Aktörsroller

Inom svensk vård och omsorg finns det en stor mängd aktörer och olika typer av aktörsroller. Begreppet vård och omsorg omfattar verksamheter inom såväl hälso- och sjukvård, äldreomsorg som socialtjänst.

Utförare av vård och omsorg kan vara offentliga eller privata. Privata utförare kan vara offentligt eller privat finansierade.

De tjänste- och systemleverantörer som på uppdrag av utförare av vård och omsorg deltar i informationsutbyte benämns agenter.

Generellt inom T2 - vård och omsorg ses inte invånare som en egen aktörsgrupp. De är slutanvändare av de e-tjänster som erbjuds av vårdens aktörer, men ur T2-perspektiv så är aktörerna de organisationer som erbjuder e-tjänsterna.

Det finns tre olika kategorier av aktörsroller:

1. Samverkande aktörer

2. Federationsoperatörer

3. Infrastrukturtjänsteleverantörer

De samverkande aktörerna är de med faktiska verksamhetsbehov av att samverka med varandra (ibland via agenter). Federationsoperatörerna är de som knyter samman de samverkande aktörer med avtal och överenskommelser kring de interoperabilitetsspecifikationer som federationen omfattar. Infrastrukturtjänsteleverantörer erbjuder tekniska tjänster för att möjliggöra lös koppling, hög säkerhet, och andra tekniska förmågor som krävs för informationsutbyte.

Open

Bilden ovan visar hur aktörer samverkar kring informationsutbyte. Federationsoperatören koordinerar avtal samt förvaltar interoperabilitetsspecifikationer för samverkan. De samverkande aktörerna kan själva eller via agenter etablera samverkan med stöd av lokala och/eller gemensamma infrastrukturtjänsteleverantörer.

Federationer för informationsutbyte

En https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/OITAFIIVOO/pages/3020325818 kan realiseras inom en informationsfederation genom att den knyts till avtalsstruktur, aktörsroller och överenskommelser kring hur information får användas och i vilka syften. En informationsfederation koordineras av utsedd federationsoperatör. Federationens regler beslutas av de ingående medlemmarna eller ett tillsatt förvaltningsråd. För federationer som kan antas få bred anslutning bör krav/avtal kring personuppgiftshantering linjera med varandra för att underlätta styrning och tolkning vid anslutning.

Medlemmar i en federation kan ansluta som tjänstekonsument, tjänsteproducent, eller både och. Genom att ansluta en organisation till federationen anses man avtala med samtliga medlemmar utifrån deras roller.

En informationsfederation är alltså ett antal aktörer som samverkar i ett gemensamt syfte med hjälp av gemensamt definierade regler för informationsutbytet både avseende teknik, semantik, legala tolkningar och organisatoriska regler och policyer.

Federationen ska innehålla en utpekad struktur för ansvar och ramverk avseende kvalitetssäkring av ingående aktörer.

Federationen omfattar alltså:

• Avtalsstruktur (GDPR, PUA/PUB, avgifter, affärsavtal mm.)

• Hänvisning till relaterade och rekommenderade federationer som federationens medlemmar behöver/kan behöva ingå i (exempelvis för stödtjänster som utbud, adressering)

• Listning av vilka interoperabilitetsspecifikationer samverkan inom federationen omfattar

  • Legalt ramverk för samverkan (laglig grund, ställningstaganden)

  • Verksamhetsprocesser som ska gälla inom federationen

  • Informationsdomäner inom federationen

  • Tekniska API:er för informationsutbyte

• Ramverk för efterlevnad av federationens överenskommelser

  • Granskningsrutiner

  • Stödtjänster för uppfyllelse och efterlevnad

Exempel på möjliga federationer för informationsutbyte

• Invånares direktåtkomst till journalinformation

• Vårdgivares direktåtkomst till journalinformation

• Digital remisshantering

• Överföring av journalinformation till kvalitetsregister och forskning

• Intygshantering

Sen finns det potentiellt några mer administrativa federationer

• Federation för digitalt tjänsteutbud och anropsadresser

• Federation för organisationers verksamhetsutbud