Innehållsförteckning

Introduktion

Principiell uppbyggnad av modell verksamhetsförmågor Hälsa, vård och omsorg.

Open

Definitioner:

• Hälsa och vård definieras som den verksamhet som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) oberoende av huvudman och organisation.

• Omsorg definieras som den verksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).​ Exempelvis innefattas här social omsorg för områdena: äldre, funktionshinder och individ- och familjeomsorg samt familjerätt.​

• Med “invånare” avses i den här modellen dels när invånaren är patient inom hälsa och vård och dels när invånaren är brukare inom omsorg.

• I begreppet invånare innefattas också invånarens närstående. Med ”närstående” avses i den här modellen invånarens alla möjliga företrädare, exempelvis anhöriga och närstående samt invånarens ställföreträdare såsom god man och vårdnadshavare.

• Invånarens medverkan i sin egen vård och omsorg är inte formellt en del av verksamheten, men är en viktig pusselbit och förmågan därför synlig i modellen.

Modell verksamhetsförmågor Hälsa, vård och omsorg:

Open

Numrering av förmågor

• Verksamhetsförmågekarta

  • Kartan över Hälsa, vård och omsorg har nummer 2.1. Dessa nummer skrivs inte ut inom förmågekartan för Hälsa, vård och omsorg.

• Område

  • Områdena (exempelvis ”Förmågor Omsorg”, ”Specifika stödförmågor för Hälsa, vård och omsorg”) har inga nummer inom Hälsa, vård och omsorg.

• Grupp

  • Alla grupper av förmågor inom 2.1 Hälsa, vård och omsorg numreras med 1 tom 12. Exempel: ”5 Delaktighet invånare”

• Förmåga

  • En förmåga numreras löpande med start Gruppnummer. Exempel: ”5.2 KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN” inom gruppen 5 Delaktighet invånare.

  • Förmågor som ligger inom de generella områdena för Styr- och Stödförmågor har ett prefix G som i Generell. Exempel: ”G1.2 LEDNING”

• Underförmåga

  • En förmåga numreras löpande med start Gruppnummer, därefter Förmågenummer. Exempel: ”5.2.1 Hantering av invånarens kontaktförfrågan” inom förmågan 5.2 KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN

Nedladdningsbart material

Förmågekartan i Word, Powerpoint och Excel-format:

Förmågekartan i SPARX EA-format:

Hittar du i AGs arbetsrum.

Versionshistorik

Styrning - förmågor gemensamma för regional och kommunal verksamhet

Dessa förmågor finns inte beskrivna i detta dokument, se iställethttps://inera.atlassian.net/wiki/spaces/AIA/pages/2177860445 (för närvarande endast i AG arbetsrum).

G1.1 STYRNING

G1.2 LEDNING

Exempel gällande Hälsa, vård och omsorg: Här innefattas exempelvis prioritering, flödes- och kapacitetsplanering, rätt nyttjande av de totala resurserna, kompetensförsörjning, finansiell planering, definition av kvalitetsmått och arbete med ständiga förbättringar.

G1.3 DEMOKRATI OCH INSYN

Styrning - förmågor specifika för Hälsa, vård och omsorg

1 Styrning - förmågor specifika för hälsa, vård och omsorg

1.1 STRATEGISK SAMVERKAN OCH UTBUDSSTYRNING

Förmågor för hantering av behov, efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg och den samverkan som krävs för detta i enlighet med samhällets och befolkningens behov och krav.

1.1.1 Analysera behov, efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg

Förmågan att identifiera och analysera faktorer som påverkar efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg. Här innefattas att följa upp hälsoläget i en hel befolkningsgrupp eller behovsgrupp samt att kunna göra behovsanalyser på befolkningsnivå.

1.1.2 Balansera och planera för utbud

Förmågan att balansera hälsa, vård och omsorg i enlighet med samhällets och befolkningens behov och krav på hälsa inom ramen för organisationens uppdrag.

1.1.3 Upprätta avtal och överenskommelser

Förmågan att anpassa och styra utbud av hälsa, vård och omsorg genom att definiera uppdrag och ersättningsmodell samt upprätta avtal och överenskommelser med utförare.

1.1.4 Uppföljning

Förmågan att följa upp utförare och uppdrag inom hälsa, vård och omsorg.

1.1.5 Samverkan intressenter kring utbud och efterfrågan

Förmågan till samverkan mellan olika intressenter kring utbud och efterfrågan av hälsa-, vård och omsorg.

1.1.6 Vårdgivarinformation

Förmågan att hålla information om vårdgivare, övriga hälsovårdsorganisationer och leverantörer och deras respektive utbud.

1.2 PATIENTSÄKERHET, LAGEFTERLEVNAD OCH TILLSYN

Förmågan att skapa förutsättningar för en patientsäker vård och en säker omsorg och att säkerställa efterlevnad av lagar, förordningar och föreskrifter samt upprättande av riktlinjer och rutiner.

1.2.1 Säkerställa lagefterlevnad

Förmågan att säkerställa efterlevnaden av lagar, förordningar och föreskrifter genom att upprätta riktlinjer och rutiner.

1.2.2 Förebyggande arbete

Förmågan att arbeta förebyggande kring patientsäkerhet, säker omsorg och lagefterlevnad.

1.2.3 Uppföljning

Förmågan till uppföljning av lagefterlevnad samt avvikelserapportering och anmälan om händelser, vårdskador och incidenter. Detta omfattar såväl anmälan från patient eller brukare som anmälan från vårdgivare.

1.2.4 Hantera överträdelser och avvikelser

Förmågan att hantera misstänkta eller uppkomna lagöverträdelser, avvikelse, händelser, vårdskador och incidenter. Exempel på aktiviteter är händelseanalys och utredning.

1.3 KUNSKAPSSTYRNING

Förmågan till styrning av informatik, processer, kunskaps- och beslutsstöd i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av den samlade kunskapen i organisationen genom att skapa, samla in, återanvända, dela och effektivt tillämpa kunskap, information och data.

1.3.1 Definiera och styra verksamhetens informationsflöde

Förmågan att definiera och styra det totala informationsflödet i verksamheten, från insamling till användande. Informationsflödet omfattar insamling, återförande och hantering av data och information, genererandet av kunskap samt användande och spridande av kunskapen och forskningsresultat i form av kunskaps- och beslutsstöd.

1.3.2 Styra strukturerad hälsa, vård och omsorgsinformation

Förmågan till strukturerad information genom att styra användningen av gemensamma kodverk, termer och begrepp i verksamheten.

1.3.3 Definiera och styra processer

Förmågan att definiera och styra processer i verksamheten samt att definiera var i processen information skapas, läses och återanvänds. I denna förmåga innefattas att konfigurera systemstödet för processer och information exempelvis genom att skapa journalmallar.

1.3.4 Styra informationsanvändning mot kunskap och kvalitet

Förmågan att använda data och information i syfte att generera kunskap och förbättra kvalitet. Här innefattas även kvalitetsregister.

1.3.5 Styrning av återförandet, spridandet och användningen av kunskap

Förmågan att styra återförandet, spridandet och användningen av kunskap exempelvis resultat från kontinuerliga/ständiga förbättringar, forskningsresultat, kvalitetsregister samt regionala och nationella vårdprogram. Detta kan t ex göras via kunskaps- och beslutsstöd.

Kärnverksamhet - Förmågor i kärnverksamhet specifika för hälsa och vård

2 Undersökning och bedömning

2.1 ANAMNES OCH UNDERSÖKNING

Förmågan att samla in patientinformation via t ex anamnes ur olika perspektiv, undersökning, monitorering och patienthistorik.

2.1.1 Befintlig dokumentation

Förmågan att ta del av befintlig dokumentation.

2.1.2 Anamnes

Förmågan att inhämta anamnes, dvs patients och närståendes uppfattning av t ex nuvarande problem och sin egen hälsa, hälso- och sjukdomshistoria, funktions- och aktivitetsförmåga, droganvändning, livsstil, livssituation, patients egna mätningar och observationer, särskilda behov, önskemål, resurser och kunskap. Detta kan ske vid fysiskt möte men också via t ex telefon eller genom strukturerade metoder för informationsinhämtning såsom skattningar, intervjuer och frågeformulär.

2.1.3 Undersökning

Förmågan att utföra undersökning och observation av patient.

2.1.4 Monitorering

Förmågan att monitorera patient utifrån mätdata från medicinteknisk apparatur eller genom manuell mätning, exempelvis övervakning i ambulans, under intensivvård och i hemmet.

2.1.5 Patientadministrerad monitorering

Förmågan att monitorera patient [för definition se Anamnes och Undersökning - Monitorering] på distans dvs när vårdpersonal ej är direkt närvarande och sköter utrustningen.

2.1.6 Behovsbedömning och beställning av kompletterande undersökning

Förmågan att bedöma behovet av och beställa kompletterande undersökning, såsom provbunden diagnostik, bild- och funktionsdiagnostik eller konsultation.

2.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEDÖMNING

Förmågan att sammanställa och bedöma insamlad information i syfte att fastställa diagnos eller beskrivning av patients omvårdnadsbehov eller medicinska symptom. Denna bedömning ligger till grund för planering av patientens vård samt utvärdering av effekt och resultat av genomförda åtgärder.

2.2.1 Sammanställa och bedöma information

Förmågan att sammanställa och bedöma den information som erhållits om patient med hjälp av exempelvis bedömningsinstrument. Bedöma provsvar och röntgenbilder

2.2.2 Utvärdera genomförda åtgärder

Förmågan att utvärdera effekt och resultat av genomförda åtgärder beträffande vård och behandling.

2.2.3 Fastställa diagnos

Förmågan att fastställa en diagnos.

2.3 PROVBUNDEN DIAGNOSTIK

Förmågan att utföra provbunden diagnostik, exempelvis blodprov, cellprov eller mikrobiologiskt prov.

2.3.1 Provtagning

Förmågan att ta prover och förbereda dem för transport.

2.3.2 Analys av prov

Förmågan att analysera prov och ge svar.

2.4 BILD- OCH FUNKTIONSDIAGNOSTIK

Förmågan att utföra bild- och funktionsdiagnostik såsom röntgen- och ultraljudsundersökningar, klinisk fysiologiska och neurofysiologiska undersökningar.

2.4.1 Bild- och funktionsundersökning

Förmågan att genomföra en undersökning som resulterar i ett granskingsbart resultat.

2.4.2 Analys av bild- och funktionsundersökningsresultat

Förmågan att granska, tolka och analysera bild- och funktionsundersökningsresultat samt ge svar.

3 Samordning av hälsa och vård

3.1 VÅRDPLANERING

Förmågan att i samråd med patient besluta om planerade behandlingar och åtgärder

3.1.1 Identifiera alternativ för behandling och åtgärder

Förmågan att identifiera olika alternativ för behandlingar och åtgärder. Detta görs utifrån utvärdering av tidigare behandlingar och åtgärder, vårdprogram och riktlinjer, kunskap och erfarenhet, samt patientens egna önskemål. Med åtgärder avses även omvårdnadsåtgärder och egenvård.

3.1.2 Välja mellan alternativ för behandling och åtgärder

Förmågan att i samråd med patienten och utifrån patientens individuella förutsättningar och behov välja mellan de olika alternativen för behandlingar och åtgärder genom att informera, vägleda och ha dialog med patient och/eller närstående.

3.1.3 Besluta om planerade behandlingar och åtgärder

Förmågan att fatta beslut om planerade behandlingar och åtgärder.

3.2 VÅRDANSVAR

Förmågan att identifiera och koordinera vårdansvar mellan aktörer för olika vårdaktiviteter i patients vårdprocesser. Här innefattas även hantering av överföring av vårdansvar mellan aktörer. Aktör kan vara vårdaktör (medarbetare eller vårdgivare som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen) eller medaktör (patient som är aktivt delaktig i sin egen vård). 

3.2.1 Koordinera vårdansvar mellan vårdaktörer

Förmågan att identifiera, synliggöra och koordinera vårdansvar mellan vårdaktörer för olika vårdaktiviteter i patientens vårdprocess.

3.2.2 Bedöma patients möjlighet till delaktighet

Förmågan att bedöma patientens möjlighet att ta ansvar och delaktighet för specifika aktiviteter i sin planerade vård.

3.2.3 Fördela ansvar för beslutade behandlingar och åtgärder mellan vårdaktörer

Förmågan att fördela vårdansvaret för beslutade behandlingar och åtgärder samt samordna planeringen av dessa inom och mellan olika vårdaktörer samt över vårdgivar- och organisationsgränser.