UX-strategi

En beskrivning av arbetssättet framåt när det gäller att involvera rätt intressenter i relevant omfattning och regelbundenhet.

Målsättningen är att dessa mätningar och utvärderingar utförs och följs upp med tillräcklig regelbundenhet. Brister i UX-arbetet riskerar att skapa produkter som inte används, olönsamma produkter eller felanvändning av teknik.

Ett korrekt utfört UX-arbete bidrar till

• Tjänster som uppfyller användarnas mål (användbara)

• Tjänster som tar hänsyn till användarnas välbefinnande (inkluderande)

• Tjänster som har förutsättningar att förvaltas och utvecklas över längre tid (hållbara)

Leveranser

Under projektet gång har UX framför allt bidragit till att samla in flödesbeskrivningar och användarprofiler från tidigare relaterade projekt, för att säkerställa att hänsyn tas till dessa förankrade flöden i utformningen av de framtida lösningarna.

Dessa har även varit till stöd i framtagandet av underlag till arkitekturella diagram där de olika strategiska vägvalen och utmaningarna beskrivs.

Användargrupper

I arbetet med nytt verksamhetsstöd måste hänsyn tas till flera olika användargrupper. För sådant arbete som påverkar sjukvårdsrådgivningen  och deras verksamhetsstöd finns två användargrupper som påverkas direkt:

• sjuksköterskorna

• mottagarna av rådgivningen (invånare).

Ytterligare användargrupper, som påverkas indirekt, är:

• hälso- och sjukvårdspersonal som tar emot invånare efter hänvisning

• verksamhetsfunktioner som leder och övervakar sjuksköterskornas arbete

• mottagare av statistik från sjukvårdsrådgivningen

• anhöriga till invånare (visst behov av information och interaktion)

Samtliga av dessa användargrupper kan brytas ner i mer detalj. Till exempel kan arbetssätt variera mellan olika regioner, varför regionvis uppdelning av sjuksköterskor är relevant. I en framtid kan det även bli så att annan personal än sjuksköterskorna arbetar direkt i verksamhetsstödet, men det är ännu inte definierat som en användargrupp med direkt påverkan. Och invånare kan delas in  i sällan-konsumenter av vård, respektive kroniker. I kombination med dessa finns även en delmängd invånaren med funktionsvariationer som kan försvåra användningen av digitala tjänster.

De exakta användargrupperna och deras subgrupper behöver definieras i ett vidare arbete för ett användarcentrerat arbetssätt där representanter från dessa grupper involveras på lämplig nivå vid regelbundna utvärderingar.

Metod och arbetssätt

För att bidra till användbara, inkluderande och hållbara tjänster strävar vi efter att förstå användarnas behov, beteenden, känslor och besvär så att vi bygger det som skapar värde för organisationen, varken mer eller mindre. Genom att så tidigt som möjligt förstå vad som bidrar till de uppsatta effektmålen undviker vi att bygga funktionalitet som inte tillför värde, och som samtidigt kostar pengar att utveckla och underhålla.

Ett sådant arbetssätt innebär övergripande:

• Kartläggning av användargrupper och intressenter

• Kontaktskapande med användargrupper och intressenter, inklusive bedömning av antal och mötesformer som är relevanta

• Samtal/undersökningar riktade mot användargrupper och intressenter

• Analys av insamlat underlag

• Utformning av hypoteser som behöver verifieras

• Framtagande av skisser/prototyper/artefakt som stöd för att testa hypoteserna

• Uppdelning i bekräftade hypoteser som leder mot uppfyllande av målen samt nya hypoteser som man undersöker i ytterligare iterationer

• Bekräfta hypoteser visualiseras och går vidare till utveckling

• Testning fortsätter i regelbundna iterationer till dess att en funktion är beslutad

Olika delar av ett detta arbete kan kräva olika kompetenser. UX (användarupplevelsen) påverkas av design, teknik, språk, ergonomi, funktionsvariationer, med mera, vilket gör att man också kan komma att ta in specialister vid behov.

Rekommendation

Dedikerade UX-ansvariga ansvarar för upplägg och planering av UX-relaterade aktiviteter. Det här innefattar bland annat  skisser och prototyper, förberedelser av intervjuer och tester, rekrytering av deltagare, analysarbete, rapportering,  åtgärdsplanering och uppföljning. Utförande av aktiviteterna kräver ofta fler personer och en budget behöver upprättas för UX-arbetet.

UX-arbetet kan genomföras inom ramen för agil utveckling, men kräver ibland också särskilda undersöknings-insatser som ligger utanför så kallade sprintar, men har som syfte att levererar relevant underlag till det fortsatta utvecklingsarbetet.

Genom att tidigt skapa en plan för UX-arbetet i samråd med personer som ansvarar för planerad utveckling blir det tydligt när man måste prata med olika användargrupper för att inte bygga i fel riktning.

Grundläggande krav

För att ge en bild av de typiska råd som är grundläggande för en bra upplevelse följer här exempel på krav som system alltid måste uppfylla för god användbarhet. För varje råd måste man utvärdera om det har hanterats på ett tillfredställande sätt. I samband med utvärderingar och kommunikation med användargrupper blir dessa krav fler, tydligare och lättare att verifiera.

Där användbarhet finns som begrepp utgår detta från definitionen av användbarhet i ISO 9241-11:1998 där det definieras som:

“Till den grad en produkt kan användas ändamålsenligt av specificerade användare för att på ett tillfredställande sätt uppnå specificerade mål i ett givet sammanhang.”

Exempel på krav:

• Systemet upplevs av användare – i utvärderingar – som lätt att lära sig.

• Svarstiderna i systemet stämmer överens med hur lång tid det tar att utföra uppgifterna (användare blir inte sittande och väntar på att systemet ska bli åtkomligt).

• Systemet förebygger tydligt möjligheterna för en användare att göra fel, med hjälptexter och begränsningar.

• Det är lätt att återställa systemet när en användare har gjort något fel. Det innebär till exempel att det finns en ångra-funktion för att återgå till ett tidigare sparat läge.

• Systemet hanterar sparande av inmatad information även i fall särfall då koppling till internet försvinner.

• Hjälpfunktion finns och är lättåtkomlig i alla delar av systemet

• Systemet tillåter kortkommandon som underlättar/effektiviserar användning.

• Systemet tillåter anpassning av kortkommandon.

• Där det erbjuds individuellt anpassade inställningar så ska dessa följa med användaren vid inloggning på valfri enhet/arbetsstation.

• Systemet lever upp till lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. 

• Det finns en tydlig plan och dokumenterat arbetssätt för hur användbarhet utvärderas och hanteras i utveckling av systemet.

• Det finns en tydlig plan och dokumenterat arbetssätt för hur tillgänglighet utvärderas och hanteras i utveckling av systemet.

• Systemet kan anpassas till olika användares arbetssätt.

• Den allmänna tillfredsställelsen med systemet utvärderas regelbundet med resultat som tillgängliggörs

Läs mer om UX på Inera

Mer information om Ineras arbetssätt, underlag för prototyper, tillgänglighet och design-komponenter finns att läsa på webbplatsen UX-ramverket . Här återfinns UX-ramverket som alltid ska följas vid all utveckling av digitala tjänster.