Ordlista
Ordlistan innehÄller ord och begrepp som anvÀnds i texten. De presenteras i bokstavsordning.
SprÄkliga riktlinjer för 1177 finns hÀr: Introduktion till sprÄkriktlinjerna
Rekommendationer för vissa ord och begrepp pĂ„ 1177 finns hĂ€r: Diverse ord och uttryck A-ĂDet finns ocksĂ„ ett pĂ„gĂ„ende term-arbete pĂ„ Inera, med rekommendationer för generella ord och begrepp som anvĂ€nds inom den sektor Inera verkar i. Termlistan Ă€r under uppbyggnad. Den finns pĂ„ en öppen webbsida, hĂ€r: Ineras termlista - Ăppen info: Informatik - Confluence (atlassian.net)
Ord | Beskrivning |
---|---|
1177:s e-tjĂ€nster (= 1177:s inloggade tjĂ€nster)  | Ett samlingsbegrepp för de inloggade invĂ„nartjĂ€nster som en region kan erbjuda sina invĂ„nare via 1177.se. HĂ€r anvĂ€nder vi för det mesta âde inloggade tjĂ€nsterna pĂ„ 1177.seâ Alla regioner Ă€r anslutna till 1177 e-tjĂ€nster. Alla mottagningar som Ă€r finansierade av en region kan lĂ„ta invĂ„narna göra vĂ„rdĂ€renden genom att logga in pĂ„ 1177.se och varje mottagning vĂ€ljer vilka inloggade tjĂ€nster de erbjuder. VĂ„rdpersonalen hanterar sin del av Ă€rendet via ett Ă€rendehanteringssystem, medan invĂ„naren loggar in pĂ„ 1177.se med sin e-legitimation. De flesta inloggade tjĂ€nster Ă€r nationella men det finns ocksĂ„ regionala tjĂ€nster hĂ€r. |
1177 pÄ telefon | Det formella namnet pÄ Ineras tjÀnst för nationellt samordnad sjukvÄrdsrÄdgivning via telefon. TjÀnsten bestÄr av flera delar dÀr det centrala Àr ett telefonisystem för samtalsstyrning samt RÄdgivningsstödet som bestÄr av symtombaserade medicinska beslutsunderlag, stöd för journalföring och ett hÀnvisningsstöd med en katalog för att lÀgga upp det regionala vÄrdutbudet I dagligt tal anvÀnds ofta uttrycket SjukvÄrdsrÄdgivning 1177. |
1177 direkt | 1177 direkt Àr en relativt ny invÄnartjÀnst pÄ 1177.se, en digital ingÄng till vÄrden som ska kunna erbjudas nationellt, oavsett vilken teknisk lösning en region valt för att erbjuda invÄnare en digital ingÄng. Efter inloggning kan invÄnaren beskriva besvÀr eller symtom via ett frÄgeformulÀr och fÄ en första automatiserad symtombedömning. Den kan leda till antingen egenvÄrdsrÄd eller en hÀnvisning vidare till kontakt via chatt, digitalt möte eller fysiskt möte med relevant vÄrdpersonal. Under 2023 etableras 1177 direkt för de 10 regioner som valt att gÄ med Ineras ramavtalsupphandling av en plattform för invÄnarens symtombedömning och hÀnvisning. |
AI, Artificiell intelligens | Program som efterliknar mÀnskligt beteende och tÀnkande eller datorprogram som kan utföra uppgifter som normalt krÀver mÀnsklig intelligens. Finns pÄ olika nivÄer:
|
AnvÀndbarhet | AnvÀndbarhet definieras enligt ISO-normen 9241-11 sÄ hÀr: Den grad i vilken anvÀndare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnÄ specifika mÄl pÄ ett ÀndamÄlsenligt, effektivt och för anvÀndaren tillfredsstÀllande sÀtt.
|
AnvÀndarupplevelse | En anvÀndare kan fÄ samma resultat men helt olika upplevelse beroende pÄ hur vÀl en tjÀnst Àr utformad. De som utformar tjÀnsten Àger in anvÀndarnas upplevelse. Upplevelsen sker i interaktionen med tjÀnsten. Den som utformar tjÀnsten pÄverkar genom hur man vÀljer att bygga. AnvÀndaren förvÀntar sig att interaktionen ger ett vÀrde eller möter ett behov |
API | API Àr en vedertagen förkortning av application programming interface. API Àr ett slags protokoll som anvÀnds för att program, system och applikationer pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna kommunicera med varandra, en slags tolk som kommunikationen gÄr genom. Man kan beskriva ett API som ett strukturerat sÀtt att överföra data frÄn ett stÀlle till ett annat. |
Bias | Bias betyder ungefÀr snedvridet. Bias i undersökningssammanhang betyder att det kan finnas faktorer som pÄverkar resultatet. I den hÀr rapporten nÀmns detta i samband med den anvÀndningstestning som gjordes pÄ skisserna inom ramen för uppdraget. |
Bott / bot Chattbot | En bot Àr ett program som lÀr sig göra saker genom att söka igenom stora mÀngder av information. De Àr utformade för att upptÀcka mönster och utföra ÄtgÀrder i samband med att den registrerar nyckelord, fraser eller andra stimuli. Program i form av bottar anvÀnds vid maskininlÀrning. En chattbot Àr utrustad med intelligens utformad för att erbjuda interaktion med mÀnniskor som Àr likt ett samtal. Den kan till exempel via ett röstkommando hjÀlpa dig boka möten i din kalender, fÄ svar pÄ frÄgor eller bestÀlla varor och tjÀnster. |
âCall to actionâ | En âknappâ eller liknande i ett grĂ€nssnitt som direkt leder anvĂ€ndaren till en tjĂ€nst eller en sida dĂ€r hen kan börja göra nĂ„got |
Ett sammanhĂ„llet Ă€rendeflöde | I dokumentet syftar det hĂ€r begreppet pĂ„ en av de centrala delarna i mĂ„lbilden för första linjens vĂ„rd för invĂ„naren. Den sĂ€ger att relevant information, oavsett om olika vĂ„rdaktörer Ă€r aktiva i Ă€rendet, ska vara tillgĂ€nglig för bĂ„de invĂ„nare och profession nĂ€r den behövs, frĂ„n en första kontakt till att Ă€rendet avslutas. InvĂ„naren ska, efter bedömning, kunna bli hĂ€nvisad till att boka tid eller fĂ„ ett digitalt eller fysiskt vĂ„rdmöte med relevant vĂ„rdprofession, utan att behöva âbörja omâ. |
FörmÄgor | En förmÄga Àr ett sÀtt att översÀtta ett behov till vad man ska kunna göra/utrÀtta i ett system. En förmÄga innebÀr möjlighet att utföra nÄgot
Exempel: InvÄnaren ser alla sina bokade tider i inloggat lÀge pÄ 1177.se En förmÄga behöver alltsÄ inte vara digital. Man talar om verksamhetsförmÄgor och It-förmÄgor. |
Informatik | Informatik handlar om insamling, lagring, analys, presentation, överföring och kommunikation av data och information. Informatik inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd brukar omnĂ€mnas "hĂ€lsoinformatikâ och har som mĂ„l att effektivisera informationshanteringen inom klinisk vĂ„rd, omsorg och forskning, för sĂ€krare vĂ„rd av högre kvalitet. Informatikarbetet Ă€r en del av arkitekturen. Ăverenskommelser om begrepp som samlas i kodverk, till exempel för utbudsinformation eller för olika tidstyper, Ă€r centralt för att olika digitala system och tjĂ€nster ska samverka med varandra samt för ökad automatisering. |
Iteration | En iteration Àr en upprepning dÀr varje ny iteration förbÀttrar den tidigare versionen av nÄgot. I uppdraget anvÀnds begreppet för arbetet med skisserna, dÀr skisserna förÀndrades och förÀdlades allteftersom utifrÄn input frÄn referensgrupp respektive anvÀndningstester. |
Infrastruktur- tjĂ€nster | En infrastrukturtjĂ€nst har inget eget anvĂ€ndargrĂ€nssnitt utan Ă€r en stödtjĂ€nst som styr och stödjer hur en viss typ av information kan anvĂ€ndas av olika system och ocksĂ„ flöda mellan olika system. InfrastrukturtjĂ€nsterna âanvĂ€ndsâ av andra digitala verktyg och tjĂ€nster. Ett exempel Ă€r de infrastrukturÂtjĂ€nster för identitet och Ă„tkomst som Inera utvecklar och förvaltar för att sĂ€kra behörigheten, nĂ€r en anvĂ€ndare loggar in i olika system och tjĂ€nster. |
MaskininlÀrning | MaskininlÀrning Àr ett begrepp som ofta anvÀnds i samband med eller istÀllet för artificiell intelligens. Det innebÀr att ett program lÀr sig ta in och dra slutsatser frÄn stora mÀngder data. Det kan vara data frÄn forskning, artiklar och beslut ibland pÄ olika sprÄk. Det kan ocksÄ vara bilder, ostrukturerad information frÄn sociala medier liksom kunskap om sakers och mÀnniskors fysiska placering och rörelsemönster, video och ljud. Programmet fÄr uppgifter att lösa och vartefter programmet utför uppgifter lÀr den sig vad som ger de bÀsta utfallen och pÄ sÄ vis förbÀttrar sig maskinen successivt ju mer den arbetar. |
Monitorering, egenmonitorering | I det hÀr sammanhanget anvÀnds begreppet monitorering i situationer dÀr en patient (invÄnare, anvÀndare, brukare) med hjÀlp av digitala verktyg kan hÄlla koll pÄ sin hÀlsa och pÄ relevanta vÀrden. Det vanliga Àr att vÄrden tillhandahÄller ett verktyg (en app eller nÄgot annat) som automatiskt skickar relevanta vÀrden till behandlande vÄrdpersonal. Det finns verktyg som larmar nÀr ett vÀrde avviker frÄn det förvÀntade eller vid exempelvis ett fall, om det Àr ett larm. I begreppet monitorering skulle ocksÄ kunna ingÄ möjligheten för en individ att sjÀlv mata in mÀtvÀrden i exempelvis 1177.se. Det Àr inte möjligt idag |
MÄlarkitektur | Beskrivningen av ett framtida tillstÄnd för den arkitektur som utvecklas för en organisation. Det kan finnas flera framtida tillstÄnd presenterat i en fÀrdplan för att visa utvecklingen av arkitekturen till ett mÄltillstÄnd. Ett syfte med mÄlarkitekturen Àr att skapa underlag för medvetna beslut kring tekniska lösningar sÄ att man bygger dem utifrÄn behov och verksamhetsnytta samtidigt som det görs sÄ effektivt som möjligt. Ett exempel pÄ det Àr att undvika onödig dubbelfunktionalitet. |
Nativeapp Nativefunktioner | En nativeapp Àr framtagen för ett specifikt operativsystem för smarta mobila enheter och fungerar bara pÄ den typ av telefon eller mobila enhet som den Àr utvecklad för. Nativeappar kan dra fördel av telefonens inbyggda funktioner, som sensorer och kamera. Dessa inbyggda funktioner som anvÀnds av nativeappar kallas nativefunktioner. |
Ramverk | En uppsÀttning regler, riktlinjer och rekommendationer. |
Samverkans- arkitektur | Den gemensamma arkitekturen, Àven kallad samverkansarkitekturen, Àr en samlad benÀmning pÄ standarder, riktlinjer, anvisningar och ramverk som anvÀnds för att de offentliga aktörerna via sina IT-system ska kunna utbyta information över organisationsgrÀnserna. Till den gemensamma infrastrukturen hör till exempel ett antal infrastrukturtjÀnster för identitet och Ätkomst som hanterar och sÀkrar behörig Ätkomst till information. Samverkansarkitekturen bidrar till att öka förmÄgan och takten i digitalisering hos regioner och kommuner och gör det lÀttare att sÀkra att lokala system över tid kan samverka med den gemensamma, nationella infrastrukturen och de gemensamma tjÀnsterna. |
TillgÀnglighet | I uppdraget FörbÀttrad anvÀndarupplevelse anvÀnds begreppet tillgÀnglighet i sammanhanget digtal tilllgÀnglighet. Det innebÀr att digitala tjÀnster ska vara lika tillgÀngliga för alla, oavsett eventuella funktionsnedsÀttningar hos anvÀndaren. |
TjĂ€nstekontrakt | Ett tjĂ€nstekontrakt Ă€r en teknisk specifikation som beskriver hur ett system som ska skicka information till ett annat system ska utforma sitt âfrĂ„gemeddelandeâ samt hur det system som ska ta emot frĂ„gan/informationen ska utforma sitt âsvarsmeddelandeâ. De hĂ€r tjĂ€nstekontrakten reglerar det informationsutbyte som sker via den nationella tjĂ€nsteplattformen, en sorts âvĂ€xelâ som underlĂ€ttar informationsutbytet över organisationsgrĂ€nserna och som Inera förvaltar och utvecklar. För att det ska fungera mĂ„ste alla aktörer vara överens om hur kommunikationen ska gĂ„ till. TjĂ€nstekontrakten utformas för specifika funktioner eller verksamhetsprocesser, exempelvis listning eller tidbokning. |
Universell utformning | Universell utformning Àr ett begrepp för att beskriva att man genom att utveckla en digital tjÀnst sÄ att den passar för den som har störst svÄrigheter med att anvÀnda digitala verktyg och tjÀnster, gör den digitala tjÀnsten lÀtt att anvÀnda för alla olika anvÀndare. |
UX, UX-ramverk | UX Àr en förkortning av User Experience som betyder AnvÀndarupplevelse. Ineras UX-ramverk innehÄller riktlinjer för designarbete samt ett designsystem med olika komponenter som kan ÄteranvÀndas för hela konceptet 1177 framöver, och Àven för andra tjÀnster med anvÀndargrÀnssnitt. Ramverket förenklar och effektiviserar bÄde förvaltning och utveckling. |