Referensarkitektur för IoT

Beskrivning

Arkitektur-perspektiv

Verksamhets-område

Publicerad / Version

Beskrivning

Arkitektur-perspektiv

Verksamhets-område

Publicerad / Version

Framtagande av grund för referensarkitektur för IoT som kan användas bl.a. inom Smart stad och Digital tvilling.

Strategi

Information

Teknik

Säkerhet



Fysisk planering och byggnadsväsen

Hälsa, vård och omsorg

Miljö och samhällsskydd

Trafik och infrastruktur

2024-12-19/69

2024-05-16/46

2022-06-27/42

2022-03-15/37

2021-11-03/33

Version

Datum

Kommentar

Version

Datum

Kommentar

1.0

2021-06-30

Ursprungsversion av RefARK IoT.

1.1

2021-10-08

Bearbetad version. Mindre justeringar i principer efter granskningsrunda. Justeringar kring krav efter granskningsrunda. Lagt till sidor kring upphandling, datamodeller.

1.2

2022-01-31

Bearbetad version. Mindre justeringar i krav efter leverantörsdialog. Uppdaterat sidor kring datamodeller.

1.3

2022-06-23

Bearbetad version.

  • Tillkommit nya krav KIOT-44 och KIOT45.

  • Nya implikationer på princip 6 rörande informationssäkerhet

  • Lagt till förklaring till virtuell IoT enhet

  • Engelsk version av RefARK IoT

1.4

2023-12-29

Bearbetad version. Med ändringar på flera sidor. I arbetet med denna version har representanter från flera kommuner och regioner deltagit. Resultat har presenterats på månadsmöten för projektet Smart City Lab under hösten 2023.

2.0

2024-12-19

Bearbetad version med ändringar på flertal sidor:

  • Korrigeringar av RefARK IoT 1.4 utifrån resultat av granskning utförd sommaren 2024.

  • Läsanvisningar för att sänka tröskeln att använda RefARK IoT.

  • Praktiska erfarenheter från regionsövergripande upphandlingar i Region Jönköpings län och Västra Götalandsregionen har inkluderats, dels i form av korta kommentarer för varje krav och princip i matrisen men även som del av en mer omfattande beskrivning av erfarenheterna.

  • Exempel tillagda för att öka läsbarheten för ett antal begrepp, principer och krav.

  • Sammanfattning och liknande struktur på flesta sidor.

Följande personer har bidragit i RefARK IoT version 2.0; Maria Holm, Stockholms Stad; Ivan Stankovic, Stockholms Stad; Robert Lann, Malmö Stad; Theis Meggerle; Daniel Stålhammar, Södertälje; Andreas Sundberg, Södertälje; Torbjörn Lahrin; Peter Mannerhagen, Inera; Magnús Agnarsson, samordnare för revisionen; Samordnarna på RISE, Therese Balksjö och Claus Popp Larsen

Innehållsförteckning


RefARK IoT in English - click here

Sammanfattning

RefARK IoT är framtagen för beställare inom kommunal och regional kontext för att underlägga vid anskaffning eller framtagning av lösningar för IoT - Internet of Things. RefARK IoT består av en begreppslista, viktiga principer för IoT-system och en kravkatalog för IoT-system.

RefARK IoT refererar till IoT-system som alla system som kopplas ihop för att förse en tillämpning med IoT-data och definierar för detta ett flertal begrepp; IoT-plattform, IoT-vertikal, Fysisk IoT-enhet etc. Dessa finns i 01 Begreppsdefinitioner för IoT

För dig som undrar var du ska börja rekommenderas att titta på 04 Läsanvisningar för RefARK IoT.

För vem är materialet skapat

I första hand är materialet skapat för beställare av IoT-system inom kommunal och regional kontext. Med beställare avses personer som är involverade i tekniska, affärsmässiga och arkitekturella aspekter vid införskaffande av IoT-system. Materialet kan även användas för komplettering och utveckling av IoT-system, samt för att benchmarka och utvärdera befintliga IoT-system.

Materiaket ger också leverantörer en bild av vilka krav regioner och kommuner kan komma att ställa på IoT-system i framtiden.

Hur materialet är uppbyggt

Principkatalogen för den som vill införskaffa IoT lösningar finns här 02 Principkatalog IoT

  1. För varje princip ska det finnas ett eller flera krav som bidrar till principen.

  2. De flesta principer är relaterade till EIRA, DIGG, SKR:s “Utveckling i Digital tid” eller liknande.

Kravkatalogen för den som vill införskaffa IoT lösningar finns här 03 Kravkatalog IoT. Notera: Dessa krav kan INTE obearbetade användas direkt i en upphandling!

  1. Varje krav bidrar till att uppfylla en eller flera principer.

  2. För varje krav finns en idé om hur leveranskrav kan utformas och verifieras i form av utvärderngsförslag.

Begreppsdefinitioner finns här 01 Begreppsdefinitioner för IoT

Bildvisualiseringar för hur principer och RefARK hänger ihop finns här 08 Visualisering av hur RefARKs principer hänger ihop

Exempel på hur RefARK kan användas finns här 06 Exempel på hur RefARK kan användas

Hur kan detta material användas

Situationer när detta material är lämpligt att använda

  1. Beställaren ska införskaffa ett IoT-system.

  2. Beställaren köper ett vertikalt system (specifikt för en verksamhet) och vill integrera mot ett IoT-system.

  3. Beställaren köper sensorer som ska kopplas mot ett IoT-system.

  4. Beställaren utvecklar en tillämpning som ansluts till ett IoT-system.

  5. Vid utveckling av en arkitektur för IoT inom beställarens organisation.

  6. För att öka beställarens förståelse för IoT-området.

  7. En leverantör kan använda materialet för att förstå hur kommuner/regioner kommer att anskaffa IoT-lösningar.

  8. För utvärdering av leverantörers lösningar

  9. För att utvärdera befintliga IoT-lösningar, se exempel nedan.

I en upphandlingssituation

Det framtagna materialet kan inte utan bearbetning användas direkt i en upphandling. Innan materialet kan användas i en upphandling behöver beställaren göra minst följande:

  1. Precisera och anpassa kraven till beställarens situation

    1. Värdera vilka krav som behöver läggas till listan från annat håll

    2. Värdera vilka krav som formuleras som SKA-krav (kan ej utvärderas) och BÖR-krav (kan utvärderas)

    3. BÖR-krav ges en maximal poäng som de bidrar med till en eller flera principer.

  2. Värdera vikten av respektive princip i utvärderingen av leverantörens lösning.

Avgränsningar i materialet

Materialet hanterar det som händer mellan en sensorer/styrdon och tillämpning av IoT.

OBS: Materialet hanterar enbart det som är specifikt för IoT-system och det förväntas att den beställande organisationen har (eller ser till att ha) en väl fungerande IT-miljö, IT-organisation och upphandlingsorganisation. En mer detaljerad avgränsning kring krav finns under 03 Kravkatalog IoT.

Hur har materialet tagits fram

Materialet har tagits fram i samarbete mellan representanter för kommuner och regioner. Materialet bygger, på den kunskap som deltagarna i arbetsgruppen kunnat tillföra. Notera att detta material tagits fram genom frivilligt engagemang från kommuner och regioner som velat bidra med kunskap och erfarenhet. Förslag till förbättringar tas tacksamt emot.

Relevant dokumentation

Referensarkitekturer som arbetsgruppen hänvisar till

Nedan listas referensarkitekturer med nedbrytning av moduler som kan vara av värde för den som ska införskaffa IoT-system. Arbetsgruppen anser att bl.a. följande referensarkitekturer är värda att ta i beaktande:

  • ISO-IEC 30141-2018 sid 44 resp 48.

  • NPR 8284-2020 sid 32

  • DIN spec 91357 sid 12

Arbetsgruppen tar inte ställning till vilken av ovan standarder som är bättre eller sämre. Alla har delar att bidra med för den som vill införskaffa ett IoT-system.

Referensdokumentation

Inom uppdraget finns en länksamling till viktiga dokument/tjänster

Material kring IoT andra tagit fram

Stadsnätsföreningens Robust Digital Infrastruktur

ITsäkerhetskrav för IoT området från ENISA

ETSI Connencting Things

Övrigt

Fiware

Atos Eindhoven

Syncronicity

EU Context Broker

OASC