Introduktion till koncernarkitektur
Koncernarkitektur (eng. Enterprise Architecture) är ett strukturerat arbetssätt för att stötta förändring av företag och offentliga verksamheter så att de kan bli mer effektiva och ge ökad nytta till kunder/medborgare och ägare. Arbetet inriktas på att beskriva nuläge och alternativa vägar till nyläge för att förbättra verksamheten på bästa sätt.
Arkitekturarbete omfattar ofta en nulägesanalys där områden inom koncernen som har utmaningar eller utvecklingspotential beskrivs i en så kallad nulägesarkitektur (eng. Baseline Architecture). Nulägesarkitekturen gör det inte bara möjligt att förstå var man befinner sig och vilka utvecklingsbehov som finns, utan ger också en referenspunkt för att beskriva och mäta effekter av förändring.
Just förändring är det mest centrala i alla typer av arkitekturarbete vare sig det handlar om att bygga ett nytt hus eller utveckla en verksamhet. För att kunna beskriva förändring arbetar arkitekterna fram en eller flera nylägesbeskrivningar, så kallade målarkitekturer (eng. Target Architectures). Olika framtidsalternativ utvecklas och utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att intressenternas behov adresseras på ett bra sätt och planer för att förflytta koncernen till det nya läget utarbetas.
Arkitekturbeskrivningarna belyser flera olika perspektiv som tillsammans ger en helhetsbild av koncernen. Perspektiven hjälper arkitekter och intressenter att fokusera på olika ämnen som är viktiga, men det finns också många kopplingar och beroenden mellan perspektiven som beaktas i arbetet. Bredden i arkitekturen och förmågan att hantera komplexa relationer är en av huvudstyrkorna i koncernarkitektur.
Nyttorna av koncernarkitektur uppstår dels när förändringar är genomförda, men också i själva förändringsresan. Exempel på verksamhetsnyttor är att verksamheten blivit mindre kostsam, fått mer intäkter, nöjdare kunder, bidragit till en bättre miljö eller friskare medborgare. Förändringsrelaterade nyttor är att förändringen gått fortare, utförts med högre kvalitet och till lägre kostnad än vad som varit fallet utan användning av koncernarkitektur.
Intressenter och effektområden
Det är viktigt att komma ihåg att arkitektur inte är något som bara är till för arkitekter - i själva verket är dom flesta intressenter till arkitekturen inte arkitekter. Detta betyder att metoder som används i arkitekturarbete till stor del bygger på samverkan mellan arkitekter och andra experter där man gemensamt arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten och tekniska lösningar.
Arkitekturperspektiven hjälper till att identifiera intressentgrupper och inom vilka områden dom huvudsakligen jobbar för att förändra och förvalta verksamheten, men det finns många skärningspunkter mellan dom. Exempelvis är information och säkerhet något som adresseras i de flesta utvecklingsaktiviteter inom digital transformation.
Koncernarkitekturen blir på många sätt en mötesplats där olika ämnesexperter kan samverka, dela insikter och driva utvecklingsarbete framåt.