Fallprevention med AI-tjänst

Innehåll

Bakgrund

Fallolyckor är ett växande hälsoproblem som påverkar både den enskilda individen och samhället negativt. I syfte att minska fall inom slutenvården sätts hjälpmedel såsom larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, belysning och antihalksockor in. I de fall patienten har hög fallrisk förstärks med personal i form av orosvak dygnet runt.

Det är vanligt att personer med känd fallrisk ådrar sig fallskador i samband med inläggningen på sjukhus, vanligtvis i inledningsfasen av sjukhusvistelsen eller i samband med miljöombyte. Aktiviteter som har samband med fall är främst förflyttningar till eller från säng och stol, vid gång och vid toalettbesök. Fallfrekvensen är som störst under den tid då patienterna är som mest aktiva, förmiddag och eftermiddag men många fall inträffar också nattetid (SKL, 2011; Skog, 2016).

De hjälpmedel som används i VGR idag är inte tillräckliga för att förebygga fall och kan inte upptäcka innan ett fall håller på att ske. Ibland förvärrar även hjälpmedel som används skadorna, tex om sänggrindar är uppfällda kan extremiteter fastna och ett eventuellt fall bli högre. Orosvak innebär en hög kostnad och dessutom har hälso-och sjukvården redan idag problem med att få bemanningen att räcka till, orosvak sliter också hårt på personalen. Utöver orosvak finns det idag inte andra hjälpmedel som gör att personalen kan vara proaktiv och förhindra fall. I relation till en åldrande befolkning behöver vi därför utveckla andra icke personalkrävande hjälpmedel och teknik som kan hjälpa oss att erbjuda en vårdmiljö där patienten inte kommer till skada.

2023 hade VGR 1800 registrerade fysiska fallskador under vårdtid. Variationen är stor mellan olika typer av avdelningar, men totalt innebär det fallskada vid ca 1% av vårdtillfällena, vilket är mer än det regionala mål VGR har satt upp, 0,5 %.

Två innovationsprojekt har genomförts på Södra Älvsborgssjukhus (SÄS) och Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), där man på två avdelningar under åtta veckor har testat ett digitalt AI-baserat hjälpmedel som kan hjälpa till med att proaktivt arbeta för att förebygga och förhindra fall i slutenvården. Utfallet visar på en kraftig minskning av fall.

Metod

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen värderar nyttor och kostnader i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också.

Kalkylen har tagits fram med hjälp av Ineras metodstöd för nyttokalkyler under februari-mars 2024. Medverkande i arbetet har varit personer som medverkat i innovationsprojekten: projektägare, projektledare, IT-projektledare, undersköterska och sjuksköterska. Dessutom fallansvarig enhetschef, strateg från Budget, analys och kalkyl, sjuksköterska från Patientsäkerhetsenheten, ansvarig funktionsledare samt analysledare.

Perspektiv. Nyttoanalysen är gjord utifrån erfarenheter från innovationsprojektet men med ett generellt perspektiv och förväntas gälla oavsett sjukhus. Kalkylen är gjord utifrån förutsättningar och utfall i innovationsprojektet på en Lung-och medicinavdelning på SU samt en Stroke-avdelning på SÄS. I nyttoanalysen beaktas både regionens och invånarens perspektiv, men det är enbart regionens nyttor och kostnader som har värderats i pengar.

Tidshorisont. I kalkylen räknas nyttor och kostnader över 6 år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser.

Nyttor. Vi använder fyra kategorier på nyttor.

När vi skriver

Menar vi

Finansiell nytta

Värderas och hämtas hem i pengar, kan vara besparingar eller ökade intäkter.

Omfördelningsnytta

Frigjorda resurser som kan värderas i pengar, men som hämtas hem när de används på nya sätt. 

Kvalitetsnytta

Kvaliteter för individer, som ökad trygghet och bättre hälsa, eller sociala kvaliteter som ökad gemenskap. De värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta.

Miljönytta

Effekter som är positiva för miljön som minskade koldioxidutsläpp. Värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta.

Kostnader. Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.

Jämförelse

I kalkylen jämförs två alternativ:

0. Fortsätta arbeta med fallprevention som idag. I den här analysen utgår vi från ett scenario där enbart larmmatta och orosvak används för fallprevention. I verkligheten används även rörelselarm och sänggrindar/larm, men dessa bortser vi från av flera skäl. Larmmatta är det som används mest och användes på avdelningarna i innovationsprojekten. När det gäller rörelselarm finns det olika varianter (tex sensor placerad vid sängen el på armen) och vi vet inte fördelning mellan dessa. Det finns också synpunkter på att rörelse- och sänggrindslarm fungerar dåligt och kan ligga oanvända. Användning av halksockor påverkas ej, det används i båda scenariona.

1. Arbeta med fallprevention med stöd av AI-baserad tjänstelösning
I det här scenariot används den tekniklösning som valdes ut och testades i innovationsprojekten. Lösningen består av sensorer som installeras i taket, som känner av rörelsemönster som skulle kunna leda till fall och då skickar ett larm till vårdpersonalen.

Tabellen nedan beskriver hur olika arbetsmoment skiljer sig mellan de två alternativen.

Logotyp Västra Götalandsregionen

Detta är en nyttokalkyl från Västra Götalandsregionen.

Vill ni ha kontakt med regionen om kalkylen, kan ni höra av er till tore.vingare@vgregion.se.

Vill ni också dela med er av en nyttokalkyl här? Kontakta amanda.sundberg@inera.se.

Tabell. Detaljerad jämförelse: vad blir annorlunda?

Moment

Alternativ 1. Om vi genomför förändringen - inför AI-tjänst för fallprevention

Alternativ 0. Om vi inte genomför förändringen – fortsätter använda larmmatta och orosvak

Fallriskbedömning av patient

Görs inom 24 h när patient skrivs in, vanligtvis av undersköterska/sjuksköterska  

(Patienttavla SÄS)

(Pulstavla på vissa avd SU)

Görs inom 24 h när patient skrivs in, vanligtvis av undersköterska/sjuksköterska  

(Patienttavla SÄS)

(Pulstavla på vissa avd SU)

Beslut om åtgärder behöver sättas in

Tas av undersköterska/sjuksköterska
AI-systemet ska aktiveras

Tas av undersköterska/ sjuksköterska.

Beslut om VAK tas oftast av chef el läkare. Ibland får sjuksköterska mandat att bedöma.

Aktivera

fallriskåtgärd 

Aktuellt rum eller sängplats aktiveras i tjänsteappen och känslighet/ nivå ställs in.

(Sensorer är redan installerade i taket)

 

 

 

 

 

 

 

 

*Halksockor
Används på samma sätt i båda scenariona.

*Larmmatta
Köps från Marknadsplatsen. Förvaras på avdelningsförråd och hämtas/lämnas av under- eller sjuksköterska

*Vak
VAK beställs av schemaansvarig el chef, jourtid av vårdpersonal vanligen ssk. Dagtid i första hand fr bemanningspool el personal från befintlig personalstyrka

 

*Halksockor
Används på samma sätt i båda scenariona.

Patient faller ur sängen

Fall-larm utlöses

*Larmmatta
Larm utlöses, men ingen info om det är fall eller enbart rörelse på larmmattan.

 

*Vak

Patient bör ej falla ur säng, då personal finns hos patient

Patient faller i rummet

Fall-larm utlöses

 

Hela rummet monitoreras

Inget larm

Larmmattan mäter bara mattytan bredvid sängen

Patient sätter ner fötterna på golvet/ställer sig upp
vid sängen

(fallprevention)

Varning utlöses
Lägsta nivå, 3 i tjänsten

Olika larm beroende på om ett fall har skett eller att patient har ställt sig upp.

Gäller hela rummet, beroende på rummets konstruktion, dock ej badrum

*Larmmatta

Larm utlöses.

Ingen urskiljning görs om det är fall eller en patient står på mattan.

 

Gäller enbart på larmmattans yta, dvs en yta bredvid sängen.
Risk finns att mattan flyttas av anhöriga el patient, el att patient försöker undvika att ställa sig på den.

 

*Vak

Personal finns redan hos patient

Patient sätter sig upp på sängkanten
(fallprevention)

Varning utlöses

Nivå 2 i känslighet

*Larmmatta
Ingen funktion

*Vak

Personal finns redan hos patient

Patient lyfter huvudet/överkroppen och är på väg att sätta sig upp.
(fallprevention)

Varning utlöses
Nivå 1 i känslighet

*Larmmatta
Ingen funktion

*Vak

Personal finns redan hos patient

Larm når vårdpersonal via

Mobiltelefon/surfplatta:
Befintlig telefon som bla används för Mätvärdesappen (en app som används på sjukhusen) kan användas.

Det går också att integrera till samma plattform som larmmattan, som larmar i korridoren och syns på display i taket.

*Larmmatta
Larmar i korridor så alla hör. Syns på display i taket.

 

Möjlighet att styra vem som får larm

Ja, går att styra.

(I provet:  först till samtliga personer, justerades sedan till personerna i ansvarigt team för respektive rum)
Uppgjort vem som primärt tar larmen

Nej, hörs på hela avdelningen för alla.

Uppgjort vem som primärt tar larmen (ansvarigt team för patient)

Vårdpersonal kvitterar och åtgärdar varningar och larm

Vårdpersonal går till larmat rum. Kvitterar larmet i tjänsteappen i mobiltelefonen genom att klicka på knapp

*Larmmatta
Vårdpersonal går till larmat rum. Kvitterar larmet genom att trycka på knapp i rummet

Vid mkt onödiga larm

Vårdpersonal kan finjustera sensorn att larma mer eller mindre. Nivå 1-3

Larmar enbart och alltid när någon rör larmmattan.

Mattan kanske tas bort.

Rörelseaktivitet

Kan se rörelseaktivitet i monitorerad säng (x dygn bakåt i tiden) så långt som man önskar

Kan inte få information om rörelseaktivitet

Statistik notiser och fall-larm

Systemet bevarar information x veckor. Ex. om fall skett (exakt tid + dag), vilka funktioner som varit aktiverade, när varningar och larm skett samt när de har kvitterats av personal. 

Inga uppgifter finns att tillgå.

Support och system

Om sensorn el tjänsten ej fungerar så
 *larmar tjänsten i appen till vårdpersonal.
 *leverantören notifieras också

Under provuppställningen fanns direktnr till projektledning /företaget/användare

Om larmmattan ej fungerar, så lämnas det till MTA för lagning.

 

Utskrivning av patient

Sängplatsen/rummet avaktiveras i tjänsteappen.

*Larmmattan rengörs och läggs tillbaka i förrådet.

 

Nyttoanalys

I nyttoanalysen har vi hittat, analyserat och beskrivit de nyttor och kostnader som förändringen innebär.

Effektkedja

Effektkedjan är den analys som ligger till grund för nyttorna som beskrivs i nästa avsnitt.

Effektkedja fallprevention

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar

Färre patienter faller. Genom att implementera en fallpreventionstjänst, med sensorer i taket, larmas personal när patient rör sig och det är risk för att fall kan ske. Personal kan gå till patient vid risktillfällen och förhindra fall, istället som idag efter att fall redan har skett. Fler patienter kan monitoreras, patienter monitoreras på en större rumsyta och man slipper sladdar till larm som både patienter och andra kan snubbla på, vilket i sig skapar fall. Oavsett om patient skadas eller ej vid ett fall, så frigörs tid och resurser för VGR om antal fall minskas:

  • Färre extra vårddygn på grund av fallskador.
    Behovet av extra vårddygn varierar enormt beroende på skada – från blåmärke till höftledsfraktur eller intrakraniell blödning. I SKRs Markörbaserade Journalgranskning (MJG SOM VUX 2013-2017, 2018) finns data att för VGRs sjukhus har patienter utan skada en genomsnittlig vårdtid på sju dagar och patienter som har drabbats av fallskada fjorton dagar. Men det går ej att dra slutsatsen att vårdtiden fördubblas vid fallskada. Det finns andra skäl till att patienter som faller har en förlängd vårdtid. Det mest troliga är att patienter som faller har en längre vårdtid än de som inte faller, eftersom de oftast är skörare och därmed får längre vårdtid och därmed också en ökad risk för fall. Dock innebär de flesta fallskador ett extra vårddygn då fallskadan behöver undersökas och dokumenteras. Vi har räknat att en fallskada i genomsnitt innebär tre extra vårddygn. Vårddygn värderas efter KPP (Kostnad per patient) men enbart för personalkostnad, då det framför allt är personalresurser som frigörs och kan omfördelas till annat arbete. Minskade kostnader för förbrukningsmaterial eller rörliga kostnader för undersökningar kommer ej med.

  • Frigjord tid vårdpersonal – akut omhändertagande efter fall
    När en patient faller behöver flera i personalen hjälpa till med akut omhändertagande och bedömning av eventuella skador. Registrering av fall ska ske i journal och MedControl, vårdplaner uppdateras. Detta gäller oavsett om patient har skadats eller ej vid fallet.

  • Frigjord tid vårdpersonal -administrativ uppföljning
    Efter fall ska utredning och eventuella orsakssamband utredas, vilket involverar flera yrkeskategorier. Detta gäller oavsett om patient har skadats eller ej.

Minskat behov av orosvak Genom att använda fallpreventionstjänsten som kan larma utifrån önskad känslighetsnivå så fort patient rör sig och det finns fallrisk, så minskar behovet av orosvak för fallriskpatienter. Orosvak bemannas idag både av befintlig vårdpersonal samt av inhyrd personal från bemanningspool. Frigjord tid för befintlig personal är en omfördelningsnytta, men för inhyrd personal en finansiell nytta, då inhyrd personal till 95% är timanställd. Kostnad för mer- och övertid är ej uppskattat.
(Orosvak kan till viss del finnas inkluderad i KPP för vårddygn)

Frigjord tid vårdpersonal - hantering larmmattor
Genom att använda fallpreventionstjänsten med sensorer som installeras en gång, så behöver inte fysisk larmutrustning såsom larmmattor, hanteras (hämtas i förråd, rengöras, lämnas) vilket frigör tid för vårdpersonal.

Nyttor som inte värderats i pengar

Färre fall ger också nyttorna:

  • Minskat behov av undersökningar och behandlingar, tex röntgen. Beroende på typ av skada så varierar behovet av undersökningar och behandlingar stort.

  • Minskat behov av uppföljande vårdbesök och rehab
    Beroende på typ av skada så varierar behovet stort.

  • Färre dödsfall på grund av fall
    Vissa skador vid fall leder till att patient avlider i nära samband med fallet eller ger en ökad mortalitet inom ett år. En människas liv går ej att värdera och en sådan tragisk händelse innebär också traumahantering och administration.

  • Minskat lidande för patient och förbättrad livskvalitet

  • Frigjord tid för patient, att göra annat än att vara inlagd på sjukhus eller åka på vårdbesök

  • Minskade kostnader för patient – färre sjukhus-och vårdbesöksavgifter, inkomstbortfall för patienter i arbetsför ålder, färre resor för uppföljande vårdbesök

  • Färre sjukresor för VGR för uppföljande vårdbesök

  • Ökad tillgänglighet i slutenvård när onödiga vårddygn på grund av fallskador minskar

  • Minskat behov av hemsjukvård och korttidsboenden

Ökad trygghet för patient
att personal ser till dem så fort de rör sig och risksituationer för fall uppstår

Ökad trygghet för anhöriga
att personal har koll och ser till patient så fort de rör sig och risksituationer för fall uppstår

Förbättrad arbetsmiljö när vårdpersonalen har ökad trygghet med ett fungerande hjälpmedel som komplement till den visuella tillsynen och kan ha god kontroll på patienterna även nattetid.

Minskat behov av ordinerad/regelbunden tillsyn
Vårdpersonal bedömer ibland att patient behöver regelbunden tillsyn på grund av fallrisk, ibland ordineras det av läkare, och då tittas patient till regelbundet. Ibland placeras patienter nära expedition eller matsal för att det ska vara lättare att ha tätare koll.  Med tjänsten behövs inte längre den typen av tillsyn. Istället gör personal tillsyn vid de tillfällen då det faktiskt finns en risk.

Vårdpersonal gör tillsyn vid ”rätt” tillfälle=dvs risktillfälle
och förutom att förhindra fall använder de sin tid mer effektivt.

Kostnader

Kostnader som värderats i pengar

Teknikinvestering på sjukhuset – installation av nätverksuttag, kabeldragning och uppsättning av sensorer. Engångskostnad

Leasing av telefoner – men i de flesta fall finns telefoner redan. Löpande kostnad

Inköp sensorer - kan vara en engångskostnad eller investeringskostnad som fördelas på flera år. Vi har i kalkylen valt att räkna på att sensorer installeras till alla vårdplatser, för att det var så upplägget var i innovationsprojekten, men även med tanke på fördelar avseende vårdhygien och att slippa omflyttningar av patienter. Under projekttiden var användandet av sensorerna ungefär 60%.

Uppstartskostnad per sensor/vårdplats – kan vara en engångskostnad eller investeringskostnad som fördelas på flera år.

Abonnemangskostnad per sensor/vårdplats – löpande kostnad

Tidsåtgång vårdpersonal att hantera larm
Genom att implementera fallpreventionstjänsten behöver fler larm omhändertas, dels för att fler patienter enkelt kan monitoreras, dels för att tjänsten larmar preventivt när patient rör sig enligt vald nivå. Det finns statistik för tidsåtgång att hantera larm från innovationsprojekten. Dock gör personal redan idag mycket tillsyn, men inte alltid vid ”rätt” tillfälle. Det finns inte någon dokumentation på tidsåtgång för att hantera larm från larmmattor eller för ordinerad extra tillsyn. Vårdpersonal som deltagit i analysen bedömer att det inte kommer bli mer spring än idag, utan spring vid mer ”rätt” tillfälle, dvs kvalitetshöjande. Tidskostnaden för larmhantering uppskattas därför bli ett nollsummespel.

Tidsåtgång vårdpersonal på- och avregistrera patienter i fallpreventionstjänsten

Tidsåtgång utbildning vårdpersonal

Införande/förändringsledning på sjukhusavdelning

 

Kostnader som inte värderats i pengar

Ökad stress i arbetsmiljön kan skapas, åtminstone initialt av

  • ytterligare en ljudkälla i arbetsmiljön (larm)

  • ett nytt verktyg och förändrat arbetssätt      

Risker och hinder

Förankring och förändringledning är viktigt vid förändrat arbetssätt, så inte hjälpmedlet riskerar att bli oanvänt och effekterna inte uppstår.

Resultat

Bakgrunden till önskemålet att införa en fallpreventionstjänst är att det saknas adekvat verktyg för fallprevention. Nyttokalkylen visar att för två olika typer av avdelningar från två olika sjukhus blir nettonyttan av fallprevention positiv under en sexårsperiod, och redan första året överstiger värdet för nyttorna kostnaderna, trots att flera finansiella- och omfördelningsnyttor inte har värderats i pengar. Därtill finns många viktiga kvalitetsnyttor som inte kan värderas i pengar, framför allt minskat lidande för patienter. Merparten av nyttorna som värderade är omfördelningsnyttor, tittar man enbart på finansiella nyttor, (den enda beräknade finansiella nyttan är orosvak bemannade med timanställda) så är de mindre än de finansiella kostnaderna.  

 

Styrkor och svagheter

Styrkor

Nyttokalkylen är gjord och förankrad i en arbetsgrupp med bred kompetens, utifrån faktisk erfarenhet och utfall från innovationsprojekten på två olika avdelningar på två olika sjukhus. I analysen finns alla kända intressenter, nyttor och kostnader beskrivna.

Svagheter

Extra vårddygn och orosvak är stora utgiftsposter med stor påverkan på kalkylen, men också poster som är svåra att uppskatta. Nyttan av färre vårddygn på grund av fallskada kan skilja otroligt mycket beroende på typ av skada och en genomsnittstid är därför svårberäknad.

Orosvak som bemannas av befintlig personal dokumenteras inte alltid och redovisas inte i någon statistik, men belastar befintlig personal och vi vet att bemanningspoolerna inte kan bemanna alla önskade förfrågningar. Det innebär att nyttan av färre orosvak kan vara underskattad.

Det bedöms finnas ett mörkertal i antalet registrerade fall, i en pressad arbetssituation dokumenteras inte alla fall, då det lägger ytterligare en arbetsbörda på personalen. Det är en svaghet i sig, men innebär att kalkylen inte är överskattad utan snarare tvärtom. Fallrapporteringen skiljer sig också mycket åt mellan systemkällorna Melior och MedControl.  

Det finns flera nyttor som inte har värderats i pengar. Det är en svaghet i kalkylen, men innebär återigen att den inte är överskattad.

Kostnader är beräknade utifrån leverantörens uppgivna listpriser, men pris vid en upphandling kan vara annorlunda, så kostnaderna kan bli antingen högre eller lägre om tjänsten införskaffas.

Bilaga. Västra Götalandsregionens beräkningar (Excel)

Klicka på filen och sedan på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner filen.

 

Bilaga. Generisk beräkningsmodell för fallprevention med AI-tjänst (Excel)

Inera har tagit fram en generisk excelmall för fallprevention med AI-tjänst utifrån Västra Götaregionens arbete. I den här mallen har vi gjort beräkningsmodellen mer generisk samt vissa mindre ändringar. Mallen skiljer sig från VGRs på följande sätt:

  • Uppdaterat timkostnaderna för 2024.

  • Förenklat så att kalkylen räknas för en organisation/avdelning/ ett sjukhus (istället för två olika avdelningar som VGR hade)

  • Tagit bort beräkningen för kostnaden för tidsåtgång att hantera larm, då VGR räknade med att den kvittades mot den tid som redan läggs på tillsyn idag så att kostnaden blev 0 kr.

  • Uppdaterad design som visar vilka värden ni själva behöver fylla i och vilka som beräknas automatiskt.

Klicka på filen och sedan på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner filen.