Krav verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning

1177 Vårdguiden och sjukvårdsrådgivningen har en viktig uppgift att ge invånare en nationell ingång till sjukvård i Sverige.
Man ska som invånare veta att 1177 Vårdguiden alltid är tillgänglig för vägledning i hälsofrågor - i flera kanaler, alla tider på dygnet och oavsett var man befinner sig.
Regionala appar och ingångar kan ge utökat stöd men kan inte helt ersätta den enade ingången.

Krav på systemstöd

• Bygga på gemensamt kvalitetssäkrat medicinskt innehåll, samstämmigt med nationell och regional kunskapsstyrning

• Ge stöd för dygnet runt-öppen verksamhet

• Identifiera vårdsökande och etablera vårdgivaransvaret

• Styra ärenden, oavsett kanal, via nationell ingång till rätt mottagande enhet

• Samla data för uppföljning, styrning och statistik på både nationell och regional nivå

• Ge tekniska förutsättningar för samverkan över region- och vårdgivargränser

• Ge stöd för samverkan mellan rådgivning och övrig vård

  • med direkt överlämning eller fortsatt hantering av ärende, alternativt

  • via tidbokning

Arkitektur - Strategiskt perspektiv

Framtiden för tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon är en strategiskt viktig fråga för Inera och regionerna. Ska Inera leverera rådgivningsstöd som idag, eller stödja regionernas förmåga på området på annat sätt? Alternativa sätt att realisera förmågan finns. Bland annat finns vägval it-arkitekturellt med olika moduler/komponenter för information/data såväl som funktionalitet som stöd för både manuellt som automatiserat arbete. Det finns även flera olika alternativ verksamhetsmässigt hur processen ska se ut och hur nära kopplat rådgivning ska vara till genomförande av vård. Organisatoriskt finns också nya möjligheter i och med nya digitala möjligheter och minskat beroende till fysisk plats.

Utredning som gjorts avseende rådgivningsstödet tekniska och funktionella livslängd visar att det är möjligt att upprätthålla systemet även över en längre tid. Kostnaderna ökar dock avsevärt ju längre bort i tiden slutdatumet för systemets livscykel sätts till. Den ökade kostnaden för en längre livstid är inte bara högre på sikt utan även högre de närmaste åren kopplade till kritiska aspekter i systemets teknik och drift som måste hanteras om systemet ska finnas kvar längre än 2023, och ökande ju längre bort målet sätts.

Strategiska val

Den fortsatta utvecklingen på området kan göras med olika strategier.

Utväxling 1:1

En möjlig inriktning är att fokusera på att säkerställa fortsatt verksamhet i nuvarande form och att hålla driftsäkerhet och låg förvaltningskostnad. Det nuvarande systemstödet ersätts med i princip samma funktioner men mer förvaltningsbart och byggt i nyare teknik. Ger lägre förvaltningskostnader men kräver investering i nytt system som riskerar att inte passa in i och ge stöd för framtida arbetssätt.

Bygg vidare iterativt från nyläge Symtombedömning & hänvisning

En alternativ väg framåt är att fokusera på utveckling av verksamheten och att nyttja ny teknik i ett iterativt utvecklingsarbete. Det befintliga systemstödet behålls längre vilket kräver investeringar i systemets förvaltning samtidigt som nyutveckling sker i andra system. Angreppssättet ger utrymme för att dra lärdom och erfarenheter av tidiga införanden av nya system och arbetssätt med självservice för viss automatisering av symtomguide och autotriage. Ökar risken för störningar i nuvarande system och verksamhet.

De tekniska alternativ som presenteras i detta arbete är i linje med den första inriktningen och projektstyrgruppens inriktningsbeslut om utväxling av RGS till slutet av 2023. Fokus är på att hantera det nuvarande systemets livscykel och utgår primärt från dess förvaltnings- och utvecklingsbarhet. Prioriteringar görs därmed på att säkerställa rådgivningsverksamhetens funktion i dess nuvarande form. Verksamhetsmässiga förbättringar och förändringar i process är sekundärt.

Utvecklingssteg första linjens vård & rådgivning

Utveckling av verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning sker inte isolerat. Pågående projekt Symtombedömning och hänvisning kommer enligt plan leverera nytt systemstöd i flödet för sjukvårdsrådgivning. Utgångsläget för ett nytt verksamhetsstöd är alltså inte samma som nuläget.

Nedanstående tre tillfällen behöver beskrivas.

1. Nuläge

2. Nästaläge 1 Driftsättning av leverans från projekt Symtombedömning och hänvisning

3. Nästaläge 2 Dagens RGS avvecklat

   1. variant 1 - Symtombedömning & hänvisning infört, RGS utväxlat 1:1

   2. variant 2 - RGS utväxlat med sammanhållen utveckling

Nuläge

Open

I nuläget får invånare i stor utsträckning själv sköta nästa steg efter rådgivning samt primärt bära information - som därmed behöver upprepas flera gånger. Det finns ett “glapp” mellan rådgivning och vården, rådgivning är separat organisation. Rådgivning har systemstöd och informationslagring som är skilt från primär- och specialistvård. Viss journalföring i vårdsystem (manuellt). Journal(anteckningar) från rådgivning kan ses i senare steg i vårdprocessen via NPÖ.

Nästaläge 1 - Invånarens symtomguide

Detta läge motsvarar tiden då system för symtombedömning som självservice samt möjlighet till chatt med sjuksköterska för rådgivning är produktionssatt. Denna nya kanal är infört i några regioner, men inte alla. Detta utgör ett separat flöde och separat systemstöd i samma process som dagens systemstöd för rådgivning via telefon. Den digitala kanalen är separat från rådgivning via telefon.
Initialt är det nya stödet kopplat till sjukvårdsrådgivning men kan även i viss mån användas i primärvården. Den nya kanalen är delvis självservice och har viss automatisering i anamnesupptagning och triagering. Denna kanal är endast tillgänglig för de som har möjlighet att använda digitala kanaler och har e-legitimation.

Länkar till guiden placeras på 1177.se. Möjlighet finns dock att informera och hänvisa i talsvar till symtomguiden. Eventuellt kan SMS användas med länk för att förenkla.

Möjlighet för regioner att organisera personal för båda kanalerna sammanhållet. Dessa får dock arbeta i separata systemstöd för de olika kanalerna.

Möjlighet finns att knyta chatt närmare primärvården och att använda samma systemstöd för digital vårdkontakt, inledningsvis via chatt.

Invånaren kan hänvisas i två olika steg, efter symtomguide (autotriage) eller efter chatt. Invånare får fortfarande oftast ta ansvar för att komma vidare i vården (utom vissa fall av direkt koppling till digital vård).

Information från symtomguide följer med i flödet till chatt-rådgivning/hänvisning och till vidare vårdkontakt under förutsättning att samma plattform används. Flödet från symtomguide ska kunna ske till annat system än symtomguidesplattformen via informationsgränssnitt, men detta införs inte i första skedet.

För att säkerställa bästa möjliga utveckling och prioriteringar för helheten i rådgivningsflödet bör utvecklings- och förvaltningsstyrning av systemstöden ske sammanhållet.

Open

Nästaläge 2 - Dagens RGS avvecklat

Detta läge beskriver aspekter på den tidpunkt då dagens RGS är avvecklat och ersatt med nytt systemstöd för rådgivningsverksamheten. Att ersätta funktionerna som dagens tjänst 1177 Vårdguiden på telefon och RGS ger kan göras på ett flertal olika sätt. Här nedan beskrivs två varianter med huvudsakliga möjliga inriktningar och aspekter på dessa. Gemensamt är att symtombedömningssystemet funnits i drift ett tag och bör ha gett nya insikter och tankar om hur verksamheten kan bedrivas framåt. Kontaktcenter-lösning för samtal till telefonnummer 1177 är sannolikt kvar. Denna kan eventuellt användas för att ge stöd för fler kommunikationssätt.

Variant 1 - Symtombedömning & hänvisning infört, RGS utväxlat 1:1

Denna variant är mycket lik Nästaläge 1. Vi antar dock att det nya symtomguidessystemet har vidareutvecklats parallellt med utveckling av nytt telefonrådgivningssystem. Genom att växla ut dagens RGS med motsvarande funktioner säkerställs verksamheten men ger få förbättringar för verksamheten och för invånare. Under förutsättning att det nya systemet byggs modulariserat skapas bättre möjligheter till förändringar längre fram - under förutsättning att man lyckas skapa rätt indelningar och informationsmängder.

Parallellt med utväxling av RGS kan man anta att det nya symtomguidessystemet införs i fler regioner och även att det utvecklas nya funktioner samt integrationer i det digitala vårdflödet. Dessa förbättringar blir inte tillgängliga i telefonflödet. En generell utmaning med att skapa systemgränser är att det bygger hinder för ett sammanhållet informationsflöde. Detta avser både tekniska och verksamhetsmässiga hinder. Varje gräns kräver någon form av informationsöverlämning vilket kräver tydliga gränssnitt och förmåga att förmedla och lagra information. Möjliga alternativ till att överföra och lagra information om vårdärenden, utöver via journal, är begränsade.

Variant 2 - RGS utväxlat med sammanhållen utveckling

Bilden avser inte att förmedla att hela lösningen utgörs av ett enda sammanhållet system. Däremot är utgångspunkten att hanteringen av alla kanaler i flödet utvecklas på ett sammanhållet sätt.

Här är flödet för rådgivning i olika kanaler samt vidare in i vården mer sammanhållet ur ett invånarperspektiv. Invånare får fortfarande ta ansvar för kontakt med vården vid akuta fall (Vidarekoppling till 112 möjlig?) men invånaren får bättre stöd vidare in i vården i flera ärendetyper - direkt eller via tidbokning.

Hantering av alla kanaler i rådgivning och första linjen kan ske mer sammanhållet. Informationen i första linjen följer med och finns tillgänglig i hela ärendeflödet i fler ärenden.

Kombinationer och alternativ för nationell vs regional lösning

Det finns önskemål om att kunna kombinera regionala och nationella lösningar i olika grad och i olika delar.

Ovanstående diagram illustrerar alternativa flöden och övergångar i olika steg i första linjens vård avseende vägledning, rådgivning och hänvisning vidare till vårdkontakt.

Värt att notera är de många möjliga kombinationer som uppstår och hur komplicerad miljön som helhet kan bli.
En annan viktig aspekt att ha med sig är att varje övergång för med sig ökad risk för minskad användbarhet, både för invånare och vård på grund av teknikskiften och överlämningar av information. Identifiering och behörighetshantering är exempel på saker som tillför tekniska utmaningar att hantera.

Arkitektur - Verksamhetsperspektiv

Verksamhetsperspektivet dokumenterar de verksamhetsförmågor och verksamhetsprocesser som berörs i första linjens digitala vårds nästaläge samt sjukvårdsrådgivningens nuläge med stöd av Rådgivningsstödet (RGS). Verksamhetsförmågorna påverkas på olika sätt i de olika alternativ som arbetats fram inom projektet och en kartläggning av verksamhetsförmågor är en förutsättning för att kunna spegla verksamhetsmässiga konsekvenser av de olika alternativen.

Processmodell första linjens digitala vård

Processmodellen visar en övergripande process i fyra steg som sedan brutits ner i underliggande delprocesser för invånaren och hälso- och sjukvården https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/471598147

Programmet Första linjens digitala vård (FLDV) innefattar alla fyra processteg men focus ligger på de två första processtegen. Processteg tre “Genomföra rådgivning och vård” innehåller många delprocesser inom hälso- och sjukvård och vi har endast beskrivit processen för sjukvårdsrådgivning och delar av processen som ingår i programmet FLDV där exempelvis distansmöte är en del.

Processmodellen är ett första utkast som inte har förankrats helt och behöver itereras i fler versioner i det fortsatta arbetet för att täcka in de viktigaste delarna.

Aktivitetsdiagram invånaren

Vissa delar av processmodellen har detaljerats genom aktivitetsdiagram, både för invånaren och hälso- och sjukvården. Nedan beskrivs aktivitetsdiagram för invånaren.

Nuläge invånaren

Diagrammet beskriver de aktiviteter som invånaren utför idag och vilka system som används för respektive aktivitet.

Nästaläge invånaren

Diagrammet beskriver de aktiviteter som invånaren utför i framtida nästaläge och vilka system som används för respektive aktivitet. OBS denna del är inte komplett och kräver fördjupning i vissa delar.

Mer detaljerad information om aktiviteter för nuläge finns här: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/PVS/pages/574883132 . De aktivitetsdiagram som tagits fram för nästaläge finns dokumenterade mer detaljerat här: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/PVS/pages/580813068

Aktivitetsdiagram sjukvårdsrådgivning

Rådgivningsstödet (RGS) används som verksamhetsstöd inom sjukvårdsrådgivningen av alla regioner utom en. Den sjukvårdsrådgivning som bedrivs idag varierar en del till följd av skillnader i regionernas uppdrag. En del regioner utför exempelvis tidbokning till andra vårdgivare inom regionen medans andra regioner inte har den tjänsten. Ett annat exempel är journalföring där det finns en region som journalför i det regionala vårdsystemet och endast registrerar mindre informationsmängder såsom kontaktorsak i RGS.

De regioner som använder RGS deltar i någon form av nationell samverkan gällande resurser för sjukvårdsrådgivningen. Det finns både planerad samverkan och oplanerad samverkan. Den planerade samverkan innebär att man styr över samtal från en region till en annan under vissa tidpunkter och enligt vissa förutsättningar. Denna samverkan är reglerad genom separata avtal mellan regionerna. Oplanerad samverkan förekommer främst vid incidenthantering och i denna deltar alla regioner som använder RGS.

Det finns också en nationell samverkan som innebär att man delar solidariskt på de samtal som inte kan härledas till någon region (kommun), exempelvis utlandssamtal och även samtal som kräver tolkning i någon form exempelvis teckenspråkstolkning.

Aktivitetsdiagrammen för hälso- och sjukvården har tagits fram i syfte att åskådliggöra dagens huvudsakliga arbetsflöden och arbetsflöden för de olika alternativen som beskrivs i kapitel Arkitektur - Teknikperspektiv för den framtida sjukvårdsrådgivningen. OBS: Arbete pågår och alla diagram kommer inte att hinna bli färdiga till januari, fortsatt arbete krävs.

Mer detaljerad information om aktiviteter för nuläge finns här: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/PVS/pages/574883132 . De aktivitetsdiagram som tagits fram för nästaläge finns dokumenterade mer detaljerat här: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/PVS/pages/580813068

Aktivitetsdiagrammen har utökats med ett informationsperspektiv för att även spegla hur vårddokumentationen påverkas av de olika alternativen.

Fortsatt analys krävs kring vilka behov som finns i respektive region för att bedriva samverkan på nationell och regional nivå. Det krävs även mer analys kring vilka verksamhetsmässiga behov som ska realiseras i ett nationellt gemensamt system samt vilka behov som realiseras i de regionala vårdsystemen.

Sjukvårdsrådgivningen nuläge med endast RGS som verksamhetsstöd

Aktivitetsdiagrammet visar övergripande aktiviteter som ingår i sjukvårdsrådgivningen idag och vilka system som används samt vilken information (övergripande nivå) som skapas. I nedanstående diagram speglas scenariot att sjukvårdsrådgivningen endast använder RGS som verksamhetsstöd.

Sjukvårdsrådgivningen nuläge med RGS samt regionalt vårdsystem som verksamhetsstöd

Aktivitetsdiagrammet nedan beskriver ett alternativt nuvarande arbetssätt där man arbetar parallellt med RGS och det regionala vårdsystemet. Arbetsflödet är på en övergripande nivå och inte delat upp i alla i detaljerade aktiviteter. Journalföring i detta scenario sker i det regionala vårdsystemet och endast viss information registreras i RGS, såsom kontaktorsak och hänvisning. I detta scenario har sjukvårdsrådgivningen ett utökat uppdrag och genomför även tidsbokning till primärvård. Scenariot möjliggör en sammanhängande journalinformation för ett hälsoärende där första kontakten med sjukvårdsrådgivningen kan dokumenteras kopplat till vidare hänvisning och vård.

Sjukvårdsrådgivning nästaläge

Aktivitetsdiagram har tagits fram för några av alternativen för sjukvårdsrådgivningens nästaläge enligt de beskrivningarna som tagits fram inom detta projekt, se avsnittet Arkitektur - Teknikperspektiv. Dessa presenteras nedan. I fortsatt arbete bör resterande alternativ kompletteras med aktivitetsdiagram på samma sätt. I avsnittet Arkitektur - Teknikperspektiv beskrivs alla alternativ med tillhörande komponentdiagram.

Aktivitetsdiagrammen visar övergripande aktiviteter som ingår i sjukvårdsrådgivning och vilka system som används samt vilken information (övergripande nivå) som skapas.

Alternativ 1 - Egen journal för Rådgivningsstödet

Aktivitetsdiagrammet är densamma som nuläget.

Alternativ 2 - Integration mot regionalt journalsystem

Nedanstående diagram visar alternativ 2 med ett arbetssätt där RGS används för att skapa ärenden, registrera journal som sedan överförs till det regionala vårdsystemet för lagring. Diagrammet beskriver även ett arbetssätt där tidsbokning sker i det regionala vårdsystemet. Alternativet ger möjlighet att skapa en sammanhängande journaldokumentation i det regionala vårdsystemet där information från den initiala sjukvårdsrådgivningen kan kopplas ihop med bokningar och fortsatt vård inom primärvården och specialistvården.

Alternativ 3-5

Aktivitetsdiagram är ej framtagna och ett fortsatt arbete krävs för att färdigställa underlag för vidare utredning och beslutsunderlag.

Förmågekarta verksamhet första linjens digitala vård

Beskrivning av verksamhetsförmågor inom första linjens digitala vård. Förmågorna beskrivs dels ur ett innevånarperspektiv och hälso- och sjukvårdsperspektiv. Den förmågekarta som definierats inom arkitekturgemenskapen “Förmågekarta Hälsa, vård och omsorg”, Förmågekarta Arkitekturgemenskapen har använts som underlag och dess benämningar på förmågor har i möjligaste utsträckning använts inom Första linjens digitala vård.

Nedan visas den del av förmågekartan “Hälsa, vård och omsorg” som berör Hälso- och sjukvård, verksamhetsförmågor inom omsorgen har exkluderats. De förmågor som ingår i FLDV har markerats med gul färg i olika nyanser för att illustrera i vilken omfattning förmågan berörs inom Första linjens digitala vård.

En mer detaljerad bild över förmågor som ingår inom programmet första linjens digitala vård visas nedan.

Varje förmåga har illustrerats med tillhörande delförmågor, endast de delförmågor som finns inom Första linjens digitala vård finns med i bilden och den textuella beskrivningen.

Vissa delförmågor har utökats med mer detaljerade förmågor som är specifika för första linjens digitala vård, dessa är markerade med blå text. (De förmågor som kräver mer utredning är rödmarkerade.) Den gula bakgrundsfärgen indikerar hur stor del av förmågan från förmågekartan Hälso- och sjukvård som täcks in inom FLDV.

Beskrivning av förmågor: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/468748053

Förmågor sjukvårdsrådgivning rådgivning med RGS som verksamhetsstöd

Beskrivning av verksamhetsförmågor inom sjukvårdsrådgivning där Rådgivningsstödet (RGS) används. Förmågorna beskrivs dels ur ett innevånarperspektiv och hälso- och sjukvårdsperspektiv. Den förmågekarta som definierats inom arkitekturgemenskapen “Förmågekarta Hälsa- vård och omsorg” har använts som underlag och dess benämningar på förmågor har i möjligaste utsträckning använts för förmågekartan för sjukvårdsrådgivningen.

Beskrivning av förmågor: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/491815924

Journalföring och åtkomst till journalinformation

I arbetet har kravet på journalföring för sjukvårdsrådgivning i regionernas vårdinformationssystem undersökts. Vår förståelse är att effekten som önskas är att få bättre tillgång till denna information i den fortsatta vårdkedjan. Men att föra journal i vårdinformationssystem när man arbetar i ett annat systemstöd tror vi riskerar att medföra merarbete och eventuellt även ökad risk för felaktigheter i patientjournal. Att journalföra i regionala system antas även minska möjligheter till samverkan mellan regioner. Det är inte heller alltid samma region och vårdgivare som hanterar alla delar av patienters hälsoärenden.

Vi tror inte att en samlad lagring av journalanteckningar är hela lösningen på problematiken. Vi anser att ett mer decentraliserat synsätt behövs som utgår från att all journalinformation som är relevant i ett ärende sannolikt kommer från flera källor. Med det som utgångspunkt rekommenderar vi därför ytterligare satsning på NPÖ och tjänstekontrakt för att utbyta journalinformation mellan system. Att tydliggöra på vilka sätt dessa behöver förbättras för att bli lättanvända och väl integrerade i de olika system och processer där informationen behövs. Även behov av insatser och anslutningar från regionerna behöver tydliggöras.  

Arkitektur - Informationsperspektiv

Begreppsanalys

För begreppsmodell och tabell över begrepp med definition och beskrivning se https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/474121077

En begreppsmodell har gjorts för programmet Första Linjens Digitala Vård (FLDV). Den är på en övergripande nivå. Syftet med modellen är att den ska ge en bild av de begrepp som används i programmet och att begreppen ska förstås av alla intressenter. Modellen ska även bilda en grund för vidare arbete med mer detaljerade begreppsmodeller som är kopplade till respektive arbete inom programmet FLDV.

Vid framtagandet av den gemensamma begreppsmodellen utgick man ifrån de centrala begrepp som nämns i programdirektivet och projektdirektiv samt befintligt framtagna begreppsmodeller. En workshop genomfördes med deltagare från projektet målarkitektur och införandeplanering nytt verksamhetsstöd.

Modellen har stämts av med det begreppsarbete som har gjorts i utbudsprojektet och har harmoniserats mot deras resultat i den mån det varit möjligt.

Resultatet av arbetet är en begreppsmodell på en övergripande nivå som belyser de centrala begreppen som ingår i programmet FLDV. Till modellen finns en lista på alla begreppen med tillhörande definition och beskrivning. I de fall en definition inte finns så har begreppet en beskrivning.

Det kommer att behövas ett fortsatt arbete med den gemensamma begreppsmodellen. Fler projekt kommer att ingå i programmet som ex tidbokning. Det kommer med stor sannolikhet att innebära att fler begrepp kommer att ingå i modellen. Det finns befintliga begrepp som det fortfarande råder en viss osäkerhet kring, ex vårdnivå och triage. Det är viktigt i det fortsatta arbetet i programmet att dessa begrepp blir klargjorda så det i programmet råder en samstämmighet om deras betydelse. En annan aspekt som inte har uppfyllts i arbetet med begreppen är att titta på vilka begrepp som är av betydelse ur ett uppföljningsperspektiv.

Informationsanalys

En övergripande analys över vilken information som behövs i det nya systemlandskapet inom programmet FLDV har påbörjats. Informationsbehovet ska uppfylla de behov och krav som har identifierats https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/177734240 . Arbetet tog sitt avstamp från den informationsmodell om har tagits fram i projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nytt verksamhetsstöd. Den visar ett nuläge medan analysen ska ge svar på vilken informations som behövs i det framtida systemlandskapet. Det har inte funnits tid att göra en informationsmodell utan analysen har enbart inriktat sig på vilken information som saknas för att det totala informationsinnehållet ska motsvara de behov som framkommit.  

Arbetet har precis påbörjats och det delresultat som går att redovisa är att det finns en betydande mängd information som måste läggas till för att det ska svara mot de behov som framkommit. Det har även visat sig att den informationsmodell som analysen utgår från behöver förändras till sin struktur för att det ska motsvara informationsinnehållet.

Arkitektur - Teknikperspektiv

Teknikperspektivet dokumenterar systemstödets implementation på logisk nivå, i form av komponentmodeller för nuläge och nästaläge. Nästaläge beskrivs med alternativa lösningar som ger olika möjligheter gällande uppfyllnad av kravbilden.

Alla modeller använder sig av följande notation:

Utöver detta har integrationer som är nya eller förändrade i en viss lösning rödmarkerats.

Nuläge

För teknikperspektivet inkluderar nulägesbilden befintlig funktionalitet, inklusive pågående piloter kring bild och video, hos de regioner som samverkar kring sjukvårdsrådgivningen och använder RGS, men exkluderar funktionalitet som är planerad att införas av pågående projekt.

Modellen beskriver Rådgivningsstödet, de komponenter till vilka det finns direkta beroenden, och övriga komponenter som kan anses vara en del i sjukvårdsrådgivningens systemstöd.

• Synliggör att Östergötland och Örebro hämtar journalinformation från Rådgivningsstödet till sina regionala journalsystem.

• Synliggör att Jönköping, Dalarna, VGR och Gävleborg hämtar journalstatistik från Rådgivningsstödet till sina regionala journalsystem

• Synliggör att Värmland journalför direkt i sitt journalsystem (Cosmic) utan någon teknisk koppling till RGS.

Komponentmodellen för nuläge har mappats mot förmågekartan, för att synliggöra vilka komponenter som realiserar vilka förmågor, och således vilka förmågor som påverkas av förändringar i nästaläget.

Nästaläge

Teknikperspektivet för nästaläge är avgränsat till strategiska perspektivets nästaläge 2 v. 1 - RGS utväxlat 1:1, nytt parallellt system. Avgränsningen är gjord utifrån behovet att prioritera med hänsyn till tillgänglig tid och styrgruppens inriktningsbeslut.

Målbilden beskrivs med fem lösningsalternativ med en stigande omfattning gällande storlek på förändringen för både teknisk implementation och verksamhet. Lösningsalternativen har i detta skede inte avgränsats till lösningar som tydligt uppfyller alla krav som uttryckts av regionerna, eller som inte har någon påverkan på sjukvårdsrådgivningens befintliga uppdrag och möjligheterna till samverkan mellan regionerna. Syftet är att beskriva inte bara hur behoven kan mötas, utan också vilka tänkbara alternativ som man väljer bort. Samtliga lösningsalternativ avser att erbjuda så fullvärdigt systemstöd som det aktuella alternativet medger. Något försök att definiera en minimum viable product har inte gjorts.

Lösningsalternativen behandlar primärt olika lösningar för journalhanteringen. De baseras på tidigare utförd utredning kring journal för 1177 och scenarios för RGS. Dokumentation av dessa återfinns bland https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/FLDV/pages/448792259 .

Diagrammen inkluderar lösningen för symtombedömning och hänvisning, för att visa hur lösningarna relaterar gällande behov av journalföring, medicinskt beslutsstöd, hänvisning och katalog. Upphandling av denna lösning pågår, och det är osäkert i vilken mån lösningarna kan integreras. Journalföring är tänkt att ske i regionala system. I den visionära målbilden är både rådgivningsstödet och symtombedömning och hänvisning konsumenter av det medicinska beslutsstödet. I modellerna har medicinskt beslutsstöd för symtombedömning och hänvisning ritats som en egen komponent. Detta utifrån att beslutsstödet här behöver vara anpassat till invånaren, och det bedöms troligt att det realiseras separat. De båda komponenterna behöver dock vara synkade vad det gäller innehållet. När det gäller Hänvisning och Katalog relaterar både Rådgivningsstödet och Symtombedömning och hänvisning i modellerna istället till samma komponenter, men det är möjligt att separata implementationer av denna funktionalitet kommer att krävas även för denna funktionalitet.

Diagrammen inkluderar även stöd för tidbokning. Detta ska ses som ett exempel på vad en utökning av sjukvårdsrådgivningens uppgifter skulle kunna innebära, då man behöver tillföra systemstöd som redan finns tillgängligt i regionala vårdinformationssystem.

Alt 1: Egen journal för Rådgivningsstödet

I detta lösningsalternativ implementeras, som i dagens lösning, en gemensam lagring av journaluppgifter för rådgivningsstödet, men det implementeras som en stödtjänst istället för att vara helt integrerat i systemet.

Lösningens egenskaper 

• Gemensamt systemstöd för sjukvårdsrådgivningen i samtliga samverkande regioner. 

Journalföring 

• Samma journallösning som i nuläget. Befintliga lösningar för överföringar av journalinformation till regionala vårdinformationssystem har inte inkluderats i modellen (se istället alt 3). 

• Realiseras tekniskt som ett gemensamt nationellt stöd utan regionala anpassningar, som i befintlig lösning. (Regionaliserade anpassningar skulle kunna realiseras om detta framkommer som ett nytt krav.) 

• Journalen är logiskt separerad per region. Varje regions sjukvårdsrådgivning har enbart tillgång till sina egna journalanteckningar. 

• Sjukvårdsrådgivningen använder NPÖ för att se uppgifter från andra regioner, eller övrig vård inom regionen. 

• Övrig vård inom regionen använder NPÖ för att se de journalanteckningar som skapas av sjukvårdssrådgivningen. 

• Journalföring för första linjen i olika system beroende på om invånaren väljer digital ingång eller telefon. 

• Möter inte regionernas önskemål om bättre integrering av uppgifter i regionala journalsystem, vilket ger begränsad möjlighet att hålla ihop vårdärende. 

Samverkan 

• Ingen skillnad från nuläget. 

• Bra stöd för att arbeta med nationellt arbetssätt / nationell samtalsmodell, genom det gemensamma systemstödet. 

Övrigt 

• Utökning av sjukvårdsrådgivningens arbetsuppgifter kräver utveckling av funktionalitet i Rådgivningsstödet och nationella tjänstekontrakt för integration, för funktionalitet som redan är tillgänglig för användare i regionala system. 

Alt 2: Integration mot regionalt journalsystem

I denna lösning integreras användargränssnittet för journalföring i Rådgivningsstödet, men journalen lagras i, och läses från, regionalt vårdinformationssystem. I och med detta undviker man behovet av att bygga ett fullvärdigt journalsystem för Rådgivningsstödet (som fortsatt antas behöva lagra viss information för att kunna hålla reda på de ärenden som hanteras av sjukvårdsrådgivningen), men det förutsätter att nationella tjänstekontrakt för att skapa och läsa journalinformation etableras och implementeras i alla involverade regioners system.

Lösningens egenskaper 

• Gemensamt systemstöd för sjukvårdsrådgivningen i samtliga samverkande regioner. 

Journalföring 

• Journalföring direkt i regionala vårdinformationssystem. 

• Realiseras tekniskt som ett gemensamt nationellt stöd utan regionala anpassningar, som i befintlig lösning. (Regionaliserade anpassningar skulle kunna realiseras om detta framkommer som ett nytt krav.) 

• Den tekniska lösningen möjliggör att sjukvårdsrådgivningen får tillgång till patientens övriga journaluppgifter från det regionala vårdinformationssystemet, men användaren avgränsas i normalfallet till att enbart se sjukvårdsrådgivningens journalanteckningar. 

• Sjukvårdsrådgivningen och övrig vård behöver enbart använda NPÖ för att se journalanteckningar från andra regioner (eller eventuella andra journalsystem inom regionen) 

• Möter regionernas önskemål om bättre integrering av uppgifter i regionala journalsystem, och ger större möjlighet att hålla ihop vårdärende. 

• Journalföring i samma system oavsett om invånaren väljer digital ingång eller telefon. 

Samverkan 

• Ingen skillnad från nuläget. 

• Bra stöd för att arbeta med nationellt arbetssätt / nationell samtalsmodell, genom det gemensamma systemstödet. 

Övrigt 

• Utökning av sjukvårdsrådgivningens arbetsuppgifter kräver utveckling av funktionalitet i Rådgivningsstödet och nationella tjänstekontrakt för integration, för funktionalitet som redan är tillgänglig för användare i regionala system. 

Notera att modellen inte visar någon direkt relation mellan regionalt vårdinformationssytem och lagringsytan, där bilder som ska betraktas som en del av journalen lagras. Bilder kan i nuläget endast återsökas via kontakt med teknisk support. Vika krav som gäller för åtkomst till bilderna i detta lösningsalternativ måste utredas vidare. 

Alt 3: Integration med mellanlagring

I denna lösning integreras användargränssnittet för journalföring i Rådgivningsstödet. RGS har en egen integrerad journal. Denna kan användas för journalföringen för de regioner som så önskar, men det finns även möjlighet att efter signering överföra journaluppgift till regionalt vårdinformationssystem. Rådgivningsstödet arbetar fullt ut mot dess egen journal (som i alt 1). Denna exponerar mot NPÖ endast journaluppgifter som inte överförts till regionalt system. Förändringar i regionalt system återförs inte till rådgivningsstödets journal.

Lösningen ger en stor flexibilitet i införandefasen och kan över tid möta regioners olika behov.

Lösningens egenskaper 

• Gemensamt systemstöd för sjukvårdsrådgivningen i samtliga samverkande regioner. 

Journalföring 

• Baseras på samma journallösning som i nuläget 

• Realiseras tekniskt som ett gemensamt nationellt stöd utan regionala anpassningar, som i befintlig lösning. (Regionaliserade anpassningar skulle kunna realiseras om detta framkommer som ett nytt krav.) 

• Möjliggör överföring till regionalt vårdinformationssystem efter behov. 

• Enbart överföring (kopiering) av uppgifter ger en relativt enkel form av integration. 

• Bör realiseras som en momentan överföring vid signering av journalanteckning. 

• Journalen är logiskt separerad per region. Varje regions sjukvårdsrådgivning har enbart tillgång till sina egna journalanteckningar. 

• Sjukvårdsrådgivningen använder NPÖ för att se uppgifter från andra regioner, eller övrig vård inom regionen. 

• Övrig vård behöver enbart använda NPÖ för att se journalanteckningar från andra regioner (eller eventuella andra journalsystem inom regionen). 

• Möter regionernas önskemål om bättre integrering av uppgifter i regionala journalsystem, och ger större möjlighet att hålla ihop vårdärende. 

• Lagring av dokumentation i samma system oavsett om invånaren väljer digital ingång eller telefon, för de regioner som överför journaluppgifter till regionalt system. 

Samverkan 

• Ingen skillnad från nuläget 

• Bra stöd för att arbeta med nationellt arbetssätt / nationell samtalsmodell, genom det gemensamma systemstödet. 

Övrigt 

• Utökning av sjukvårdsrådgivningens arbetsuppgifter kräver utveckling av funktionalitet i Rådgivningsstödet och nationella tjänstekontrakt för integration, för funktionalitet som redan är tillgänglig för användare i regionala system. 

Alt 4: Regional journalföring, fristående hänvisningsstöd

I denna lösning arbetar sjukvårdsrådgivningen med journalföringen direkt i det regionala vårdinformationssystemet. Medicinskt beslutsstöd, hänvisning och katalog tillhandahålls i ett gemensamt nationellt system. Detta kan användas utan någon integration som stödjer ifyllandet av journaluppgifter, men beroende på hur journalsystemet är implementerat (och om det kan lösas på ett säkert sätt) kan det vara möjligt att på journalsystemets initiativ skicka tillbaka uppgifter till journalen. Det skulle också vara möjligt att stödja olika modeller för hur hänvisningsstödet visas; i ett eget browserfönster eller integrerat i det regionala vårdinformationssystemets gränssnitt (iframe eller motsvarande teknik).

Lösningens egenskaper 

• Systemstödet implementeras med utgångspunkt från regionala vårdinformationssystem 

Journalföring 

• Journalföring görs direkt i regionalt vårdinformationssystem. 

• Systemstödet kan anpassas efter regionala krav kring journalföringen. 

• Information från Hänvisningsstödet bör överföras till vårdinformationssystemet för att underlätta journalföringen. 

• Möter regionernas önskemål om bättre integrering av uppgifter i regionala journalsystem, och ger större möjlighet att hålla ihop vårdärende. 

• Journalföring i samma system oavsett om invånaren väljer digital ingång eller telefon. 

Samverkan 

• Den gemensamma samtalsprocessen måste kunna hanteras med olika systemstöd. 

Övrigt 

• Den nationella telefoniplattformen används. För att skapa en effektiv arbetsprocess bör regionala system integreras med telefoniplattformen för att t.ex. överföra uppgifter om plats och personnummer, återuppringning, samt återsökning av samtal/bild/video.  

• Ger enklare möjlighet att låta sjukvårdsrådgivningen få utökade uppgifter, som t.ex. receptförnyelse och tidbokning. 

• Behoven av utveckling i de regionala systemen kanske inte är omfattande, men måste förmodligen genomföras i alla regioner.  

• Det regionala vårdinformationssystemet har tillgång till en (regional) katalog. Behovet av en nationell katalog för att stödja hänvisning kvarstår, och det kan vara viktigt att användaren förstår att det handlar om två olika källor. 

Alt 5: Regional journalföring, integrerat hänvisningsstöd

I denna lösning implementeras det fullständiga stödet som sjukvårdsrådgivningen har behov av i de regionala vårdinformationssystemen. Inera tillhandahåller stödtjänster för medicinskt beslutsstöd och hänvisning, eventuellt katalog.

Lösningens egenskaper 

• Systemstödet implementeras med utgångspunkt från regionala vårdinformationssystem 

Journalföring 

• Journalföring görs direkt i regionalt vårdinformationssystem. 

• Systemstödet kan anpassas efter regionala krav kring journalföringen. 

• Uppgifter från Medicinskt beslutsstöd, Hänvisning och Katalog överförs till journalanteckning. 

• Möter regionernas önskemål om bättre integrering av uppgifter i regionala journalsystem, och ger större möjlighet att hålla ihop vårdärende. 

• Journalföring i samma system oavsett om invånaren väljer digital ingång eller telefon. 

Samverkan 

• Den gemensamma samtalsprocessen måste kunna hanteras med olika systemstöd. 

Övrigt 

• Den nationella telefoniplattformen används. För att skapa en effektiv arbetsprocess bör regionala system integreras med telefoniplattformen för att t.ex. överföra uppgifter om plats och personnummer, återuppringning, samt återsökning av samtal/bild/video.  

• Ger enklare möjlighet att låta sjukvårdsrådgivningen få utökade uppgifter, som t.ex. receptförnyelse och tidbokning. 

• Mer omfattande utvecklingsbehov i regionala system, då hela stödet för hänvisningsprocessen måste implementeras (på Ineras stödtjänster). 

• Nationell enhetskatalog för hänvisning behöver integreras i det regionala systemet på ett sätt som blir begripligt då det även finns en regional enhetskatalog. 

Verksamhetsperspektiv journal för de tekniska lösningsalternativen

En av de viktigaste frågeställningarna som måste besvaras i kommande arbete, i samverkan med regionerna, gäller journalhanteringen. Ur ett verksamhetsperspektiv kan de fem tekniska lösningsalternativen, när det gäller egenskaparna för skapande av och åtkomst till sjukvårdsrådgivningens journalanteckningar, kokas ned till tre alternativ. I dessa beskrivs vilket systemstöd sjukvårdsrådgivningen använder för att skapa och läsa journalanteckning, hur sjukvårdsrådgivningen får åtkomst till annan regions journal, och hur primär- och slutenvård får tillgång till sjukvårdsrådgivningens journal.

Alternativ A

Alternativ A motsvarar tekniskt alternativ 1, som innebär samma journalhantering som i dagens befintliga lösning. Sjukvårdsrådgivningen använder ett gemensamt systemstöd i form av Rådgivningsstödet, och skriver och läser journal via detta verktyg. För åtkomst till annan regions journal används NPÖ.

Primär- och slutenvården hanterar sin journal i ett regionalt vårdinformationssystem, men måste använda NPÖ för att få tillgång till sjukvårdsrådgivningens journalanteckningar.

Alternativ B

Alternativ B rymmer tekniska alternativ 2 och 3. I likhet med alternativ A arbetar sjukvårdsrådgivningen i Rådgivningsstödet. Men till skillnad från A så lagras journalen direkt i, eller kopieras till, regionens vårdinformationssystem och blir därmed tillgänglig för primär- och slutenvården utan att de behöver använda NPÖ.

I bilden finns en pil från vårdinformationssystemet till sjukvårdsrådgivningen för att visa på möjligheten att sjukvårdsrådgivningen skulle kunna skapa journal i rådgivningsstödet men läsa den via vårdinformationssystemet. En sådan lösning är förmodligen inte verksamhetsmässigt önskvärd men skulle kunna blir aktuell om integrationen mellan systemen av tekniska eller andra skäl skulle behöva begränsas.

Alternativ C

Alternativ C samlar tekniska lösningsalternativ 4 och 5. Här arbetar sjukvårdsrådgivningen direkt i det regionala vårdinformationssytemet. Primär- och slutenvård får därmed tillgång till sjukvårdsrådgivningen journal, samtidigt som sjukvårdsrådgivningen kan få tillgång till primär- och slutenvårdens journal.

Det stöd som sjukvårdsrådgivningen behöver för hänvisning kan antingen hanteras via ett nationellt system som vårdinformationssystemet kan integreras med (tekniskt alternativ 4) eller implementeras helt i vårdinformationssystemet (tekniskt alternativ 5). Av denna anledning finns Rådgivningsstödet kvar i bilden.

Förmågor kopplat till de olika lösningsalternativen

En första översiktlig analys av hur verksamhetsförmågorna påverkas av de olika lösningsalternativen är genomförd. Resultatet är dokumenterat i en förmågekarta och en matris med olika färgsättning för olika grader av påverkan.

Förmågekartan anger vilka verksamhetsförmågor som påverkas av av de olika lösningsalternativen, detta illustreras med att respektive förmåga är markerad med blå färg.

Matrisen nedan presenterar endast de verksamhetsförmågor som påverkas av de olika lösningsalternativen och som därmed är blåmarkerade i förmågekartan ovan.
Färgmarkeringen i matrisen är enligt följande:

Vit färg - bibehållen verksamhetsförmåga

Gul färg - verksamhetsförmågan påverkas i någon omfattning

Grön färg- verksamhetsförmågan stöds på ett bättre sätt

Ljusröd färg - verksamhetsförmågan får ett sämre stöd

All värdering är gjord utifrån dagens verksamhetsstöd i form av Rådgivningsstödet, RGS.

Rekommendationer och fortsatt arbete

• Samordna styrning av utveckling och förvaltning avseende flödet för rådgivning och hänvisning

  • Inkludera leveransen från projekt Symtombedömning & hänvisning i samlad styrning med systemstöd för telefonrådgivning. Förvaltningsstyrning och tjänstepaketering viktigt.

• Gemensamt arbete med regioner om den fortsatta vägen mot målbilden - baserat på konsekvensbeskrivningar

  • Inriktningen för den fortsatta utvecklingen på området behöver tydliggöras och förankras mellan de olika intressenterna

    • Workshopar på strategisk nivå bör genomföras

    • Beslut om strategi för fortsatt utveckling och utväxling av RGS behövs

  • Säkerställ finansiering och ansvarsfördelning för genomförande

  • Upprätta organisation för samverkan mellan regioner och Inera kring fortsatt utformning av morgondagens rådgivning och hänvisning

• Konsekvenser av olika alternativ behöver beskrivas

  • Konsekvenser ur flera olika perspektiv behöver beskrivas ytterligare för de olika alternativen, såväl på strategisk som taktisk nivå.

Verksamhetsperspektivet

Verksamhetsförmågor och dess påverkan i de olika lösningsalternativen behöver bearbetas och utredas mer detaljerat för att kunna ligga till grund för ett korrekt beslutsunderlag. Det arbete som har påbörjat gällande aktivitetsdiagram kopplat till olika typer av systemstöd och informationsobjekt bör färdigställas för att få ett mer komplett underlag.

Dagens sjukvårdsrådgivning bedrivs på olika sätt inom regionerna, uppdraget ser olika ut och behoven är också olika. Det krävs ett arbete utifrån verksamhetsperspektivet för att kartlägga vilka framtida behov som finns hos regionerna för att bedriva sin sjukvårdsrådgivning. Frågeställningar att ta med i ett sådant arbete är bland annat:

• Vilket framtida behov finns att samverka kring sjukvårdsrådgivningen resursmässigt bland regionerna?

• Vilka behov/krav skall tillgodoses i ett gemensamt system och vilka behov/krav skall tillgodoses i det regionala vårdsystemet?

I arbetet har stort fokus lagts på fråga om journalföring för sjukvårdsrådgivning

• Även andra aspekter på informationsflödet behöver belysas.

• En mer övergripande utredning om hantering av data för uppföljning bör genomföras. Fråga är hur uppföljning kan ske på ett sammanhållet sätt när processen hanteras i olika verksamheter och system.

• Utveckla NPÖ och närliggande tjänstekontrakt till ett mer ändamålsenligt system för åtkomst till journaler

Teknikperspektivet

Fortsatt arbete med teknikperspektivet behöver utgå från från de svar som erhålles i vidare arbete med verksamhetsperspektivet. Där kan de krav som möjliggör en avgränsning av lösningsalternativen identifieras, varefter kvarvarande tekniska lösningsalternativ behöver utredas närmare för att säkerställa riktigheten i befintliga antaganden och identifiera eventuella ytterligare konsekvenser. Exempel på frågeställningar:

• Om regioner önskar att sjukvårdsrådgivningen arbetar i regionala vårdinformationssystem, går det att genomföra med önskad förmåga till samverkan?

• Hur bör tillgång till enhetsinformation (katalog) för sjukvårdsrådgivningens behov lösas om regionala system används?

Informationsperspektivet

Det kommer att behövas ett fortsatt arbete med den gemensamma begreppsmodellen. En del begrepp som behöver utredas vidare ex triage och vårdnivå. Begreppsmodellen kommer att ändras i takt med att fler projekt kommer att ingå i programmet och med det fler begrepp. Uppföljningsperspektivet har inte berörts i arbetet och även det kommer att behövas utredas.

Det framtida informationsbehovet har precis påbörjats. Detta är något som måste fortsätta att utredas för att tillgodose de behov av information som har framkommit. Arbete med en informationsmodell kommer också att behöva göras.