppsområde eller begreppsgrupper
Associationer bör använda en linjestil med rundade hörn och för aggregering och specialisering bör en linjestil med raka hörn användas.
Metoder och modelleringstekniker
Sidan Informationsarkitektur beskriver en samling aktiviteter som utförs inom området informationsarkitektur, inklusive begreppsmodellering.