Introduktion till EIRA

EIRA ges ut av Europeiska Kommissionen och definieras där som en konceptuell referensarkitektur som definierar referensbyggblock som behövs för att bygga system som stödjer offentliga tjänster med fokus på interoperabilitet. Arkitekturen fångar grundläggande mönster och koncept som är applicerbara för olika typer av domäner inom offentlig sektor och dess samverkan med privat sektor och medborgare.

Syftet med en referensarkitektur i fleraktörsmiljöer är generellt att:

• Dokumentera kunskap inom ett arkitekturområde för att effektivisera arkitekturarbete

• Likrikta lösningar hos olika aktörer med syfte att uppnå högre interoperabilitet

• Öka möjligheterna till återanvändning av både arkitekturkunskap och lösningar

• Definiera gemensamma begrepp för att öka förståelsen mellan aktörer

• Säkerställa aktörers följsamhet gentemot riktlinjer och regler som beskrivs i arkitekturen

I EIRA Leaflet definieras följande specifika skäl till att använda EIRA:

• EIRA konkretiserar European Interoperability Framework ur ett arkitekturperspektiv

• EIRA stödjer designen av transeuropeiska system genom att belysa de viktigaste arkitekturella byggblocken

• EIRA faciliterar portföljhantering, exempelvis rationalisering

• EIRA stödjer delning och återanvändning av interoperabilitetslösningar

• EIRA möjliggör analys av lagars påverkan på arkitektur

Du kan ladda ner den senaste versionen av EIRA på Joinups hemsida.

I dokumentet How does EIRA support interoperability beskrivs syftet med EIRA och de olika sätt EIRA stödjer interoperabilitetsförmågan.

Vad innehåller EIRA

EIRA innehåller i huvudsak en beskrivning av olika arkitekturbyggblock för interoperabilitet vilka är uppdelade i vyer; Legala vyn; Verksamhetsvyn; Semantiska vyn och den Tekniska vyn. Arkitekturbeskrivningen är gjort med standarden Archimate vilken är samma som en stor del av Arkitekturgemenskapens ramverk utgår från.

Utöver själva referensarkitekturen finns även en databas med instansieringar av EIRA. Databasen kallas för Cartography Tool, eller CarTool och är gjort med verktyget Archi som är ett open-source verktyg för modellering enligt Archimate.

Till sist bör också nämnas den metodvägledning som beskriver hur EIRA kan användas i de olika faserna i TOGAFs Architecture Development Method (ADM). Denna kan du läsa mer om på sidan Metod för användning av EIRA.

Vad finns inte i EIRA 3.0

EIRA innehåller många byggblock som behövs för att uppnå interoperabilitet, men det är viktigt att komma ihåg att EIRA inte innehåller någon verksamhetsspecifik arkitektur. När det gäller juridik, verksamhet och information beskriver EIRA vad som behöver tas fram i ett arkitekturarbete, men i motsats till det tekniska lagret beskrivs inga återanvändbara byggblock. Några exempel på saker som inte finns i EIRA:

• Förmågor eller förmågekartor

• Verksamhetstjänster. EIRA beskriver bara att det finns något som heter verksamhetstjänst (Public Service).

• Informationsmodeller eller begreppsmodeller

• Exempel eller mönster för instansieringar

• Standarder för exempelvis informationsutbyte

Användning av EIRA inom kommuner och regioner

Det finns ett antal olika scenarion där EIRA kan vara till nytta för kommuner och regioner:

• I internationella samverkansprojekt ger EIRA ett gemensamt språk och fungerar som underlag för att definiera vilka avtal behöver tas fram och vem som tillhandahåller olika tekniska byggblock för att möjliggöra samverkan. Denna punkt gäller främst projekt på nationell nivå, då ofta Inera och DIGG är inblandade.

• Vid utveckling och användning av nationella tjänster ger korsreferenser till EIRA en tydlighet i vad som tillhandahålls av vem. Exempelvis vad Inera levererar och vad kommuner/regioner ansvarar för.

• I samverkansprojekt mellan kommuner och regioner kan EIRA användas som en kvalitetssäkring för att säkerställa att viktiga delar inom juridik, verksamhet, information och teknik är adresserade och vem som gör vad. Exempelvis kan en mappning mot EIRA vara till hjälp i att förstå hur olika initiativ förhåller sig till varandra.

• För en enskild organisation kan EIRA användas för att skapa förståelse för omvärlden och stimulera samarbete mellan olika avdelningar och kompetenser genom att EIRA innehåller juridiska, verksamhets, semantiska och tekniska byggblock som hänger samman i en helhet.

Rent praktiskt så rekommenderas att genomföra mappningsövningar per perspektiv där byggblocken i EIRA jämförs med tänkta byggblock i den egna arkitekturen eller som beslutsunderlag för om byggblocket behövs i den lokala arkitekturen. Detta beskrivs närmare i Modelltyp - EIRA mappning.

Utöver den enkla mappning som föreslås ovan finns också en mer avancerad metod beskriven som baseras på TOGAFs ADM. Metoden är framtagen av ISA2 programmet som utvecklar EIRA, men finns sammanfattad och mappad till Arkitekturgemenskapens ramverk i sidan Metod för användning av EIRA.

Vyer i EIRA

EIRA innehåller fem olika vyer som visar de element som EIRA består av ur olika perspektiv.

• Underlying principles view

• Legal view

• Organisational view

• Semantic view

• Technical view

Nedan sammanfattas de mest centrala elementen i varje vy och ett diagram över vyn visas.

Underlying principles view

I denna vy beskrivs de underliggande principer och mål som definierats i European Interoperability Framework, EIF. Dessa finns även i en svensk version i Principer - Svenskt ramverk för digital samverkan.

Open

Legal view

Här beskrivs olika typer av legala instrument, avtal och planer som kan användas av organisationer för att dokumentera överenskommelser om samverkan.

Ett av de viktigaste elementen är den s.k. Legal Interoperability Specification. Detta är ett dokument som beskriver vilka lagar, policies och procedurer som är applicerbara i samverkan och informationsutbyte. Själva lagarna definieras i EIRA som Legal Acts vilka kan vara juridiskt bindande eller inte.

Open

Organisational view

I denna vy beskriver EIRA olika typer av element som bör användas för att beskriva verksamhetsperspektivet i en samverkansarkitektur.

En viktig del av detta är ett antal dokument (Verksamhetsobjekt) som beskriver hur ledning och styrning (eng governance) ska utföras. Detta omfattar bl.a. roller och ansvar, policies och överenskommelser på verksamhetsnivå.

Det mest centrala i verksamhetsvyn i EIRA är att man har definierat ett antal element som ger en mall för hur man ska beskriva en samverkan mellan två eller flera parter. Några exempel:

• Public Service (Offentlig tjänst)
  EIRA talar om att det finns något som heter Public Service och som kan finnas i en katalog, men det finns inga konkreta exempel. Dessa räknar men med att de instansierande arkitekturerna ska beskriva.

• Service Provider/Consumer (Tjänsteproducent/konsument)
  Dessa är de aktörer som tillhandahåller och använder tjänsterna och kan även utföras av agenter som agerar på uppdrag av producenten/konsumenten. Producenter och konsumenter kan vara myndigheter, företag och medborgare.

• Organisational Interoperability Agreement (Samverkansavtal)
  Här beskrivs att det finns ett typ av avtal mellan producenten och konsumenten som formaliserar hur de ska samverka på verksamhetsnivå.

• Exchange of Business Information (Informationsutbyte)
  EIRA definierar att man att en offentlig tjänst har förmågan att utbyta information och att man ska beskriva hur producenten och konsumenten samverkar och vilken information som utbyts.

Semantic view

I denna vy talar EIRA om att det finns något som heter data som kan användas för att representera verksamhetsinformation och kan lagras i dataset-kataloger. Det finns också ett antal policies definierade som bör tas fram i en samverkansarkitektur, exempelvis Master Data Policy och Policy för Öppen data.

Även i denna vy finns ett viktigt avtal, det s.k. Semantic Interoperability Agreement som består av en specifikation av data i form av en datamodell och en datasyntaxbeskrivning.

Technical view

I den tekniska vyn definierar EIRA ett antal typer av komponenter och tillhörande tjänster, både som applikationer och tekniska komponenter.

Det centrala i EIRA är en interoperabilitetslösning (Interoperable European Solution) vilket är en applikation på hög nivå. Denna har applikationstjänster som kan ha både maskin-till-maskin gränssnitt och användargränssnitt. En interoperabilitetslösning kan bestå av ett flertal delkomponenter med tillhörande tjänster:

• Accesshantering

• Spårbarhet

• Datatransformation

• Datavalidering

• Tjänstesökning

• Tjänsteorkestrering

Det finns även en infrastrukturskomponent (Digital Service Infrastructure) som innehåller tretton olika komponenter som levererar tjugoen olika tjänster. Den större delen av dessa berör säkerhetstjänster för att säkerställa tillit och identitetshantering.

Det finns även en väldigt övergripande definition av en infrastruktur för serverhosting och nätverk i vilken man talar om att hostingtjänster och nätverk kan vara publika eller privata.

EIRA element

EIRA består av ett antal element som använder Archimates beskrivningsspråk. Varje element har en beskrivning och ofta exempel.

Detaljer runt varje element kan läsas direkt i EIRA, men nedan är en tabell som förklarar hur de Archimate-typer som används i EIRA förhåller sig till Arkitekturgemenskapens ramverk.