När du har hittat ett problem är det inte alltid säkert att det är just det problemet som du i slutändan ska fösöka lösa. Ditt problem kan vara följden av andra problem och det kan vara dessa som är de centrala att förstå och identifiera. För att komma till kärnpunkten kan du använda Varför, varför-metoden. Här frågar du varför man upplever ett visst förhållande som ett problem men nöjer dig inte med första svaret utan fortsätter ställa varför-frågor tills du inte kommer längre. Då kan du komma vidare från endast en upplevelse av att det finns ett problem till att även förstå vad som har lett till problemet och varför det uppkommit från början. Se följande exempel. 

EXEMPEL 1: LEVERANS AV BAKAXLAR

En produktionsverksamhet inom fordonsindustrin har problem med leverans av bakaxlar:

• Varför missade vi leveranserna av bakaxlar? Därför att svetsaren var sjukskriven. Varför? 
• Varför var svetsaren sjukskriven? Därför att han fått tennisarm. Varför? 
• Varför har svetsaren fått tennisarm? För att 50 % av bakaxlarna måste svetsjusteras. Varför? 
• Varför måste 50 % av bakaxlarna svetsjusteras? Därför att maskinen är feljusterad. Varför? 
• Varför är maskinen feljusterad? Arbetsinstruktionen är felaktig. Varför? 

EXEMPEL 2: ETT SJUKHUS DÄR HANTERINGEN AV RÖNTGENBILDER ÄR PROBLEMATISK 

Det finns ett manuellt arkiv där alla bilder lagras och administreras. Arkivet fungerar som ett bibliotek i det att bilderna kan lånas. Den personal som har rätt att utnyttja bilderna kan göra det genom att fylla i en blankett och efter en eller två dagar anländer de önskade bilderna i den interna posten, om inte bilderna är utlånade. Anta att projektet är initierat av en missnöjd läkare: 

• Jag är inte nöjd med dagens hantering av röntgenbilder. Varför? 
• Därför att jag måste beställa bilder flera dagar i förväg. Varför?
• Man vet inte på förväg hur lång tid det kommer att ta att få dem. Varför?
• Om de bilder jag vill ha är utlånade så måste jag vänta tills de kommer tillbaka. Varför?
• Det finns ju bara en kopia av dem.