Innehållsförteckning

Summering

En informationsmodell är en strukturerad beskrivning av den information verksamheten behöver för att kunna bedrivas, till exempel information om kunder, leverantörer, avtal, tjänster, produkter, organisationsstruktur, befattningar, personal, etc.

Information är en verksamhetskritisk tillgång och måste förvaltas och vidareutvecklas som en sådan. Det förutsätter att vi skapar, förvaltar och kommunicerar vår gemensamma kunskap om verksamhetens information och hur den hör samman med verksamhetens mål, processer, resurser och regler.

En informationsmodell presenteras oftast som en grafisk bild, en karta, över den information som verksamheten använder.

Informationsmodeller har tre centrala byggstenar: Informationsobjekt, Attribut och Relationer.

Exempel

Informationsobjektmodell som inte visar attribut för informationsobjekten

Open

Klassdiagram som visar attribut på informationsobjekten

Open

Klass: Hälso- och sjukvårdspersonal 

Nivåer

Informationsmodeller kan bli väldigt stora och kan behöva delas upp genom att gruppera objekten som ingår, ibland i flera nivåer. Detta kan underlätta konceptuella diskussioner, skapa översikt, hantera ägarskap och beskriva hur information används i olika verksamhetssammanhang.

När informationsmodeller delas upp görs det i huvudsak på två olika sätt, dels genom hierarkisk komposition, dels genom värdebaserad komposition.

Exempel på hierarkisk komposition är en funktionell indelning av en verksamhet. På en sådan funktionskarta kan man placera informationsobjekten på så sätt att man återfinner ett givet informationsobjekt i en och endast en funktion. Då har man grupperat sin information på ett hierarkiskt sätt ur ett funktionsperspektiv.

Exempel på en värdebaserad komposition är att ett objekt som representerar utkomsten av en viss aktivitet. Låt säga att aktiviteten är Skapa order och att det resulterande objektet är Order. Objektet Order representerar då en samling av informationsobjekt som exempelvis Order, Kund, och Produkt.

Den metamodell som tagits fram inom ramen för arkitekturgemenskapen tar höjd för båda dessa typer och möjliggör nivåindelning.

• Ange nivå på informationsobjekt. Nivån implementeras via attribut på informationsobjekt. Läs mer om nivåer påWorkshop om nivåer i informationsmodeller.

• Ange typ på informationsobjekt. Typ implementeras som ett attribut med valbara värden {informationsområde, informationsgrupp, informationsobjekt}

Nivå och typ är inte sammanlänkade i metamodellen vilket skapar flexibilitet för respektive användarorganisation. Det går exempelvis att ha informationsområden både på nivå 1 och nivå 2.

• Hierarkiska kompositioner implementeras genom att använda relation för komposition.

• Värdebaserade kompositioner implementeras genom att använda relation för aggregering.

  Exempel på Informationskarta som visar hierarki

Det här exemplet visar en hierarki i tre (3) nivåer. Informationsobjekten i exemplet är grupperade, och varje informationsobjekt representerar ett diagram som innehåller underliggande informationsobjekt.

Relevanta intressen

Här beskrivs de intressen som modelltypen kan hjälpa till att adressera. Intressen är viktiga eftersom de tillsammans med perspektiven hjälper arkitekten att identifiera om modelltypen kan vara lämplig för den aktuella arkitekturen.

Ingående element och relationer

En informationsmodell innehåller informationsobjekt, deras attribut och relationer mellan dessa objekt.

Relationer:

Diagrammet nedan ger en grafisk beskrivning av innehållet i en informationsmodell:

Form och notation

DIGGs ramverk för nationella grunddata inom den offentliga förvaltningen - bilaga informationsarkitektur definierar bl.a. följande regler för form och notation:

• Notationen [inom en grunddatadomän] ska vara enhetlig och bör vara UML.

• Namnsättning ska vara enhetlig för informationsmodellerna [inom grunddataramverket]:

• Modellelement ska ha entydiga namn som är fullständiga och inte förkortade.

• Följande uppgifter ska eller bör minst anges för klass/informationsobjekt, attribut respektive relation:

Utöver DIGGs regler kan följande också beaktas:

• Relationsnamn ska indikera läsriktning, exempelvis genom en pil, för att öka den semantiska tydligheten. Vid behov kan namn (med riktningspilar) anges i båda läsriktningar för ytterligare tydlighet.

• Kardinalitet för relationer kan visas i UML (0..*) eller Information Engineering Notation (även kallad kråkfotsnotation)

• Kompositionsrelationer kan visas genom pilar eller genom att placera ett element inuti ett annat

• Färgkodning av elementen kan användas för att exempelvis representera informationsdomäner

• Associationer bör använda en linjestil med rundade hörn och för aggregering och specialisering bör en linjestil med raka hörn användas.

Metoder och modelleringstekniker

Sidan Informationsarkitektur beskriver en samling aktiviteter som utförs inom området informationsarkitektur.