Nationellt ramverk och Patientdatalagen (PDL)

Nationellt ramverk

Syftet med ett nationellt ramverk är att få en gemensam struktur och skapa tillförlitlighet genom att hälso- och sjukvårdspersonalen vet vad de kan förvänta sig att se.

Ineras styrelse beslutade i april 2014 om nationella ramverket för Nationell patientöversikt, NPÖ. Nedan finns ramverket samt en beskrivning om bakgrunden till beslutet. Ramverket har tagits fram tillsammans med alla vårdgivare som är anslutna som producenter i NPÖ.

Bakgrund och arbetssätt

Förvaltningsgruppen för Nationell patientöversikt (NPÖ) genomförde två workshops (november 2013 och februari 2014) där de vårdgivare som producerade information till NPÖ bjöds in. Diskussioner fördes kring vilken information som behövde tillgängliggöras i NPÖ.

NPÖ:s referensgrupp, vård- och omsorgsdokumentation hade under 2013 i uppdrag av NPÖ:s förvaltningsgrupp att ta fram en prioritering av vilken information som borde prioriteras i NPÖ.

De informationsmängder som rekommenderas för kommunerna utgår från arbetet med NPÖ2-projektet 2015

Resultatet från detta arbete resulterade i framtagande av ett förslag till: Rekommendation för producerande vårdgivare till Nationella Patientöversikten, NPÖ.

Ineras styrelse beslutade att detta ska gälla som ett nationellt ramverk för producenter till Nationell patientöversikt. Ett nationellt ramverk ger förankring och en gemensam struktur, samt tillförlitlighet vad som visas och vad hälso- och sjukvårdspersonalen kan förvänta sig att se.

Vårdgivare som inte kan uppfylla ramverket ansvarar för att rapportera avvikelse till Ineras programkontor.

Omfattning, dvs. hur många vårdenheter som producerar information och verksamheter som undantas behöver diskuteras vidare. Ramverket bör uppdateras kontinuerligt, samt ska stämmas av med ramverket för Journalen.

	Arkiv	Ändrad
Etiketter regelverk Preview Visa	PDF-fil Nationellt regelverk för producenter till Nationell Patientöversikt_v1.2.pdf Gäller från: 2024-10-10	okt. 10, 2024 by Anneli Duveborg

Patientdatalagen

Patientdatalagen (2008:355) (PDL) trädde i kraft i juli 2008. Det är regeringen som tagit beslut om lagen. Den påverkar på vilket sätt it-tjänster inom hälso- och sjukvården utformas.

Regeringen vill att hanteringen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska bli enklare samtidigt som patientsäkerheten och patientens egen möjlighet till medverkan ska stärkas.

Underlätta informationsutbyte men också skydda patienten

Lagen ska underlätta informationsutbyte mellan vårdgivare och mellan vårdgivare och patient. Säkerheten i informationsutbytet är viktig men skyddet av patientens integritet väger tyngre i lagen.

Registrering och behandling av personuppgifter är nödvändig för en fungerande verksamhet, men patienten har rätt till en fredad zon. Det står till och med inskrivet i grundlagen att patienten ska skyddas mot att den personliga integriteten kränks genom att uppgifter om personen databehandlas. Hur det skyddet ska se ut beskrivs i delar av patientdatalagen.

Patientdatalagen påverkar informationshanteringen inom hälso- och sjukvård. För införande av it-stöd i vården krävs att vårdgivaren (regioner, kommuner och privata vårdgivare), Socialstyrelsen och andra intressenter är överens hur lagen tolkas och it-stöden ska utformas utifrån tolkningen.

Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

Den 1 januari 2023 började lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (2022:913) att gälla. Lagen ersätter bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagens
kapitel 6 (2008:355) och innehåller nya bestämmelser om de delar av socialtjänstens verksamheter som avser omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Lagen innebär att vård- och omsorgsgivare, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, under särskilda förutsättningar får tillgängliggöra dokumentation och ta del av
dokumentation från andra vård- och omsorgsgivare i ett gemensamt it-system. På så sätt kan personal inom regional och kommunal hälso- och sjukvård som styrs av hälso- och
sjukvårdslagen, HSL, dela dokumentation digitalt med personal inom kommunal socialtjänst och omsorg som styrs av socialtjänstlagen, SoL.
Syftet med lagen är att personal som hjälps åt med att ge vård och omsorg åt invånare ska ha effektiv tillgång till den information de behöver, vilket i sin tur ska göra vården och omsorgen
säkrare och bättre. Lagen möjliggör också att invånaren får ta del av dokumentation om sig själv digitalt. Det är frivilligt för regioner och kommuner att tillämpa den nya lagen i ett eller flera it-system.

Mer information